Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Första järnvägen – på ”nytt” spår

Nyare tiden, Vägar och spår, Värmland Posted by Mats AreskougPosted on Tue, April 01, 2025 06:57:22

Den 5 maj 1849 var det äntligen dags. Spaden sattes i jorden för Sveriges första järnväg för allmän trafik och redan efter fyra månader kunde hjältekonungen Oskar I inviga Frykstad-Clara Elfs jernväg.

Banan var åtta kilometer lång och fungerade som en länk mellan båttrafiken på Frykensjöarna och Klarälven. Ändhållplatser var bryggorna i Fryksta respektive Lyckan. Fram till 1856 var det riktiga hästkrafter som gällde och banan blev därmed inte först i landet med loktrafik.

Loket ”Fryckstad” med vagnar vid bryggan i Fryksta 1860. Foto: Järnvägsmuseet/PDM 1.0.

Allt rullade på till 1871. Förutom passagerare var det järn, jordbruks- och skogsprodukter som fraktades. Slutet kom när Fryksta kopplades samman med Nordvästra stambanan i Kil.

Vid platsen för det första spadtaget lades nio meter originalräls ut vid 100-årsjubileet 1949. Vid rälsen står en plåtsiluett föreställande ”Fryckstad”, det första loket. (Kartkoordinater 59.51203, 13.39031)

Siluett på spår.



Edsholm – från armborst till kulspruta

Forn- och medeltid, Medeltida borgar, Militärt, Moderna tiden, Värmland Posted by Mats AreskougPosted on Wed, January 15, 2025 07:03:10

Borgen Edsholm vid dagens Grums i Värmland uppfördes på 1300-talet på det som då var en klippholme. Här passerade båtarna till och från sjösystemet Värmeln och landtrafiken längs norra Vänern. Byggherre anses vara marsken (”ÖB”) Erik Kettilsson Puke, som hade Värmland som förläning. Han köpte en intilliggande gård 1378 och borgen anses ha uppförts i samband med detta. Det är dock inte omöjligt att den är något äldre.

Rester av medeltida borg på kulle.

Edsholm brändes i alla fall ned av värmländska bönder, ledda av Peder Ulfsson Roos, under Engelbrektsupproret 1434. Fogden Herman Gisler var inte på plats och klarade skinnet.

Numer är klippholmen en halvö och förutom landsvägen så passerar sedan 1879 även järnvägen tätt förbi (kartkoordinater 59.33277, 13.10034). Borgens kraftiga murar finns kvar och är på något ställe två meter höga. Platsen har grävts ut vid flera tillfällen. På platån söder om borgen fanns en så kallad förborg där man 1991–92 påträffade fem husgrunder och rustnings- och vapendetaljer.

Under andra världskriget byggdes en mindre bunker, som bestyckades med kulsprutor, mitt i borgruinen. Ett tydligt bevis på att platsen hade kvar sin strategiska betydelse efter ett halvt årtusende.

Strategiskt placerad bunker.

Fakta/läs mer
• Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.
• Svensson & Pettersson: ”Att bo på en medeltida borg. Hushåll, livsstil och rumslig ordning” i Bebyggelsehistorisk tidskrift 2008/56.



Trippel med kyrkor i Värmskog

Kyrkligt/religion, Ruiner, Värmland Posted by Mats AreskougPosted on Wed, September 11, 2024 07:01:46

Det är lätt att förstå valet av plats. Värmskogs kyrka i västra Värmland ligger mycket vackert intill sjön Lilla Värmeln. Ett val som även gjorts av många generationers kyrkobyggare.

Sommaren 1947 genomfördes en utgrävning av området mellan kyrkan och sjön. Primärt för att undersöka traditionen att där funnits en äldre kyrkogård. Under grävningen påträffades grundmurar av två äldre kyrkor, båda uppförda av trä.

Vackert i Värmland.

Den äldsta kyrkan på platsen har bedömts vara uppförd redan på 1200-talet. På 1650-talet var den rutten och förfallen och en ny kyrka uppfördes nästan vägg i vägg. Murarna av de båda har lämnats synliga för nutida besökare.

Kyrka nummer två blev snabbt för liten för församlingen och redan på 1760-talet uppfördes dagens stenkyrka. En ängel med timglas och psalmtavlorna är från 1600-talskyrkan.

Glädjen blev inte dock inte så långvarig. 1799 blev kyrkan helt utbränd efter att ha antänts av gnistor från en hyggesbränning. Brukspatronen som var ansvarig för eldningen ålades att återställa byggnaden.

Värmskog är födelseplats för telefongeniet Lars Magnus Ericsson och på kullen vid kyrkan står en minnessten. På samma kulle stod de två första kyrkornas klockstapel.

Fakta/läs mer
Armin Tuulse: ”Två utgrävningar i Värmland sommaren 1947” i Fornvännen 43, 1948.



Prins Bertils dödliga bilkrasch

Vägar och spår, Värmland Posted by Mats AreskougPosted on Sun, August 11, 2024 08:32:30

Det skulle kunna ha varit jag och Torbjörn på en skogsväg utanför Visby, men båda överlevde. Betydligt värre slutade det för prins Bertil och hans skolkamrater 50 år tidigare. ”Prinsens kurva” utanför Filipstad är inte lika känd som Kungens kurva söder om Stockholm.

Hösten 1928 tar sex unga män, fem studerande vid Lundsberg, en tur i en av föräldrarnas bil. Byte sker vid ratten och den 16-åriga prinsen tar över, trots att han saknar körkort. Grusvägen nedför Lindåsbacken är skadad av den senaste tidens regn och Bertil tappar kontrollen över bilen.

Prinsens kurva i Värmland.

Den femsitsiga Chrylsern välter i diket och en av skolkamraterna kläms fast under bilen. Han avlider under transporten till lasarettet i Filipstad, men hinner säga ”Hälsa prinsen att det nog var mitt fel, jag tog i ratten”.

Prins Bertil fick 500 kronor i böter för att ha kört utan körkort.

Grusvägen nedför Lindåsbacken (kartkoordinater 59.54222, 14.07623) är hundra år senare lika brant och kurvig. Inget minner om den tragiska olyckan.

Fakta/läs mer
Dagens Nyheter den 10 och 11 september 1928.
Expressen den 3 september 2017.

I närheten av Filipstad hittar du också grottan där Nils Ferlin drack hembränt.



En tysk, en dansk och – Ferlin

Moderna tiden, Värmland Posted by Mats AreskougPosted on Sun, October 09, 2022 18:27:05

Man kan inte räkna dem alla, sägner och sånt man hör… Till exempel alla berättelser om poeten Nils Ferlin. En av dessa handlar om en hembrännare med efternamnet Frid som ska ha hållit till i Filipstad med omnejd. Ferlinkännaren och trubaduren Rolf Mårth berättar att denne Frid först dök upp i några av Ferlins revykupletter på 1920-talet.

Några citat som nämns när det gäller poeten och hembrännaren är ”Jag längtar ut till skogarna där Friden bor” och ”Jag ska sticka upp till Friden och få en sup”. En av platserna som pekas ut som tillhåll för Frid är en grotta strax väster om Filipstad. Inte helt lätt att hitta, men jag tror att jag lyckades med hjälp av Lennart Jansson på Filipstads Orienteringsklubb.

Fridens grotta.

Grottan är ingen grotta i egentlig bemärkelse utan några klippblock som bildar ett utrymme under sig. Du hittar den (förhoppningsvis) på Dammshöjdens sydsida (kartkoordinater 59.69868, 14.09954). Grottan innehöll inget stärkande vid vårt besök – men det var gott om kantareller i skogen.

Fakta/läs mer
Jenny Westerström: ”Nils Ferlin – ett diktarliv”, Albert Bonniers, 1998.

Läs även om Ferlins fimp och Klarabohemernas stamkrog i Stockholm.