Uppland – Page 3

Flyttfåglarna från gamla Klara

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Thu, May 20, 2021 08:31:52

I samband med uppsnyggningen av Klarakvarteren på Norrmalm lämnade flera tidningar centrala Stockholm. Svenska Dagbladet flyttade till Marieberg på Kungsholmen 1962 och två år senare följde Dagens Nyheter och Expressen efter. Med följde några fåglar av sten.

SvD:s sista adress var Karduansmakargatan 11, DN och Expressen huserade i kvarteret Sköldpaddan (som omgavs av Klara södra och västra kyrkogata, Karduansmakargatan samt Herkulesgatan). Byggnaderna med redaktionerna i City är utplånade. Några fåglar kunde dock rädda sig och nu lever de ett undanskymt liv i Marieberg.

Dagens Nyheter kom till Klara västra kyrkogata 6 1901 och fram till 1923 pryddes entréns överdel av Oden flankerad av sina korpar Hugin och Munin. 1977 sattes fåglarna upp i Marieberg i den lilla parken bakom DN-skrapan, var Oden befinner sig är oklart. (På muren mellan parken och Rålambshovsvägen sitter två andra konstverk från DN-huset räddade undan grävskoporna.)

Dagens Nyheters redaktion med Oden och korpar över entrén. Detalj ur vykort/Stockholms stadsmuseum

Svenska Dagbladets redaktion låg 1897–1915 på Klara södra kyrkogata 6. Ingången pryddes av en uggla som fick sitta kvar till 1962 då huset revs. Ugglan flyttade till Marieberg och idag finns den på fasaden vid Gjörwellsgatan 26.

Svenska Dagbladets redaktion 1905 med ugglan över entrén till höger. Okänd fotograf/Stockholms stadsmuseum

Aftonbladet höll ut i Klara till 1989. Enda minnet av alla tidningsredaktionerna är Stockholms-Tidningens ståtliga klocka i hörnet Vattugatan-Klara södra kyrkogata, placerad på en byggnad från 1990.

Fakta/läs mer
Thorstenson & Gustafsson (red): ”Huset som aldrig sover”, Dagens Nyheter, 1959
SvD 15 maj 2017: ”När murvlar och blysättare regerade i Klara”

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=406

Låt Rådmansö bli en ö igen

Djur och natur, Forn- och medeltid, Moderna tiden, Uppland Posted by Mats Areskoug Sat, February 20, 2021 10:31:37

En gång i tiden kunde fartyg passera genom Nenningesund mellan Rådmansö och fastlandet – en säker farled inomskärs i Roslagen. Sundet nämns i ”Kung Valdemars segelled”, en guide från 1200-talet för hur man med båt tar sig från det då danska Blekinge till det då danska Reval (Tallinn). Men landet reser sig och smala passager växer igen. Nenningesund ”försvann” någon gång i slutet av 1800-talet.

*På Häradsekonomiska kartan från början av 1900-talet är det tidigare sundet markerat som en å.*

Det är dock inte omöjligt att klockan vrids tillbaka. Föreningen Nenningesund kämpar för att förbindelsen mellan Höggarns- och Prästfjärden ska återställas med kanal för mindre båtar. En skylt invid Rådmansvägen (kartkoordinater 59.73802, 18.90834) markerar det forna sundets (och den tänkta kanalens) läge. Kanske kan Rådmansö bli en ö igen.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=343

Sparbankernas ståtliga ek

Djur och natur, Moderna tiden, Uppland Posted by Mats Areskoug Mon, November 30, 2020 10:27:51

Det finns några över Sverige återkommande geografiska myter: ”Drottning Kristinas jaktslott” där drottningen påståtts huserat, ”Ryssmuren/graven” som sägs ha uppförts/grävts av ryska krigsfångar under stormaktstiden, ”Lassemajas grotta” där banditen gömt sig själv och/eller sitt tjuvgods. Till dessa fenomen kan läggas ”Kungseken”, en uråldrig ståtlig ek varunder någon kung rastat på sin väg genom riket.

I Flottsund, strax söder om Uppsala, stod tidigare en kungsek. Själve hjältekonungen Gustav Vasa sägs ha vilat under ekens grenar. Men den forna eken är del av ytterligare en berättelse. Eken i Flottsund stod modell för ”Sparbankseken” som skapades av konstnären Akke Kumlien 1928. Tyvärr är båda historierna lika svåra att bevisa.

Den första sparbanken i Sverige, Göteborgs sparbank, startade för jämt 200 år sedan. (Verksamheten i dagens Swedbank har mycket lite gemensamt med den ursprungliga sparbanksidén.) Först ut med ett träd som symbol var Oppunda härads sparbank, men det hade lite gemensamt med den ståtliga Sparbankseken. Kungseken vid Flottsund (kartkoordinater 59.78455, 17.66450) är inte heller så ståtlig numer. De senaste 60 åren har den ansatts av eld, torka och stormar. Idag återstår bara lite av stammen. Bredvid ståtar dock en betydligt yngre ek och vem vet, kanske kommer drottning Estelle en dag att kliva av sin häst för att rasta i dess skugga.

Fakta/läs mer
Matts Floderus: ”Kungsekar” i Svensk Natur 1917

Läs även om
Sveriges första bankomat i Uppsala
De två sparbankerna i Eskilstuna

Kungseken 1953. Redan då såg den lite sliten ut. Foto: Uppsala-Bild/Upplandsmuseet

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=291

Full galopp i Ulriksdal

Moderna tiden, Sport, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Sun, May 31, 2020 19:26:22

Min fru delar inte alltid min smak vad gäller sevärdheter. Ibland påstår hon att man måste lägga huvudet mot marken för att över huvudtaget kunna se något. Letar man efter spår av galoppbanan i Ulriksdal i Solna har hon helt rätt.

Ulriksdals kapplöpningsbana låg mellan järnvägen i väster och landsvägen i öster, med huvudentré från Ulriksdals station. I dag äts ytan upp söderifrån av stadsdelen Nya Ulriksdal. I norr försöker Ulriksdals golfklubb hålla emot.

Banan togs i bruk för hundra år sedan, 1919. Längden var 2.200 meter. Enligt Nordisk familjeboks sportlexikon var dess största svaghet den skarpa svängen i söder, vilket medförde att ”lättstyrda, balanserade hästar” klarade sig bäst.

Verksamheten pågick framtill 1960 då den nya banan i Täby invigdes. 2016 flyttade hästar och jockeyer till Bro park i Upplands Bro. (Banan i Täby ska bli stadsdelen Täby park.)

Det enda spåret jag hittar efter banan i Ulriksdal är markeringar i marken i sluttningen upp mot golfklubbens driving range. Studerar man flygfoton och äldre kartor är det tydligt att det är banans norra kurva man anar. Mer konkret är att flera av gatorna i det nya området har namn med anknytning till galoppbanan.

Fakta/läs mer
SF-journalen från premiären 1957
Eklund, Björn F: ”Från Heden till Bro Park: Galoppsporten i Sverige under två århundraden”, 2015

När du är i Ulriksdal så missa inte Sveriges hemligaste järnväg.
Läs också om travtävlingarna på isen på Brunnsviken.

Norra kurvan syns tydligt på flygfotot från Eniro.

Norra kurvan syns inte lika tydligt från marken.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=222

Siljas fartyg har lämnat Valparaiso

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Sun, March 01, 2020 21:13:09

Sakta men säkert försvinner resterna av rederiet Siljas gamla terminal och färjeläge i Värtahamnen i nordöstra Stockholm. 1965 började Silja köra bilfärjor från Värtahamnen till Finland, men först 1974 fann det en riktig terminalbyggnad. Den ersattes 2016 av en riktig bjässe till terminal en bit ut på den norra kajen.

Idag korsas den inre delen av hamnbassängen av en ny vägbank och det är bara en tidsfråga innan den nya lilla insjön fylls igen. Kvar är egentligen bara den långa gångbron som leder passagerarna till och från Gärdets tunnelbanestation.

Stora delar av Värtahamnen och de angränsande hamnarna i nordöstra Stockholm förvandlas nu till mer eller mindre exklusiva bostadsområden. Snart är det bara kvartersnamnen – Alexandria, Port Said, Brest…, som minner om områdets historia. Vad som händer i Valparaiso, där den gamla terminalen låg, är dock inte beslutat än.

På plats i Värtahamnen ska du besöka gamla restaurangen Skeppet.

Värtahamnen 1931. Esselte foto/Stockholms stadsarkiv

Den gamla terminalen under rivning i september 2016.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=171

Jakten på Sveriges första bankomat

Moderna tiden, Uppland Posted by Mats Areskoug Sat, January 11, 2020 08:17:39

Ibland är forntiden bättre dokumenterad än nutiden. Det som hände för 50 år sedan försvinner snabbt ur de levandes minne. Till exempel var en bankomat var placerad.

Torsdagen den 6 juli 1967 öppnade Sveriges första bankomat vid Upsala Sparbanks kontor vid Stora torget i Uppsala. Den automatiska tjänsten var delvis ett svar på att bankerna slutade ha lördagsöppet.

– Lördagsstängningen har kritiserats starkt, och här har vi en möjlighet att ge en ännu bättre service än vi kunde innan femdagarsveckan infördes, sade bankdirektör Bertil Alm till Dagens Nyheter vid invigningen.

Sverige var bland de första länderna i världen med bankomater. Den första generationens maskiner hade dock en nackdel, de saknade direkt uppkoppling till bankundens konto. Istället fanns ett maxuttag på 500 kronor per dygn. Världens första uppkopplade uttagsautomat togs i bruk av Oxie härads Sparbank på Stortorget i Malmö den 6 maj 1968.

Var vid Stora torget satt då den första bankomaten? Sparbanken (Swedbank) lämnade sin lokal 2016 och in flyttade en bokaffär. En äldre bild från Google Street View visar banken med en rad bankomater, kanske satt den första på samma vägg. Idag är alla spår borta. Jag har bett om hjälp av bekanta från Uppsala, min vän Kalle Sandhammar (chefredaktör på Upsala Nya Tidning), Upplandsmuseet och Swedbank – men ännu vet jag inte exakt var Sveriges första bankomat var placerad. Hjälp!

Fakta/läs mer
Niklas Dahlin: ”Premiär för pengar ur väggen” i Ny Teknik den 29 juli 2011
Lars Arfvidson: ”The Swedish Bankomat in the Early History of the ATM”, ATMIA, 2017

Läs också om resterna av en sparbank i Eskilstuna

En äldre bild från Google Street View visar Swedbanks kontor med en rad bankomater.

Tekniska museet har en gammal bankomat i sin samling. Sveriges första, enligt överlämnaren Östra Sörmlands Sparbank. Foto: Tekniska museet/CC BY 4.0.

Fotnot: För den som spanar efter nedlagda bankkontor är spår av bankomater en bra hjälp. Nedan Nordbankens kontor på Hornsgatan 19 i Stockholm.

Comments(1) https://www.oskyltat.se/?p=151

Eurostop – för människor på väg

Halland, Hela hus, Moderna tiden, Närke, Småland, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Sat, December 14, 2019 10:14:27

En dag för nästan 30 år sedan stod byggnadsingenjören Mats Areskoug högst upp i det halvfärdiga Eurostop i Halmstad och spanade ut över staden och havet. Jag minns att jag tänkte att i det här hotellrummet skulle det vara häftigt att övernatta.

Eurostopanläggningarna skulle bli ”framtidens mötesplats för människor på väg”, Långtradarchaufförer, bussresenärer och bilturister, men även vanliga shoppingsugna, erbjöds hotell, bra restauranger, butiker och service som bank och post. Dessutom allt som behövdes för bilen. Bakom projektet stod Skanska och SPP.

Det skulle bli tio anläggningar i södra Sverige. Först klar blev den i Jönköping, som invigdes hösten 1989, därefter följde Örebro, Halmstad och Märsta-Arlanda. Sedan tog det stopp. Finanskrisen och verkligheten kom i kapp den minst sagt överhettade byggbranschen. Enköping, Norrköping, Botkyrka, Göteborg (2 anläggningar) och Malmö blev utan (och undertecknad lämnade mer eller mindre frivilligt ingenjörsyrket).

I de fyra färdigställda Eurostop fortsatte verksamheten, även om ägare och utbud har ändrats under de tre decennier som har passerat. Hösten 2019 är dock anläggningen i Märsta-Arlanda på väg att totalt byggas om till konferens och mässanläggning. Det är en märklig känsla att promenera omkring i övergivna byggnadskomplexet. Men skynda, snart är det bara tre ”truck stop” kvar från den tid då våra liv kretsade kring bilismen.

Fakta läs/mer
”Framtidens mötesplats för människor på väg”, 1988
Magasinet ”Arkitektur” 1990/1

När du besöker Eurostop i Vivalla i Örebro så missa inte minnesmärket över min favoritperson i 1600-talets Sverige: Äventyraren, bedragaren och poeten Lars Wivallius.

Eurostop i Arlandastad – snart ett minne blott.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=145

Torrläggningen av Stockholm

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Mon, September 30, 2019 16:26:48

Våren 1994 gjorde jag och fotograf Lars Epstein ett reportage i Dagens Nyheter om de klassiska dricksfontänerna i Stockholm. Då var de i högsta grad en utrotningshotad art. Dricksfontänerna användes som bidéer och till att tvätta knarkverktyg – de hade blivit en sanitär fara. Staden hade stängt av de då hundratal fontäner som fanns kvar. Alla utom en. De boende vid Karlaplan på Östermalm hade kämpat för sin vattenkälla och lyckats få behålla den.

Den ståndaktiga dricksfontänen på Karlaplan.

Ett kvarts sekel är läget obetydligt bättre. Stockholm vatten och avfall meddelade hösten 2018 att man hade ett tiotal fungerade dricksfontäner (med modifierade skålar), men att framtiden för dem var minst sagt osäker. Det kan finnas ytterligare några som sköts av respektive stadsdelsnämnd.

Dricksfontänerna började placeras ut i slutet av 1940-talet och utbyggnaden fortsatte till mitten av 1970-talet. 1981 fanns det 130 stycken i innerstaden. Många står kvar trots att de sedan länge kopplats bort från vattennätet, som gjutjärnsraukar från en svunnen tid. Det är kostsamt att ta bort dem och man väntar tills det pågår något markarbete i närheten.

Vacker ruin vid KTH på Valhallavägen. Till och med stegstenen för lite kortare kisar finns kvar.

Det har kommit några få nya vattenställen på huvudstadens gator och torg. Men i stort är den plötsligt törstiga hänvisad till den inte så klimatsmarta lösningen med bubbelvatten i kiosken.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=113

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!