Uppland – Page 4

Sagoslottet som gick upp i rök

Forn- och medeltid, Medeltida borgar, Nyare tiden, Ruiner, Uppland Posted by Mats Areskoug Mon, September 02, 2019 07:45:32

Sagan om Svartsjö slott börjar sannolikt på 1200-talet med ett fast hus av gråsten (tänk Glimmingehus). Redan från början var kungar och andra ur rikets höjdare inblandade. Riktigt inblandade var Magnus Ladulås söner Birger, Erik och Valdemar – en syskonkärlek som slutade med en omtalad fest i Nyköping.

På 1500-talet byggdes slottet till och ändrade utseende fullständigt. Avbildningarna i verket Suecia antiqua et hodierna visar ett fantastiskt sagoslott. Inblandade var upprorsmannen Gustav Vasas söner Erik, Johan och Karl – en syskonkärlek som slutade en portion förgiftad ärtsoppa på Örbyhus slott i Uppland.

Slottet på 1600-talet.

Sist ut på slottet var hjältekonungen Karl X Gustavs änka Hedvig Eleonora. Under hennes vistelse på Svartsjö januari 1687 brann större delen av slottet ned. Tio år senare brann det kungliga slottet i Stockholm och sten och tegel från Svartsjö fördes till huvudstaden för att användas vid återuppbyggnaden. Resterna på ön i Mälaren jämnades med marken. Kungafamiljen gillade dock den vackra platsen och ett nytt slott uppfördes intill platsen för det gamla.
Resterna av det gamla i förgrunden och det nya i bakgrunden.

Kvar av sagoslottet finns grundmurarna (kartkoordinater 59.36209, 17.72676). Med lite fantasi går det att urskilja den ovanliga planlösningen och även den första medeltida byggnaden. Med ännu lite mer fantasi kan man föreställa sig den unge Gustav (II) Adolf pynta slottets omgivning med blommor, lustgårdar och dammar – en sundare sysselsättning än krig och död.

Fakta/läs mer
C C Sjödén: ”Några drag ur Svartsjö-slottets historia”, Ekerö kulturnämnd, 1973

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=4

Underjordiska behov i Gamla stan

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Tue, July 02, 2019 15:54:43

Nutidens offentliga toaletter i huvudstaden håller oftast till ovan jord, mer eller mindre automatiserade och gratis. Annat var det förr. En gammal SL-karta kan vara till bra hjälp för den som vill ge sig ut på lite toalettarkeologi.
SL-kartan från 1976.

Mest känd av de nedlagda bekvämlighetsinrättningarna är antagligen den på Odenplan, som kommer att leva vidare som nedslagsplats för en polishelikopter i Bo Widerbergs film ”Mannen på taket” från 1976. Utrymmet under jord bytte skepnad till nattklubben Tuben på 1990-talet, men är helt utplånat efter ombyggnaden av Odenplan. Kvar som krog är dock toaletten i korsningen Fridhemsgatan–Drottningholmsvägen på Kungsholmen.

Min egen favorit är toaletten på Kornhamnstorg i Gamla stan. Inte för att jag minns att jag besökt den, mer för att nedgångarna är bevarade med kakel och allt. Utrymmet övergick till stadens elbolag 1988 och enligt uppgift finns inget av porslinet kvar där nere.
Nedgången till underjorden.

Som bonus bjuder jag på toaletten som låg i den södra uppgången för Hötorgets tunnelbana. Toalettskylten och damernas skylt finns kvar.

Det var terminens sista Oskyltat. Trevlig sommar!

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=6

Gangster-Norma mitt i City

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Mon, April 01, 2019 20:22:44

Huvudstadens ölkaféer för hundra år sedan lämnade en del övrigt att önska, i alla fall vad det gällde mat och renlighet. Det fanns utrymme för förbättringar. 1924 startade Kafébolaget Norma med marknadsidén vällagad mat i välvårdade lokaler till ett överkomligt pris. Normarestaurangerna förökade sig över Stockholm och var som mest ett fyrtiotal. 1939 införlivades ”kaférestaurangen” Regnbågen vid Stureplan i verksamheten och 1944 blev Berns salonger en del av familjen.

”När var hur i Stockholm. En vägvisare utgiven av NORMA”.

Restaurangerna 1944.

En av restaurangerna i kedjan låg i hörnet Kungsgatan–Sveavägen. I folkmun kallades stället Gangster-Norma, ett namn som av oklara anledningar även tillskrivits andra Normarestauranger. Äldre tidningsartiklar talar dock sitt tydliga språk, precis som Jan Bergman, journalist, författare och Stockholmsexpert. Gangster-Norma låg där en sportaffär huserar i dag. Enligt Bergman myntades namnet av Stockholms-Tidningen på 1930-talet när stället frekventerades av de ”ljusskygga element” som höll till i de närliggande nedslitna kvarteren.

Fridsamt på Gangster-Norma 1943. Fotograf Lennart af Petersens.

Från 1950-talet började flera av Normas lite enklare serveringar byggas om till restauranger. Gangster-Norma blev så småningom Monte Carlo med ingång från hörnet på byggnaden. 1977 dog fyra personer i en brand på restaurangen, men verksamheten fortsatte fram till millennieskiftet då fotbollsskor och träningsoveraller flyttade in.
Hörnet 2019.

Flera av de gamla Normalokalerna är dock fortfarande restauranger. Några exempel är Gröne Jägaren på Götgatan, Temple bar i Gamla stan och Burger King på Vasagatan. Restaurangnamnet Norma försvann slutligen 1970 när företaget bytte namn till Berns restauranger.

Fakta/läs mer
”När var hur i Stockholm. En vägvisare utgiven av NORMA”, 1944
Svensk Uppslagsbok, 1952
Ove Pihl: ”Hovmästar’n får jag beställa. Klassiska krogar och klassiska recept från ett svunnet Stockholm”, Page one publishing, 1996
Jan Bergman: ”Sekreterarklubben: C-byråns kvinnliga agenter under andra världskriget: en dokumentär spionberättelse”, Norstedts, 2014

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=12

Hammarby IF och historiens mörker

Hela hus, Moderna tiden, Södermanland, Sport, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Thu, November 01, 2018 19:25:06

Var är skylten? Tusentals Hammarbysupportrar undrar var och när deras anrika förening egentligen grundades. Av de tre stora Stockholmsklubbarna är det idag bara AIK som har en skylt på platsen där föreningen såg dagens ljus.

Hammarbys förste starke man var ingenjören Axel Robert Schönthal, verkmästare vid Stockholms bomullsspinneri- och väfveri AB vid Barnängen på östra Södermalm. Hans stora passion var rodd, speciellt på närbelägna Hammarby sjö.
Barnängen på Södermalm.

År 1889 tog sig roddarna samman och bildade Hammarby roddförening. Tyvärr är protokollen från föreningens första tid försvunna så datum och plats för grundläggningen göms än så länge i det förflutnas mörker. Historikerna tror på söndagen den 10 april och någon av väveriets lokaler. Föreningens första båthus låg i alla fall i dåvarande Bondegatans slut, ungefär vid vändplatsen på dagens Alsnögatan.

Roddarna fuskade naturligtvis i andra sporter och söndag den 7 mars 1897 tog man steget fullt ut och bildade Hammarby idrottsförening. Protokollet är bevarat, men även denna plats är tills vidare okänd.

Saknas gör också en skylt. Man skulle ju kunna sätta upp en vid Barnängen, det var ju trots allt där allt började.

Djurgårdens IF då? Den 12 mars 1891 brukar anges som starten för föreningen. Mötet hölls på ett kafé med nuvarande adress Djurgårdsvägen 124. Men egentligen började historien två år tidigare. Den nya föreningen fick dock en tuff start när kassören och några kumpaner söp upp klubbkassan.

Idag är ingen skylt uppsatt vid Djurgårdsvägen 124, men på Wikipedia finns en skylt avbildad. Ingen i DIF har svarat på mina mejl om varför det numer är oskyltat, så stort är intresset för historien.
Oskyltat på Djurgården.

AIK då? Klubben bildades den 15 februari 1891 hemma hos familjen Behrens på Biblioteksgatan 8. Sonen Isidor blev klubbens förste ordförande. Dagens hus på adressen uppfördes cirka tio år efter klubbens födelse, men i trappuppgången finns en prydlig skylt som minner om platsens betydelse.

År 1937 lämnade AIK Stockholm för Solna, men solen i klubbmärket har inget att göra med solen i Solnas stadsvapen.

Fakta/läs mer
Hammarby IF:s historia
DIF-arkivet
Urban Dahlberg (red): ”Allmänna Idrottsklubben 100 år”, Informationsförlaget, 1991.
Rehnberg & Wickman (red): ”Djurgårdens IF 100 år”, Sellin & partner, 1991.
Gunnar Persson (red): ”Hammarby IF: en klubbhistoria 1897–1997”, Strömberg, 1996.

Läs även om Djurgårdens IF på Tranebergs IP

Comments(1) https://www.oskyltat.se/?p=22

Landsvägen allt längre från byn

Moderna tiden, Uppland, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Mon, October 01, 2018 06:31:11

Det är ett dilemma. Man vill inte ha biltrafiken rakt igenom byn, men med ringleder och förbifarter är det färre som stannar för en fika eller lunch. Det blir lugnt och skönt, men svårare att hålla affärsrörelser igång.

I norra Uppland ligger Mehedeby. Fram till för 50 år sedan gick Europaväg 4 rakt igenom samhället. (En väg som på den tiden tog svängen förbi Älvkarleby norrut mot Gävle.) År 1969 flyttade trafiken ett par hundra meter åt öster, ut i skogen. Den nya vägen uppgraderas 1977 till motortrafikled. Detta var dock inte nog. Bilarna blev fler och varje sekund mer värdefull. År 2007 stod motorvägen klar, ytterligare ett par hundra meter österut.
Ruinen den 2 oktober 2018.

Den övergivna motortrafikleden (kartkoordinater 60.44017, 17.41086) håller på att återtas av skogen, men än så länge är den en praktfull vägruin , dryg 1,5 kilometer lång. Ta dig tid att stanna till och sväng sedan in förbi Mehedeby.

Andra moderna vägruiner att njuta av:
Årstalänken i Stockholm
Huvudstaleden i Stockholm
Rastplatsen Öland i Småland

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=24

Död hjälte på bakgård på Östermalm

Militärt, Nyare tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Fri, August 31, 2018 18:34:53

På promenad i en huvudstad stöter man inte sällan på ”Den okända soldatens grav”. Det kan vara Paris, Moskva, Warszawa, Sarajevo, Tbilisi… Inte sällan står någon levande kollega hedersvakt. I Stockholm lyser ett liknande minnesmärke med sin frånvaro – trots mängder av fallna hjältar genom århundradena.

På en undanskymd plats, gömt under ett träd, vid Armémuseum i Stockholm står ett monument till minne av de soldater som föll vid Poltava 1709 – under hjältekonungen Karl XII:s förvirrade irrfärd i öst. Moder Svea sörjer en stupad soldat, texten på latin lyder ”Till fosterlandets fallna söner”.

Statyn av Theodor Lundberg, från 1904, skulle ha placerats på själva slagfältet men hamnade istället vid Armémuseum. En enligt museets hemsida kom den att bli något av ”Den okända soldatens grav”. Märkligt lagom…

Mitt förslag är att man byter plats på ”Svea och den fallne karolinen”, som monumentet heter, och Karl XII-statyn i Kungsträdgården. Skapa en värdig minnesplats för de stackars satar som gav sitt liv under maktgalna konungars fälttåg i fjärran land. På bästa plats i huvudstaden!

Min farfars farfars farfar, den indelta soldaten Trill vid Kalmar regemente, kom aldrig hem från kriget i Tyskland. Jag kommer att lägga en blomma vid den eviga lågan.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=26

Gula fläckarna vid Stockholms slott

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Thu, June 14, 2018 05:26:55

Högvakten vid Kungliga slottet tillhör de stora sevärdheterna i Stockholm, speciellt när hjältekonungen Carl XVI Gustaf och familjen är på plats. För att kunna njut fullt ut av alla ”halt” och ”vänster om” krävs det dock att man är väl påläst.

Själv har jag som livdragon gått (ridit) högvakten på Slottet fem gånger. Mycket nervöst och jag minns fortfarande så här 35 år efteråt hur benen skakade när jag som så kallad avlösningsförare ensam marscherade fram och tillbaka på yttre borggården inför alla åskådare. Tur då att det fanns markeringar i stenläggningen till hjälp.

Innan du tittar på högvakten nästa gång så skriver du ut den detaljerade manualen och läser den noga. Sedan tar du dig upp till yttre borggården en tidig morgon och studerar i lugn ro markeringar och annat. Provmarschera gärna efter manualen (108-112 steg/minut, 80 centimeters steglängd). Det är tråkigt att stå på post, så soldaterna på plats kommer garanterat att uppskatta ditt tilltag.

Se sedan till att få en bra åskådarplats när den stora vaktavlösningen sker och följ alla manövrar med dina expertögon. Du kommer garanterat att upptäcka ett och annat fel – och njuta av allt som går rätt. Själv klarade jag naturligtvis av det hela felfritt – förutom lite passgång.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=29

Träsket där de avrättade fick sista vilan

Avrättningsplatser, Djur och natur, Forn- och medeltid, Nyare tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Tue, May 15, 2018 05:58:10

Nu när isen försvunnit stiger stanken på nytt ur kärret där de styckade kropparna grävts ned. För att slippa obehaget besökte jag platsen när marken var täckt av snö och vattnet fortfarande var fruset. Eller…

Danderyds skeppslag ska genom tiderna ha haft flera olika avrättningsplatser, två av dem belägna i skogen mellan Enebyberg och Sollentuna. Tyvärr är ingen utmärkt med någon skylt och det finns inga tydliga spår i naturen. (En arkeologisk rapport från 2017, som berör utkanten av det aktuella området, visar inte på rester av någon avrättningsplats.) Platsen är dock fantasifullt skildrad av Göran Lager i boken ”Döden i skogen”.
Kärret vintertid.

I skogen ligger också Brännkärret (kartkoordinater 59.43077, 18.01034), där de avrättade ska ha grävts ned efter att lagen haft sin gång. Det skulle det vara intressant med en utgrävning av kärret. Våtmarker lär ju kunna bevara ett och annat, och dessutom vore det bra om de osaligas andar kom till ro i ”vigd jord”.

Den sista avrättningsplatsen i häradet ska ha legat precis söder om nuvarande korsningen Arholmavägen–Enebybergsvägen. Undrar om det spökar i villaområdet.

Läs på Osevärdheter om avrättningsplatsen på Munsö i Mälaren.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=31

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!