Vägar och spår – Page 2

Tåget först – sedan flygplanet

Flyg, Hälsingland, Militärt, Moderna tiden, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Mon, January 31, 2022 09:11:33

På två platser i Sverige har det funnits reglerade plankorsningar där en järnväg passerat en landningsbana på ett flygfält. I Visby existerade det 1956–60 och där hade flygplanen förkörsrätt. I Söderhamn var det tvärt om – i normalfallet fick flyget vänta på tåget.

Marma–Sandarne järnväg (MaSJ) öppnades för trafik 1857. Huvuduppgiften var att frakta virke från sågverket i Askesta vid Ljusnan till hamnen i Sandarne. Efter att sågverket lagts ned blev det istället flottat timmer till pappersbruket vid kusten.

Söderhamns flygplats började anläggas 1943 och 1945 invigdes Hälsinge flygflottilj (F15). I samband med att flygplatsen byggdes flyttades järnväg söderut. Moderna jetplan krävde dock längre banor och från 1963 fick tåg och plan mötas i en korsning.

Lansen väntar på tåget. Foto från Svensk flyghistorisk förenings arkiv

Järnvägen förde en allt mer tynande tillvaro och revs upp 1980. F15 lades ned 1998 och den reguljära flygtrafiken upphörde 2011. Flygplatsen används idag av fritidsflygare och totalförsvarets helikoptrar. Flottiljområdet har förvandlats till företagsparken Flygstaden.

Vill man ta sig en titt på den gamla banvallen föreslår jag att du tar en promenad västerut från Nyhedsvägen i Sandarne (kartkoordinater 61.25941, 17.12309) fram till avspärrningen vid flygfältet. (Som vanligt rekommenderas Eniros tjänst historiska flygfoton.)

Fakta/läs mer
• Rolf Sten: ”MaSJ Marma–Sandarne järnväg” på Historiskt om Svenska järnvägar, 2001
• Lars Olov Karlsson: ”Tåg och flyg” i ”Spår 2008”
• ”Järnvägsdata med trafikplatser”, Svenska Järnvägsklubben, 2009.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=512

Klimatsmart comeback i Landskrona

Moderna tiden, Skåne, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Fri, April 30, 2021 09:41:52

I höstas hände det. Något som jag dittills bara gjort utomlands genomfördes nu i Sverige. Jag åkte trådbuss! Märkligt nog finns det bara en enda linje i landet – i Landskrona.

Trådbussen i den skånska staden tillkom när järnvägsstationen flyttades utanför centrum när Västkustbanan fick en ny sträckning. Den cirka 3 kilometer långa linjen mellan stationen och Skeppsbron invigdes 2003, och det sägs att man valde trådbuss bland annat för att den ger en viss koppling till järnvägstrafik.

Trådbussen är långt ifrån en ny företeelse. Den utvecklades redan kring sekelskiftet 1900 och från början av 1940-talet till mitten av 1960-talet fanns det ett tiotal linjer i Stockholm och två i Göteborg. Den klimatsmarta lösningen borde på nytt kunna utnyttjas i våra städer. Enligt en utredning från Stockholms handelskammare är trådbuss betydligt billigare och miljövänligare än spårvagn.

Fakta/läs mer
Andersson & Johansson: ”Trådbuss Landskrona: om trådbussens återkomst i Sverige”, Trivector, 2005

Läs om den medeltida stadsmuren i Landskrona
Läs om trådlastbilarna som rullade i Stockholm

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=389

El-lastbilar redan för 80 år sedan i Stockholm

Moderna tiden, Södermanland, Storstockholm, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Sun, December 20, 2020 10:33:13

Runt om i världen kluras det på hur man kan få ned utsläppen från landsvägstransporterna. Kanske kan långtradarna och lastbilarna få el genom en slinga i vägbanan, kanske från en tråd över vägen. I Stockholm var eldrivna lastbilar en verklighet redan för 80 år sedan!

Kvarnverksamheten på nuvarande Kvarnholmen (fram till 1930-talet hette ön Hästholmen) i Nacka startade i slutet av 1800-talet. På 1920-talet övertogs driften av Kooperativa Förbundet. Så småningom köpte KF hela ön och fler verksamheter tillkom. Företaget uppförde bostäder och den lilla ön blev ett brukssamhälle i storstadens utkant.

Även om det mesta fanns på Kvarnholmen så behövdes kommunikationer in till Stockholm. Den befintliga busslinjen köptes in av KF 1939 och tre år senare kunde den ersättas av eldriven trådbuss. Bussarna vände vid Nytorgsgatan på Södermalm.

Det var inte bara människor som behövde transporteras. KF startade även en linje med trådlastbilar. På Kvarnholmen började de sin resa nere på kajen och på Södermalm följde de Folkungagatan västerut till Götgatan där de körde ned på en ramp till Södra station för omlastning av godset till järnväg.

De eldrivna fordonen rullade på till 1959 då de ersattes av fossildrivna. Tyvärr finns det inga lämningar kvar från tiden med den klimatsmarta lösningen.

Kvarnholmen bjuder dock på en del annat sevärt. Ön har de senaste åren omvandlats till ett attraktivt bostadsområde. Kvar från KF-tiden finns två arkitektoniska pärlor: Dels radhusen nedanför Tre Kronors väg (byggda 1928–30), dels kontorsbyggnaden ”Munspelet” (1966) på Kvarnholmsvägen 75–79.

En udda sevärdhet är resterna av dubbelbron som förband ön med fastlandet. Betongbron till Kvarnholmen stod klar 1924 och 1932 försågs den med ett övre plan som anslöt till bostadsområdena på öns högre delar. Det övre planet revs 1985, men det kraftiga brofästet på Kvarnholmssidan fins kvar i slutet av Tre Kronors väg. Det avnjuts dock bäst uppe från Finnberget.

Fakta/läs mer
Leif Stolt: ”Trådbussen i Sverige del 1”, Trafiknostalgiska förlaget, 2002.
Nacka kommun: ”Kvarnholmsvägen. Beskrivning av vägens historia och kulturvärden inför breddning”, 2012.
”Kvarnholmen – en unik historia”, 2013

Två av KF:s trådlastbilar: Foto: Okänd/Tekniska Museet

Invigningen av den övre bron 1932. Foto: Stockholms Tidningen/Tekniska Museet

Officiella Stockholmskartan från 1954 visar rampen ned till Södra station mitt i Folkungagatan

Kvarnholmen från Finnberget. Det gamla brofästet mitt i bild. I bakgrunden Svindersviksbron från 2016.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=303

Privatgatan var en privat gata på Söder

Hela hus, Moderna tiden, Södermanland, Storstockholm, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Wed, October 14, 2020 09:34:30

År 1961 startade uppsnyggningen av kvarteret Masken på Södermalm i Stockholm. Gamla kåkar från sekelskiftet 1900 revs och ersattes med moderna HSB-hus. Kvarteret var bara ett av flera i stadsdelen som skulle omdanas under det kommande decenniet. ”Ett första mål för stadsplanerarna är att sanera det värsta och att ge nya bostäder åt 10.000 människor”, skrev Dagens Nyheter.

Kvarteret Masken innesluts av Ringvägen, Södermanna-, Bohus- och Östgötagatan. Stadsingenjörskontorets ”Karta över de centrala delarna av Stockholm 1938–40” avslöjar att det egentligen handlar om två kvarter som skiljs åt av en nord-sydlig gata, med det lite ovanliga namnet Privatgatan. Gatan, med grusbeläggning, var helt enkelt privat, hela kvarteret ägdes av Enskilda Banken. Bebyggelsen var den typiska för stenstaden, tät med små innergårdar.

I samband med saneringen av kvarteret försvann Privatgatan till namnet 1961. Helt borta är den dock inte, en parkering har ersatt den som kvarterets mittaxel. Utfarten i norr mot Ringvägen är däremot numer ett valv för gående.

Privatgatan sedd söderut augusti 1960. Foto: Lennart af Petersens/Stockholms stadsmuseum

Äldsta bevarade byggnaden i kvarteret är den i hörnet Bohus-Södermannagatan. Ursprungligen från 1880-talet, men kraftigt ombyggd på 1930-talet. Husen mot Östgötagatan och de anslutande husen på Ringvägen och Bohusgatan uppfördes på 1930-talet. I övrig består kvarteret av hus uppförda på 1960- och 1970-talet – med luft emellan.

Fakta/läs mer
Mert Kubu: ”Storsanering väntar Södermalm” i Dagens Nyheter den 18 april 1961
Bebyggelseinventering gjord av Stockholms stadsmuseum

Läs även om de gömda gränderna i Gamla stan

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=265

Fin funkis i Falköping

Hela hus, Moderna tiden, Vägar och spår, Västergötland Posted by Mats Areskoug Tue, September 01, 2020 06:33:28

Äntligen en järnvägsstation som inte ser ut att vara från järnvägens födelse på 1800-talet. Skönt med ljus, skönt att slippa nationalromantik. Välkommen till Falköpings centralstation.

I den låga byggnaden närmast sköttes posthanteringen. Trähuset i fonden är hotell Ranten från 1865. Sveriges äldsta bevarade järnvägshotell.

Allt eftersom de styrande i Sverige reducerat järnvägens betydelse har stationsbyggnaderna förvandlats från att ha varit bygdens mittpunkt till – i bästa fall – en väntsal. Falköpings centralstation är tyvärr inget undantag.

Stationshuset i funktionalistisk stil uppfördes 1934–35, arkitekt var Birger Jonson. Numer är det inte så många utrymmen man kommer åt som besökare/resenär och det mesta är dessutom ombyggt. Borta är till exempel buffématsalen med helkaklade väggar, likaså den mindre väntsalen för ickerökare med träpanel på väggarna från golv till tak. Väntsalen har idag någon form av standardinredning, men den är ljus tack vare stora fönsterpartier åt två håll. Exteriört har dock inte mycket förändrats och gillar man ”funkis” är stationshuset (byggnadsminne sedan 1986) väl värt ett besök. Inte minst för neonskylten ”FALKÖPING CENTRAL” på spårsidan.

Buffén 1935. Foto: Carl Gustav Edvard Rosenberg/Järnvägsmuseet

Fotnot: Byggnaden ersatte det tidigare stationshuset på platsen, Falköping Ranten, från 1850-talet. 1876–1985 fanns ytterligare en station/hållplats i Falköping – först med namnet Falköping stad, från 1931 Falköpings södra station. Den låg betydligt närmare stadens historiska centrum.

Fakta/läs mer
Erling Öhrnell: ”Falköpings centralstation – modernismens rötter” i ”Falbygden 2013”, Falbygdens hembygds- och fornminnesförening

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=248

Siljas fartyg har lämnat Valparaiso

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Sun, March 01, 2020 21:13:09

Sakta men säkert försvinner resterna av rederiet Siljas gamla terminal och färjeläge i Värtahamnen i nordöstra Stockholm. 1965 började Silja köra bilfärjor från Värtahamnen till Finland, men först 1974 fann det en riktig terminalbyggnad. Den ersattes 2016 av en riktig bjässe till terminal en bit ut på den norra kajen.

Idag korsas den inre delen av hamnbassängen av en ny vägbank och det är bara en tidsfråga innan den nya lilla insjön fylls igen. Kvar är egentligen bara den långa gångbron som leder passagerarna till och från Gärdets tunnelbanestation.

Stora delar av Värtahamnen och de angränsande hamnarna i nordöstra Stockholm förvandlas nu till mer eller mindre exklusiva bostadsområden. Snart är det bara kvartersnamnen – Alexandria, Port Said, Brest…, som minner om områdets historia. Vad som händer i Valparaiso, där den gamla terminalen låg, är dock inte beslutat än.

På plats i Värtahamnen ska du besöka gamla restaurangen Skeppet.

Värtahamnen 1931. Esselte foto/Stockholms stadsarkiv

Den gamla terminalen under rivning i september 2016.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=171

Mössan av för den nygamla stationen Vega

Moderna tiden, Södermanland, Storstockholm, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Fri, November 29, 2019 07:06:52

Det är inte varje dag det dyker upp en ny pendeltågsstation i Stockholms län. Extra spännande blir det när stationen är på plats före det mesta av områdets nya bebyggelse och man kan vara helt ensam på en stor och splitter ny station. Lite undergångskänsla på nybygget.

Stationen Vega i Haninge öppnades den 1 april i år och ska i framtiden betjäna 10.000 nya invånare. Området har dock en äldre historia. Fastigheten Vega uppfördes på 1880-talet och stod fram till mitten av november 2019 kvar på adressen Nynäsvägen 1 då boningshuset totalförstördes i en misstänkt mordbrand. (Namnet lär komma av skeppet Vega som under ledning av nationalhjälten Adolf Erik Nordenskiöld pressade sig igenom isen i Nordostpassagen 1878–80.) Det som från början var landsbygd blev ett sportstugeområde, som blev ett villaområde och nu en toppmodern stadsdel.

Resterna i november 2019 av huset som gav stadsdelen namnet.

Platsen har dessutom en äldre järnvägshistoria. Järnvägen till Nynäshamn invigdes 1901. Hållplatsen Vega öppnade 1929 och fungerade fram till 1973. Den låg strax nordost om dagens gångbro mellan Lignells och Palanders vägar. Äldre bilder visar en enkel väntkur, på banans södra sida, och en plåtsstins. Inga fysiska lämningar upptäckta på platsen 2019 (kartkoordinater 59.19206, 18.13895).

Den gamla hållplatsen beskådad från norr.

Så på med vegamössan och besök stadsdelen Vega medan utbyggnaden pågår. Helst på Vegadagen den 24 april, dagen då vi firar den djärve upptäckaren.

Fakta/läs mer
• Inger Heijkenskjöld: ”Vega var ett skepp på drift” i Dagens Nyheter den 16 januari 1985
• Kenneth Landgren: ”Nynäsbanan”, SNJK, 2001
• Mauritz Henriksson: ”Samhället Vega-Söderhagens historia” på sajten Hembygd i Haninge, 2013

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=138

Högerkrok och vänsterkrok i Enskede

Moderna tiden, Södermanland, Storstockholm, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Wed, May 15, 2019 05:46:29

Enskede (nu Gamla Enskede) i södra Stockholm var Sveriges första kommunala trädgårdsstad. Saltsjöbaden och Djursholm skapades för förmögna som ville lämna den ohälsosamma innerstaden – i Enskede skulle en vanlig arbetarfamilj ha chansen att skaffa sig ett eget hus. Fördelaktiga lån och eget arbete gjorde det möjligt. 1908 togs det första spadtaget.

Höjdpunkten för en besökare i Gamla Enskede är de så kallade krokarna. Grusstigar som skär rakt igenom kvarteren och ger flanören tillfälle att även beskåda bosättningarnas baksida. Förutom välansade trädgårdar och uthus av olika slag bjuds det våren 2019 bland annat på levande höns.

I övrigt bjuder området på en trevlig blandning av hustyper. Bland annat den så kallade Enskedestugan, som presenterades på Stockholmsutställningen 1909. Den var tänkt som ett modellhem för en industriarbetare och hans familj. Ett 20-tal hus byggdes i Enskede 1909–10.
Solkroken.

Jag har inte studerat taxeringskalendern, men av huspriserna att döma har nog andelen industriarbetare minskat i stadsdelen. En inte helt ovanlig utveckling i Stockholms närförorter.

Fakta/läs mer
”Stockholms förstäder och villasamhällen 1911”, Rediviva, 1975
”Gamla Enskede – byggnadsinventering 1974”, Stockholms stadsmuseum, 1976Samfundet S:t Eriks årsbok 1976

Utdrag ur ”Officiell karta över Stockholmstrakten”, Stockholms stadsbyggnadskontor, 1990.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=9

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!