På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.
Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.
Trots att det många år sedan lumpen så sitter kommandona kvar och det är väl det som är meningen när man drillas timme efter timme. ”Utgångspunkter för målangivelse” är ett av begreppen som fastnat. Används för att peka ut var den lede fienden befinner sig så att alla siktar åt samma håll.
Under andra världskriget gjordes bedömningen att den stora Mästermyr på södra Gotland skulle kunna vara en lämplig plats för en fientlig luftlandsättning. De tiotal lador som fanns på myren mättes in och numrerades. Allt för att artilleriet runt myren lätt skulle kunna vägledas av eldledarna. ”Eld mot lada 7!” – och alla visste hur de skulle ställa in pipan.
Utflyktsmål.
Inga fiender landade på Mästermyr och ladorna är borta. Alla utom lada 7 som återfinns på södra sidan av vägen mellan Hemse och västkusten (kartkoordinater 57.22994, 18.29204). Med tanke på världsläget är det kanske bra att någon ”utgångspunkt” finns kvar.
Fotnot: Någranödlandningar gjordes på myren under kriget.
Det enda rummet är överfullt med uppstoppade djur, urblåsta fågelägg och insekter uppsatta på nålar. Stjärnan är cirkuselefanten Bambina, vars huvud sitter uppsatt på en vägg.
Ibland blir museet i sig den stora sevärdheten – en kvarleva från en svunnen tid. När Biologiska museet på Karolinska skolan i Örebro invigdes 1864 var det vanligt med museer på läroverken, idag är de princip borta. Samlingarna underlättade undervisningen innan fotografier och filmer blev vardagsmat.
En uppstoppad värld.
Sommaren 1927 besöktes Örebro av den tyska cirkusen Strassburger. Efter en föreställning insjuknade plötsligt den 20-åriga elefanten Bambina och hennes liv gick inte att rädda. När cirkusdirektören fick reda på att det fanns ett biologiskt museum i staden erbjöd han det att köpa det döda djuret för 1 000 kronor. På skolan fanns varken pengar till inköp eller uppstoppning av en hel elefant.
Bambina lever än!
Bambina var försäkrad och när direktören förstod att kadavret inte gick att sälja skänkte han det till museet mot att det togs om hand. Efter obduktionen skars huvudet av och stoppades upp. Resten av kroppen grävdes ned på den nyanlagda djurkyrkogården i Adolfsberg i Örebros södra utkant. (En alternativ ”sanning” gör gällande att hela elefanten grävdes ned och att några elever en natt öppnade graven och skar av huvudet.)
Hundra år efter dramat möter Bambinas tomma blick besökarna på museet. På djurkyrkogården hedras hon dock med en staty.
FAKTA/LÄS MER • Hilding Westberg: ”Elefanthuvudet på läroverkets zoologiska museum” i Murgrönan 1929 – tidskrift för den naturvetenskapliga föreningen Hedera vid Karolinska högre allmänna läroverket • ”Bambinas tragiska öde i Örebro”, Nerikes Allehanda den 8 april 2000.
Äldst och störst. Nej, det handlar inte om gnabb grabbar emellan på skolgården – det handlar om träd.
Träd som förnyar sig genom kloner kan bli ”hur gamla som helst”. I Sverige har vi till exempel ”Old Tjikko” på Fulufjället i Dalarna som beräknas vara upp mot 10 000 år. Vi nöjer oss dock med några stolta smålänningar.
Vallbytallen påstås vara Sveriges grövsta tall med sin omkrets på omkring 5,5 meter. Det eventuella rekordet är dock lite tveksamt eftersom Vallbytallen har två hopväxta stammar (likt en siamesisk tvilling). Ståtlig är i alla fall tallen och du hittar den strax väster om Kvillsfors i Vetlanda kommun (kartkoordinater 57.39863, 15.48452).
Vallbytallen hösten 2023.
Om Vallbytallen är frisk och kry så är det värre med Kvilleken. Åldern har tagit ut sin rätt på det som kan vara Sveriges äldsta ek. På 1930-talet gjordes en utredning som visade att eken var 950 år gammal, så den har gott och väl passerat 1000-årsstrecket. Mäktigt att eken var ett litet skott när Olof Skötkonung regerade.
Kvilleken hösten 2023.
Det är enbart liv i en av Kvillekens grenar och stammen hålls ihop med stålband och kätting. Skyndar dig till Norra Kvill (57.73466, 15.62824) i Vimmerby kommun innan det är försent.
På adressen Kindstugatan 14 i Gamla stan i Stockholm låg för länge sedan krogen Fimmelstången. Från början hette gatan Korsgatan, men på grund av alla slagsmål på gatan började den så småningom kallas Kindhästgatan, vilket betyder örfilsgatan. Så småningom förvanskades namnet till Kindstugatan. Ordet fimmelstång betyder för övrigt vagnskalm.
Extra bråkigt i Gamla stan var det på onsdagskvällen den 12 augusti 1674. Sverige förberedde sig för krig mot Brandenburg och gatorna var fyllda av fulla soldater, både svenska och legoknektar.
Vid sjutiden på kvällen anländer den 36-åriga poeten Lasse Johansson Lucidor till källaren Fimmelstången tillsammans med adelsmännen kapten Bengt Bohm och löjtnant Arvid Storm, samt häradshövdingen Samuel Furubom.
Sällskapet dricker vin och mumma, men inte i någon större mängd. Totalt under kvällen och natten dricker sällskapet åtta stop mumma och ett halvt stop vin. (Ett stop=1,3 liter.) Istället sitter de mest och pratar. Redan vid niotiden lämnar kapten Bohm sällskapet. De övriga beslutar sig dock för att stanna på krogen över natten, eftersom Lucidor nämner att många blivit överfallna i stan på sista tiden.
De beställer in mer att dricka, men framåt gryningen börjar löjtnant Storm och Lasse Lucidor att gräla. Lucidor vägrar att besvara Storms skål och de drar sina värjor. Några sekunder senare är Lasse Lucidor döende med två värjstyng genom sin kropp.
1600-talets största svenska skald, tillsammans med äventyraren Lars Wivallius, dör och begravs på Maria Magdalena kyrkogård på Söder. Löjtnant Arvid Storm rymde ur fängelset, tog sig till Norge och blev till sist generalmajor. Fler av Lucidors dikter hamnade i psalmboken, en lever fortfarande kvar, dock inte den här versen:
Blir jag av dricka döder så ber jag alla dricksbröder att de min avdöde kropp när under ett vinfat utsträcka om törsten mig väcker opp att jag strax densamma må släcka.
Fakta/läs mer: • Bagge & Walfridson: ”Lucidor”, En bok för alla, 1993. • Torbjörn Säfve: ”Dygden har jag platt försummat. En roman om Lasse Lucidor”, Månpocket, 1996. • Ulf Bagge: ”Skalderna i Gamla stan”, Bilda, 2001. • Annika Sandén: ”Jag, en olycklig spåman. Poeten Lasse Johansson Lucidors liv och tid”, Natur & kultur, 2023.
Det är inte helt ovanligt att svenska kommuner använder kreativ bokföring för att hjälpa ortens främsta idrottsförening ekonomiskt. Förståligt, med tanke på marknadsvärdet. Tveksamt, med tanke på vad som är en kommuns kärnverksamhet.
För drygt tio år sedan avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att Leksands kommun sålt några meter trottoar i huvudorten till Leksands IF för 1 krona. Trottoarstumpen skulle betraktas som så kallad basfastighet till en campingplats som hade sålts till klubben för 30 miljoner. På så sätt slapp Leksands IF betala stämpelskatten på 1 miljon. En ”bra affär” för alla utom statskassan. Trottoaren skrevs sedan tillbaka på kommunen.
– Ja det är väl en typ av skatteplanering, ja, sade kommunchefen Göran Wigert enligt SVT.
Upplägget uppskattades åtminstone av en del av klubbens supportar. Kort efter avslöjandet genomfördes en hyllningsmarsch till platsen och enligt Dalarnas Tidningar utbringades ett fyrfaldigt leve för trottoaren. Den målades också i Leksands IF:s färger.
Färgen är sedan länge borttvättad, men trottoaren ligger kvar vid Norsgatan 15. Ett stycke annorlunda svensk idrottshistoria.
Till och från under Visbys existens har det varit extremt högt tryck på fastighetsmarknaden i staden. Det senaste seklet har turismen varit motorn. Tidigare århundraden har det varit handeln.
Den medeltida kärnan innanför ringmuren kan kännas oförändrad från den tid Visby var navet i handeln på Östersjön. Dock har en hel del ändrats. Ett tydligt exempel är att dagens kvarter i de flesta fall var uppdelade i mindre enheter, skilda åt av trånga gränder. Dessa byggdes i de flesta fall bort under 1600-talet.
Ett sätt att öka antalet kvadratmeter i sina byggnader var att bygga ett valv över en angränsande gata. Ett femtontal sådana medeltida valv är kända – fem återstår över dagens gator.
Ett perfekt exemplen på de båda fenomenen är kvarteret Hornet, sett från Mellangatan 21. På 1200-talet delades kvarteret i två delar av en gränd i öst-västlig riktning, en gränd som blev tomtmark på 1600-talet. Den medeltida, bevarade, byggnaden mot Mellangatan hade ett valv över gränden. Valvet byggdes igen på 1850-talet, men togs upp igen i början av 2000-talet.
Valvet är nu inglasat och man kan föreställa sig den medeltida grändens sträckning genom kvarteret ned mot Packhusplan. Den öppna platsen var stadens förnämsta torg under tidig medeltid, belägen precis innanför muren med hamnen utanför.
Om man har god fantasi så påminner den tidigare biografen om en radioapparat i kolossalformat. (Jag har tidigare fantiserat ihop att en turiststation i Norrbotten och en skolaula i Småland ser ut som kolossala teveapparater.) Oavsett referenser så är gamla biografen Flamman på Redbergsvägen 19 i Göteborg en fantastisk funkisbyggnad. (Det är det stora glasskåpet med foajé och trappa som jag liknar vid en högtalare.)
Skönheten hösten 2023.
Flamman invigdes 1935 och salongen hade plats för 684 besökare. Filmerna rullade vidare till 1982 då Gud, i form av en frikyrka, rullade in. För tillfället huserar tre olika fria församlingar i salongen. Butikslokalerna i byggnaden finns kvar. Skönheten blev byggnadsminne 2006.
En del av reseromantiken är att hänga i hotellets bar – som American Bar på Hotel Rydberg i Stockholm. Kanske slå i sig slang med någon annan resenär, läsa lokaltidningen, skriva vykort eller bara njuta av stämningen och summera dagens intryck.
Å andra sidan kan det vara tryggt med en pub där utbudet av dryck och mat känns igen. För 30 år sedan öppnade den första Bishops Arms och idag finns ett fyrtiotal pubar i kedjan. De ägs av Elit Hotels och på klassiska hotell som Savoy i Malmö, Stora hotellet i Örebro och Knaust i Sundsvall är det i en ”brittisk” pub resenären får vila ut efter sightseeingen.
Först ut 1993 var Bishops Arms i stadshotellet i Västerås. Den som besökt några olika pubar har säkert märkt likheter i inredningarna, men det finns också saker som skiljer sig åt. Kedjan återanvänder material införskaffat i England.
Först ut.
”Vi har använt gammal inredning från pubar, banker, kyrkor och framför allt viktorianska hus som renoverats eller rivits i alla våra pubar. Rekvisitan samlas från många olika platser i England. I Gamla stan (i Stockholm) har vi en gammal pubpanel, i Uppsala finns paneler från universitetet i Oxford och i Piteå har vi en gammal predikstol och orgel från en kyrka”, skriver Bishops Arms operativa chef Oskar Svanström i ett mejl.
Varför då Bishops Arms? Puben i Västerås ligger nära domkyrkan och Biskopsgatan.
Jag som bloggar heter Mats Areskoug och är utbildad byggnadsingenjör och journalist. Sedan 1999 arbetar jag som redaktör på Dagens Nyheter. Förutom två diktsamlingar har jag gett ut boken ”Hälsningar från Gotland” med vykort och lite nutidshistoria. En k-spaning och nostalgitripp från 1960-, 70- och 80-talet.
