Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Sanningen om ”Ryssmuren” i Solna

Nyare tiden, Ruiner, Storstockholm, Uppland Posted by Mats AreskougPosted on Thu, March 15, 2018 20:16:52

Det finns några historiska benämningar som återkommer på skilda platser i Sverige. Benämningar som sällan har något med verkligheten att göra. Ett är byggnader som varit ”drottning Kristinas jaktslott”, andra är ställen där Lasse-Maja eller Bellman påstås ha stannat till och rånat/besjungit. Ytterligare ett fenomen är alla ”ryssgravar”, ”ryssmurar” eller ”ryss…” som ryska krigsfångar påstås ha anlagt. ”Fake news”, som det heter på modern svenska.

På Karolinska institutets område i Solna återfinns en minst sagt imponerande bit mur (kartkoordinater 59.34591, 18.02649). I folkmun kallad Ryssmuren… Det är resterna av ett påbörjat befästningsverk från början av 1830-talet. Enligt professor Lars Ericson Wolke vid Försvarshögskolan skulle befästningen spärra området mellan Ulvsundasjön och Brunnsviken. Den var tänkt att bli en månghörning med måtten 150 x 90 meter, två våningar hög. 1834 drog dock riksdagen in anslagen och arbetena avbröts. Kanske var rysskräcken inte tillräckligt stark.

Läs mer om befästningar i Stockholm på Osevärdheter
En hård korv i skogen
Ryssen kan komma!



Sant och falskt om Stora Skuggans skjutbana

Moderna tiden, Sport, Storstockholm, Uppland Posted by Mats AreskougPosted on Wed, February 14, 2018 20:42:54

Nej, det hölls inga olympiska skyttetävlingar 1912 på Stora Skuggans skjutbana på Norra Djurgården. Trots att det anges på Wikipedia och Stockholms stads information om Nationalstadsparken. Däremot tränade skyttarna på banorna.

Tävlingar med gevär och pistol hölls på Kaknäs skjutbana och de med rörligt mål invid Råstasjön i Solna. På dessa två platser, och många andra där det tävlades 1912, har förnämliga informationsskyltar satts upp.
Kartan Stockholms stad med förstäder från 1944.

Men inget ont om skjutbanorna vid Stora Skuggan. De anlades 1906, avvecklades 1978 och ansåg vara skyttets nationalstadion. I dag är området park med bland annat 4H-gård, dammar och kolonilotter. Tydligaste lämningen från skyttets tid är en kraftig muranläggning som fungerade som skjutvall för liggande skytte på 600 meters avstånd (kartkoordinater 59.36427, 18.06862).

Området är väl värt ett besök. Inte minst för det poetiska namnets skull, Stora Skuggan, där Pan spelar.

Läs på Osevärdheter om OS-matcherna i fotboll på Tranebergs IP.

Fakta/läs mer
The Olympic games of Stockholm: Official report
Olympiska spelen Stockholm 1912: Skytte



Sista spåret av tidningarna i Klarakvarteren

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats AreskougPosted on Wed, January 03, 2018 16:12:16

Vad får en människa att välja yrke? Kanske en dikt. För mig var Stig Dagermans ”Två i Klara” en av orsakerna till att jag valde journalistiken. (Den som läst dikten förstår förhoppningsvis varför.)

Det återstår inte mycket av de forna tidningskvarteren i Stockholms hjärta efter saneringarna på 1960- och 70-talet. Faktum är att den tydligaste, och i princip enda, är Stockholms-Tidningens klocka – uppsatt på ett hus uppfört 1990.

Stockholms-Tidningen hade sin redaktion i samma hus som Aftonbladet på Vattugatan 12. Tidningen var under största delen av första halvan av 1900-talet den största morgontidningen i landet. Efter andra världskriget gick det dock utför och 1984 lades den ned för andra(!) gången.
Vattugatan 1964. Foto från Stockholms gatu- och fastighetskontors arkiv.

Aftonbladet höll ut på adressen till och med 1989 och blev därmed den sista av de stora drakarna att lämna Klara. (Svenska Dagbladet höll till på den numer icke existerande adressen Karduansmakargatan 11, Dagens Nyheter och Expressen i det utplånade kvarteret Sköldpaddan.) Huset revs men fastighetsägaren såg till att den ståtliga klockan fortfarande pryder hörnet Vattugatan–Klara södra kyrkogata. Till tröst för alla romantiker.

Läs mer om de gamla Klarakvarteren på Osevärdheter
På Pilen drack bohemerna pilsner
När fimpade Nils Ferlin?

Fakta/läs mer
Stig Dagerman: ”Dikter, noveller, prosafragment”, Norstedts, 1983
Sigurd Glans: ”På första sidan”, Tidningsmakarna, 1999
Sjöbrandt & Sylvén: ”Stockholm – staden som försvann”, Natur & Kultur, 2000
Yngve Hellström: ”Stockholms city i omvandlingens tid”, Trafiknostalgiska förlaget, 2006
Jenny Westerström: ”Klara var inte Paris”, Carlssons, 2006

Karta utgiven av Stockholms stadsingenjörskontor 1938.



Ulf Lundells runsten

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats AreskougPosted on Fri, September 15, 2017 11:16:32

I ”Öppna landskap” sjunger Ulf Lundell om att lägga en krans av löv ”vid närmsta sten, där runor ristats för vår skull…”. Sedan nästan 35 år tillbaka går det bra att lägga kransen vid Lundells egen runsten (kartkoordinater 59.33678, 18.28295) nära hans barndomshem i Saltsjö Boo.

Stenen restes 1983 av bandmedlemmarna efter Kär och galen-turnén. Runorna lär betyda ”Öppna landskap” och sedan namnen på musikerna. Ulf Lundell berättade själv om runstenen i Sommarprogrammet 1983.
För finsmakaren kan tilläggas att Lundell växte upp på Hagvägen 5 i Mensättra. Tiden i området är beskriven i Sommarprogrammet 1982 och naturligtvis i debutromanen ”Jack”.

Fakta/läs mer
Linda Thörner: ”Rensättra. Kulturmiljöanalys”, Nacka kommun, 2016.

Andra udda ristningar på Osevärdheter:
Dagen då det blev helt ute med runstenar
Oden och Tor i Bromma
Solnedgångar, månnedgångar och annat kosmiskt



Hett vatten vid Djurgårdsbrunn

Kurorter, Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats AreskougPosted on Tue, August 08, 2017 10:24:37

Redan på 1500-talet visste stockholmarna att det fanns gott vatten att hämta ute vid dagens Djurgårdsbrunn. Den riktiga ruljangsen började dock först 1690 när de svenska kurorternas fader, läkaren Urban Hiärne, upptäckte det hälsosamma vattnet.

Under två sekler kurerades fattiga och rika vid brunnsanläggningen. Där minglade kungar, drottningar, konstnärer och författare – naturligtvis även allas vår Bellman. Hetast var det under första hälften av 1800-talet. Hjältekonungen Karl XIV Johan hade nära till brunnen från sommarslottet Rosendal. För vanliga huvudstadsbor underlättades resan ut när Djurgårdsbrunnskanalen blev klar 1834.
Värdshuset på ett vykort från början av 1900-talet.

Det hälsosamma nöjeslivet vid Djurgårdsbrunn pågick fram till 1887, då brunnshuset brann ned. Därefter tog det rena nöjeslivet på värdshuset över. Fram till 1987 då även detta brann ned.

I dag är nöjespulsen vid Djurgårdsbrunn lägre. Boulebanor och en gul vägg utmärker platsen för det vackra värdshuset. På andra sidan vägen står apoteksbyggnaden från 1743, en gång kurortens huvudbyggnad och hotell. Alldeles intill finns själva Djurgårdsbrunnen (Kartkoordinater: 59.33026, 18.13320). Den är ordentligt låst, utan chans till någon hälsogivande klunk.
Säkrat vatten.

Min egen erfarenhet av värdshuset inskränker sig till muckarfesten från Kungliga Livgardets dragoner i maj 1983. Det gick så livligt till att personalen hotade att kalla på militärpolis – vilket var ganska lustigt eftersom vi var just militärpoliser. Till slut fick de ut oss på uteserveringen efter löfte om gratis efterrätt.



« Previous