Skåne – Oskyltat

Antik lösning tog skruv i Kristianstad

Moderna tiden, Skåne Posted by Mats Areskoug Tue, June 11, 2024 09:45:04

Klimatförändringarna medför ökad risk för översvämningar. Extra kritiskt kan det bli i Kristianstad där stora delar av staden ligger mycket lågt på en tidigare sjöbotten.

I jakten på ny tomt- och åkermark byggdes i mitten av 1800-talet en vall för att snörpa av Nosabysjön från Hammarsjön. Vattnet pumpades bort (skruvades upp) med en teknisk lösning från antiken, arkimedesskruven. Låt vara att den drevs med en ångmaskin.

Generalstabskartan från 1862. Nosabysjön öster om staden. Vid Hammarspynt pågår vallbygget.

Så småningom växte staden ut över fälten. Nya och modernare pumpar tillkom, men arkimedesskruven fanns kvar i användbart skick till 1940 då anläggningen revs. Den blev liggande i jord och lera fram till 2003 då den räddades åt eftervärlden. Nu finns den drygt åtta ton tunga skruven utställd i Hammarslundsvägens västra ände. Intill byggs en ny pumpstation för att skydda staden. Det krävs pumpande dygnet runt för att hålla den tidigare sjön torr.

Gammal trotjänare. Bygge av pumpstation i bakgrunden.

Som bonus hittar du Sveriges lägsta punkt, 2,32 meter under havsytan, en bit norrut vid Lägsta punktens väg.

Fakta/läs mer
Per Åke Cederberg: ”Torrläggningen av Nosabysjön” i Gamla Christianstads årsbok 2000.
Leif Mårtensson: ”Nosabysjön blir aldrig torrlagd, den hålles bara torr” i Gamla Christianstads årsbok 2003.
Sune Friström: ”Christians stad del 3. Utanför fästningsvallarna”, Lönsboda:Nyteboden, 2011.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=929

Skånsk runristare lade av

Forn- och medeltid, Kyrkligt/religion, Skåne Posted by Mats Areskoug Sat, July 01, 2023 10:37:49

Precis som halvfärdiga brev och böcker så finns det halvfärdiga runstenar. Den här bloggen har tidigare berättat om runstenen utan runor utanför Morgongåva i Uppland. Ett annat exempel på avbrutet arbete hittar du inne i kastalen vid Valleberga kyrka på Österlen.

Runsten är av det lite enklare slaget, men har ett kors och en förberedd slinga för runor. Där verkar arbetet har tagit slut. Stenen stod tidigare på kyrkogården och flyttades in i kastalen på 1930-talet.

Valleberga kyrka är speciell på ytterligare två sätt. Dels har den sitt ursprung som en rundkyrka, vilka är ovanliga i Sverige. Dels har den en kastal, vilken är ganska ovanligt i Sverige. I slutet av 1800-talet ville församling riva allt och bygga nytt. Tack och lov satte myndigheterna i Stockholm stopp.

Läs mer om rundkyrkor och Österlens kastaler på bloggen.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=756

Enkel minnessten vid värsta flygolyckan

Flyg, Moderna tiden, Skåne Posted by Mats Areskoug Wed, February 15, 2023 06:26:47

När jag bloggade om den näst värsta flygolyckan i Sverige konstaterade jag att det inte fanns något minnesmärke. Landets hittills värsta flygolycka, den 20 november 1964, har en enkel minnessten på platsen.

Linjeflygs Metropolitan med 43 personer ombord kraschade under inflygningen till Ängelholms flygplats vid kvart över nio på kvällen. Flygningen hade startat från Bromma en och en halv timme tidigare med målet Halmstad. På grund av dåligt väder dirigerades planet om till Ängelholm. Väderleksförhållandena, med regn och dålig sikt, anses också ha varit en bidragande orsak till haveriet.

Planet hamnade ur kurs och flög för lågt, delvis på grund av felaktiga besked från flygledningen i Ängelholm. Misstaget gick inte att reparera och två kilometer norr om landningsbanan slog planet i marken, välte och kanade ett par hundra meter på rygg. 31 personer omkom.

På olycksplatsen norr om Barkåkra står en minnessten (kartkoordinater 56.30741, 12.81571).

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=688

Massaker på vapenvägrare i Skåne

Militärt, Nyare tiden, Skåne Posted by Mats Areskoug Wed, November 30, 2022 10:10:18

Att värva soldater till krig är inte alltid lätt, fråga president Vladimir Putin. Även i Sverige har det varit ett problem. 1811 protesterades det på flera platser i landet mot nya utskrivningar.

I samband med kriget mot Ryssland 1808–09 sattes ett lantvärn upp för att täcka bristen på reserver inom armén. Det blev ingen succé. Befäl och utrustning saknades och nästan en femtedel av soldaterna dog av dysenteri i de usla förläggningarna. Lantvärnet hade minst sagt ett dåligt rykte.

1810 beslutade riksdagen att lantvärnet skulle förstärkas med ytterligare soldater. Det skulle bland annat ske genom lottdragning bland yngre män – ämbetsmän, studenter och jordägare skulle undantas.

Protesterna var extra kraftiga i Skåne. Bönder och drängar drog runt och krävde att prästerna skulle vägra att befatta sig med lottdragningen. Slott och herrgårdar våldgästades. Myndigheterna var minst sagt oroade.

Den 15 juni 1811 hade cirka 800 av de protesterande samlats på Klågerups slott, cirka 15 kilometer öster om Malmö. Generalmajor Hampus Mörner, som råkat befinna sig i staden, erbjöd sig att ta hand om de upproriska. Med 40 husarer, 100 infanterister och 4 kanoner anlände han till slottet.

De förskansade vägrade att ge sig. Militären öppnade eld och förföljde sedan de flyende i hus och på fält. Ett 30-tal dödades, nästan 200 togs till fånga. Över hela landet utfärdades 34 dödsdomar efter protesterna, 3 av dessa verkställdes.

Offren för massakern skulle på order av länsstyrelsen grävas ned på en avsides plats. 1991 restes en minnessten på det som kallas ”Döängen”, strax söder om samhället (kartkoordinater 55.58567, 13.23811). Enligt traditionen var det här de dödade grävdes ned. Det misslyckade lantvärnet avskaffades redan 1812.

Fakta/läs mer
Rosborn och Baragillet: ”1811. Bondeupproret i Skåne”, 1991
Nationalencyklopedin
Gunnar Wetterberg: ”Skånes historia III”, Albert Bonniers, 2017

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=660

Fotboll i Malmö – störst och först

Moderna tiden, Skåne, Sport Posted by Mats Areskoug Thu, October 20, 2022 06:11:23

Den här bloggen har tidigare berättat hur de klassiska fotbollsklubbarna i Stockholm och Göteborg bildades. Och att det i många fall saknas upplysande skyltar på de historiska platserna. Nu har turen kommit till Malmö där FF vinner skyltkampen över IFK.

Först ut i staden med fotboll var dock Malmö Velociped Klubb som introducerade sporten 1890. IFK Malmö bildades den 23 april 1899 och de första åren var det främst friidrott som gällde. 1903 lockades några spelare över från cykelklubben och vips hade IFK ett eget fotbollslag.

Det konstituerande mötet 1899 hölls i Högre allmänna läroverkets gymnastiksal och initiativtagare var skolans rektor Per Hjalmar Söderbaum. Skolan på Amiralsgatan heter idag Latinskolan och den gamla gymnastiksalen revs 1977. Man hade kunnat tänkt sig en skylt som berättar om platsens betydelse på den nya gymnastiksalen – men icke.

Den nya idrottshallen. I den gamla, på samma plats, grundades IFK.

Bollklubben Idrott, som bildats 1905–06, gick 1909 upp i IFK Malmö. Pågarna trivdes dock inte i den nya klubben och redan året efter lämnade man IFK och bildade Malmö FF. Grundandet skedde den 24 februari 1910 på Malmö idrottsplats restaurang.

Restaurangen revs 1978, den låg på vad som idag är en parkeringsplats mellan Malmö IP och Malmö Opera. En fin skylt med de 19 grundarnas namn utmärker platsen. 1–0 till Malmö FF, Sveriges mest framgångsrika fotbollsklubb.

Till höger på parkeringsplatsen låg restaurangen där FF bildades.

Fakta/läs mer
Peter Billing: ”Hundra år av gemenskap: Malmö idrottsplats 1896–1996, 1996.
IFK Malmö: Fotbollens historia
Malmö FF: Jubileumsboken växer fram, del 1

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=638

Sagan om de två tornen

Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Skåne Posted by Mats Areskoug Tue, August 30, 2022 08:45:18

Skånska Maglarp kan stoltsera med två före detta torn. Här fanns världens största vindkraftverk. Här fanns en modern kyrka som församlingen tröttnade på.

Under slutet av 1800-talet kände många församlingar i Sverige att det var dags att se om sitt hus. Den gamla kyrkan var för omodern, för liten, för mörk eller kanske för trasig. Här skulle byggas nytt! I de flesta fall revs den gamla kyrkan och den nya placerades på samma plats.

I Maglarp kom man till skott i början av det nya seklet och den ståtliga nygotiska tegelkyrkan kunde invigas 1909. Kyrksamheten blev dock aldrig vad den en gång hade varit och stora kyrkor ekar tomt. Dessutom är underhåll av kyrkobyggnader inte helt gratis.

Maglarps nya kyrka i juni 2005. Foto: Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet/CC BY 2.5.

Den medeltida kyrkan i Maglarp hade som tur var lämnats kvar och 1971 kunde den återinvigas efter en renovering. Fem år senare hölls den sista gudstjänsten i den nya kyrkan. Tegelkatedralen förföll och efter många turer, ända upp i Regeringsrätten, revs den 2007.

Grunden av kyrkan är kvar mitt på kyrkogården (kartkoordinater 55.38243, 13.06968) som fortfarande används. Kvar på grunden står två kyrkklockor, från 1771 respektive -91. De flyttades från den medeltida kyrkan till den nya och enligt församlingen finns det inga planer på att flytta tillbaka dem. De har spelat klart.

(Maglarps nya kyrkas öde är ovanligt men inte unikt i Sverige. Bloggen har tidigare uppmärksammat parallellfallen Balingsta i Uppland och Kinnarumma i Västergötland. Båda väl värda ett besök.)

800 meter norrut reste sig fram till 1993 ett ännu högre torn, Sveriges första större och världens då största vindkraftverk. Det stod klart 1982 och uppfördes som prototyp och forskningsanläggning för framtida vindkraft i Sverige.

Snurran i Maglarp projekterades och drevs av dåvarande Sydkraft, som efter några år även tog över ägandet från staten.

Några korta fakta: Maxeffekt: 3MW, navhöjd 80 m, vingspann 78 m. Det kan jämföras med de största vindkraftverken i Sverige idag som återfinns i Aldermyrbergets vindkraftspark i Skellefteå kommun: Navhöjd 155 m, vingspann 150 m. Vindkraftverk i Kingebol (Åmål) och Knöstad (Säffle) har den högsta maxeffekten: 6,2 MW. (Reaktor 3 vid kärnkraftverket i Oskarshamn är den reaktor i Sverige med högst effekt: 1 450 MW.)

Då som nu gnälldes det över att vindkraftverk bullrar och förstör vyerna över landskapet. Inte ens skyhöga elpriser tycks kunna ändra på det. Pionjären i Maglarp monterades ned 1993 och idag finns inga spår på platsen (kartkoordinater 55.38942, 13.06666). Njut istället av tystnaden – och den globala uppvärmningen.

Fakta/läs mer:
Dahlberg (red) mfl: ”Maglarp. Kyrkan som försvann”, Riksantikvarieämbetet, 2010.
Vindbrukskollen

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=595

”Lyckad” flygplanskapning i Malmö

Flyg, Moderna tiden, Skåne Posted by Mats Areskoug Sun, May 01, 2022 16:00:21

Bloggen har de senaste åren snöat in på flygplatser. Nu kommer en till, Bulltofta i Malmö. Jag hann flyga dit några gånger, för att besöka släkten i Skåne, innan den lades ned för snart 50 år sedan – i december 1972.

Terminalen från 1959. Vykort från Gepe-SPC i Malmö, Foto T Lindeberg.

Bulltofta öppnades 1923 på den släta gräsyta som fungerat som övningsfält för Kronprinsens husarregemente (K7). Det militära återvände till fältet 1940–45 i form av Skånska flygflottiljen (F10). 1952 fick Bulltofta asfaltsbanor.

I september 1972 lyckades tre kroatiska terrorister få igenom sina krav efter att ha kapat ett SAS-plan och tvingat ned det på Bulltofta. Kaparna krävde att sju fängslade kroater, varav två livstidsdömda, skull släppas i utbyte mot de 4 i besättningen och de 83 passagerarna. Den svenska regeringen gick med på kraven och kroaterna flögs till Spanien.

Flygplatsanläggningen har fått lämna plats till nya byggnader, parker och vägar, men lite finns kvar att beskåda. Mina favoriter:

• Terminalbyggnaden från 1959 som nu är kontor (Cederströmsgatan 1).

• Ett radartorn (i backen ovanför Cederströmsgatan 6).

• Den nordostligaste delen av landningsbanan som nu används för övningskörning (Rimfrotsgatan 5).

Fler flygplatser på bloggen:
Barkarby
Lindarängen
Skarpnäck
Tullinge
Söderhamn
Visby
Olyckan i Kälvesta

Fakta/läs mer
”Flyget på Bulltofta 1919–1972”, Svensk flyghistorisk förening, 2004

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=558

Två losers i Skåne

Nyare tiden, Skåne Posted by Mats Areskoug Tue, February 15, 2022 06:56:00

28 råbockar och 1 räv! Den tyske kejsaren Wilhelm II:s jaktresa till Snogeholms slott hösten 1899 blev en stor succé. Det första världskriget gick inte lika bra för honom och livet slutade i exil i Nederländerna 1941.

Men 1899 lekte livet och det var ett rent nöje att få avfyra sin bössa. Alla var glada och naturligtvis måste hjältedåden manifesteras. Runt Snogeholm finns tre minnesstenar uppsatta:
• ”HÄR SKÖT KEJSAR WILHELM II SIN FÖRSTA RÅBOCK PÅ SVENSK JORD 20.9.1899” (kartkoordinater 61.57587, 41.8427)
• ”HÄR INTOGS KEJSAR WILHELM II SIN JAKTFRUKOST 21.9.1899” (61.57068, 41.8177)
• ”HÄR INTOG KEJSAR WILHELM II SIN JAKTFRUKOST 22-9-1899” (61.59296, 41.8367)

Snogeholms slott är numer en konferensanläggning. Jaktmarkerna är ett omtyckt strövområde. I naturen har Snogeholm Land Art skapat konst i landskapet. Bland annat verket ”Tiden går och vi med den” av Frank Björklund, färdigställt vid Erikssons stenhuggeri i Ystad. En fågels måltid är lika viktig som en kejsares!

Det är inte bara Wilhelms måltider som uppmärksammas i Snogeholmsskogarna.

=+=+=+=

I december 1715 landsteg hjältekonungen Karl XII på den skånska sydkusten efter en 15 år lång bortamatch på kontinenten. Han tillbringade några månader i Ystad innan högkvarteret upprättades i Lund. I november 1718 var det färdigkrigat för regenten.

I Kadesjö, halvvägs mellan Ystad och Skurup, står en färgglad Karl XII av plåt och pekar österut (kartkoordinater 61.50334, 41.5171). ”Konstverket” har med största sannolikhet inspirerats av statyn från 1868 i Kungsträdgården i Stockholm. Det är dock oklart när och framförallt varför kungen hamnat i Kadesjö. Betongfundamentet har årtalet 1969, men sannolikt har det funnits en föregångare på platsen. ”Friskt mod i gossar blå, Ur vägen moskoviter” lyder det käcka budskapet.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=519

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!