Östergötland – Oskyltat

Gyllenkroks astrakan och smaken av rök

Djur och natur, Hela hus, Nyare tiden, Östergötland Posted by Mats Areskoug Thu, March 21, 2024 06:04:33

Det är gott med äpplen och extra gott är det med svenska äpplen. Extra, extra gott är det med svenska äpplen där man kan besöka och klappa själva moderträdet.

Det kanske mest kända exemplet är Åkeröäpplets moder som återfinns på godset Åkerö i Södermanland. Stenkyrkeäpplet härstammar från Stenkyrka på norra Gotland och ett av två(!) moderträd fanns i alla fall kvar 2009. I Östergötland ska Gyllenkroks astrakan ha sitt moderträd på Regnaholms slott.

När astrakanen ”upptäcktes” och började odlas i mitten av 1800-talet antogs felaktigt i huvudstaden att sorten härstammade från Gyllenkroks slott Svenstorp i Skåne. (Något man var mycket skeptisk till i Skåne.) Först 1951 hittades moderträdet vid Regnaholm. Trädet ansågs vara från sekelskiftet 1700–1800 och slottet ägdes av familjen Gyllenkrok 1745–1873.

Regnaholm 1935. Foto: Olof Lilljeqvist/AB Flygtrafik/Östergötlands museum/CC BY-NC 4.0

Att klappa moderträdet är dock lättare sagt än gjort, om det står kvar. Slottet är privat och kan inte besökas. Dessutom förstördes stora delar av det i en kraftig brand 2017. Regna hembygdsförening hänvisar till slottsherren, som inte svarar. Det gör inte heller Facebookgruppen Rädda Regnaholm och Igelfors-Regna bygderåd.

Slottet hösten 2023.

Gör som jag: Ta bilen till Östergötland och spana på slottet på avstånd. Köp ett eget Gyllenkroks astrakan-träd. God frukt!

Eget träd med god frukt.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=877

En hästspark som heter duga

Nyare tiden, Östergötland Posted by Mats Areskoug Thu, June 15, 2023 07:05:55

I skogen mellan Södermanland och Östergötland finns en gränsmarkering av det lite ovanligare slaget: En stor sten med ett märke från en hästsko intryckt. Det måste ha varit en rejäl spark från en rejäl häst för att åstadkomma detta.

*Stenen sommaren 2022. Foto: Eva Gerhardsson.*

Stenen med hästskon nämns som gränsmarkering mellan landskapen redan i slutet av 1500-talet i dokument som ska ha funnits på hertig Karls (IX) kansli. Den gamla landsvägen som passerade stenen har dock nästan försvunnit i skogen. På konstnären Elias Martins avbildning från slutet av 1700-talet syns både landsvägen och Hästskostenen tydligt.

Här finns dessutom en möjlighet att lära sig ett nytt (gammalt) ord. Stenen ska ha varit ett hornskäl för fyra byar vars ägor möttes här: Basnäs, Torpa, Marsjö och Ingestorp.

*Elias Martins teckning från slutet av 1700-talet.*

Var det en jätte som red förbi och vars häst satte hoven i stenen? Oklart. Antagligen är det en naturlig formation som blivit förstärkt av människohand genom århundradena. Du hittar den på västra sidan av väg 1134 (kartkoordinater 58.95196, 15.74143).

Fakta/läs mer
Arthur Nordén: ”Östergötlands järnålder del 2”, 1943
Kulturarv Östergötland: Hästskostenen

Comments(1) https://www.oskyltat.se/?p=748

Jon blev 147 år – äldsta svensken någonsin?

Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Östergötland, Ruiner Posted by Mats Areskoug Sun, November 20, 2022 12:11:09

Å ödekyrka i Östergötland är en riktig kyrkoruin. Den ser ut att kunna rasa amman i vilket ögonblick som helst och det är förbjudet att gå innanför de gamla murarna. Den medeltida kyrkan övergavs efter en brand 1879 – det fanns en nästan helt ny kyrka i socknen. Men det är inte själva kyrkan som är det mest intressanta i Å.

På kyrkogården ligger Jon Andersson begravd och han blev enligt socknens dödbok hela 147 år gammal. En minnestavla är uppsatt på kyrkogården. Han ska ha fötts den 15 februari 1582 på Kåverö gård. Jon Andersson var i tur och ordning bonde, skomakare och torpare innan han avled på fattighuset den 18 april 1729. Det finns dock de som tvivlar på att födelseåret är rätt.

Nu är 147 år inte på något sett högsta åldern i världshistorien. Till exempel blev Noas farfar Metusalem hela 969 år.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=655

Tunga grejer i Marviken

Hela hus, Moderna tiden, Östergötland Posted by Mats Areskoug Fri, April 15, 2022 09:26:17

Vad kan vara bättre än att vara i princip självförsörjande på kärnkraft och dessutom kunna tillverka en atombomb? 1960 var konstruktionsförlaget klart till tungvattenreaktorn i Marviken på Bråvikens södra sida. Uran finns i Sverige och behöver inte anrikas i tungvattenreaktor. Tungt vatten skulle fås från Norge i utbyte mot uran. Som en biprodukt i kraftverket får man plutonium som kan användas i kärnvapen, vilket var aktuellt i Sverige fram till för 50 år sedan.

1964 påbörjades byggnadsarbetena, trots att lättvattenreaktorer (med vanligt vatten) visat sig vara betydligt billigare. Fem år senare kunde provdriften dra igång. Det uppdagades att konstruktionen var undermålig, den var så usel att projektet lades ned redan 1970. Anläggningen byggdes om till oljekraftverk, men den utnyttjades också för experiment inom kärnkraft. Bland annat övades haverier.

2009 var det sluteldat och slutövat. 2018 såldes området till ett fastighetsbolag som hade storslagna planer på en ”skärgårdsstad” med drygt 5 000 bostäder. Det bidde inte ens en tummetott. Idag är Marviken en öde plats, helt utan energi.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=552

Det brutala dubbelmordet på torpet Rävudden

Nyare tiden, Östergötland Posted by Mats Areskoug Thu, September 16, 2021 09:37:27

Post- och Inrikes Tidningar rapporterade den 18 november 1884:

”I närheten av Flisby järnvägsstation, på lägenheten Rävudden under hemmanet Bröttjehaga, bodde sedan flera år tillbaka ringkarlen Anders Blomqvist och hans hustru Hedvig Blomqvist, bägge nära sjuttioåriga. De åldriga makarna, som befann sig i jämförelsevis goda ekonomiska förhållanden idkade handel med livsförnödenheter, som de i bygden köpte och sålde, det senare i huvudsak till arbetare vid den närbelägna betydande tändsticksfabriken i Anneberg.

Under måndagen i förra veckan var makarna senast synliga i trakten, men på tisdagen och onsdagen sågs de inte av de närmaste grannarna, som trodde att de gamla var ute på vandring. På torsdagen började man ana oråd, varför man skaffade sig inträde i den låsta byggnaden. Där mötte en fasansfull syn.” (Min översättning till ”modern” svenska.)

Natten till tisdag den 11 november mördades det äldre paret i den egna sängen. De hade brutalt slagits ihjäl, deras huvuden var täckta med levrat blod. Mordvapnet – en cirka 60 centimeter lång vedklabbe – stod stod kvar vid sängen. Från hemmet saknades pengar och ett fickur i silver.

Kronolänsman Christian Wallander konstaterade dessutom i sin rapport att mördaren varit ensam och hade fått natthärbärge hos makarna i torpet. Att personen avsett att stjäla och sedan av någon anledning begått morden, och låst ytterdörren efter dådet.

En man som drivit runt i trakten vid tidpunkten greps. Han hade blodstänk på kläderna och motsägelsefulla svar på polisens frågor – men friades i rätten. Fyra år efter dubbelmordet häktades en annan man, men inte heller han kunde bindas till brottet.

Torpet är borta sedan länge, men Sven-Adolf Pettersson på Bröttjehaga gård lät resa en enkel minnessten på platsen (kartkoordinater 57.77495, 14.84288). På stenen hänvisas bland annat till Fjärde Moseboken: ”Likaså om han slår den andre med ett träredskap som går att döda med, och döden följer, då är han en mördare, och en mördare skall straffas med döden.” Så skedde inte den här gången för 140 år sedan.

Fakta/läs mer:
Hendel Äng: ”Dubbelmordet i Flisby” i ”Då och nu i Nässjöbygden 1984”.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=447

Straffångarnas anonyma gravar

Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Östergötland Posted by Mats Areskoug Tue, April 20, 2021 10:10:42

Fångarna arbetade i stenbrottet. De som avled under strafftiden begravdes i anonyma gravar. Robben Island i Sydafrika? Djävulsön i Franska Guyana? Gulag i Sovjetunionen? Nej, Borghamn i Östergötland för bara lite mer än hundra år sedan.

Brytningen av kalkstenen på Ombergs norra sida drog i gång i mitten av 1100-talet i samband med bygget av Alvastra kloster. Mest omfattande var verksamheten under 1800-talet med bygget av Göta kanal och Karlsborgs fästning, men brytningen pågår fortfarande.

År 1842 tog straffregementet Kronoarbetskåren över verksamheten. Omkring 100 straffångar arbetade samtidigt i brottet. Det var soldater dömda för lindriga brott, livstidsdömda mellan benådning och frigivning, samt så kallade lösdrivare. Straffarbetet pågick i drygt 50 år, fram till 1894.

Borghamn är idag en idyll med den gamla utskeppningshamnen och kasernerna vid Vätterns strand. Ett åttiotal av straffångarna blev kvar på platsen för evigt. De begravdes i anonyma gravar på den så kallade Bockakyrkogården. Ett enkelt kors och de knappt märkbara kullarna minner om en annan syn på brott och straff.

Fakta/läs mer
Upplev Vadstena: ”Sten födde Borghamn”
Kulturarv Östergötland: ”Bockakyrkogården”

Besök även närbelägna Rogslösa kyrka och beskåda den så kallade liktrappan.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=384

Liktrappa = vardagsingång

Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Östergötland Posted by Mats Areskoug Sat, October 31, 2020 08:22:25

I dessa allhelgonatider minns vi våra döda. Begravningsplatser smyckas med ljus och kransar. Även de som inte orkade och valde att avsluta sitt liv vilar i vigd jord. Naturligtvis!

Fram till 1864 var det olagligt att begå självmord i Sverige, även försök och förberedelse var ett brott. En konsekvens av detta var att de som tagit livet av sig inte fick begravas på kyrkogården. Kropparna kunde till exempel grävas ned i skogen, sänkas i ett kärr eller brännas. Lagen verkar däremot, tack och lov, inte alltid ha efterlevts till punkt och pricka. Den avlidna fick dock inte föras in på kyrkogården den vanliga vägen utan kistan skulle lyftas över bogårdsmuren. Begravningen skulle dessutom ske i tysthet och graven grävdes på en undanskymd plats.

Vid ett tiotal kyrkor i Sverige finns bevarat något som av tradition kallas liktrappa. En ofta stabil stentrappa över muren intill kyrkogårdsgrinden. Det berättas att den byggts för att kunna lyfta kistor med självmördare över muren. Fenomenet tas även upp i standardverket ”När döden gästar”. Sanningen är sannolikt en helt annan. Att bygga en rejäl stentrappa för ett fåtal självmord i en församling är dåligt använd kollekt.

Ännu in på 1900-talet var många kyrkogårdar närmast att betraktas som en äng, långt ifrån dagens ordnade kvarter och gångar. Höet på begravningsplatsen kunde vara en löneförmån för klockaren. Utanför muren rörde sig kor, svin och får mer eller mindre fritt. Djur man inte ville ha bökande bland gravarna. I veckorna kunde grindarna dessutom hållas låsta. Den så kallade liktrappan är därför närmast att betrakta som en vardagspassage till kyrkogården och kyrkan.

Det dröjde till 1908 innan en person som tagit sitt liv kunde få en ”normal” begravning i Sverige.

En av kyrkorna med en bevarad ”liktrappa” är Rogslösa i Östergötland. Där uppmanas besökarna stänga grinden för att hålla vildsvinen utanför.

Fakta/läs mer
Louise Hagberg: ”När döden gästar: Svenska folkseder och svensk folktro i samband med död och begravning”, Wahlström & Widstrand, 1937
Rudolf Thunander: ”Trappan i Svenarum: Om självspillingar och deras begravning” i RIG – Kulturhistorisk tidskrift, vol 79, nr 1, 1996

Läs även om ringarstenar – taxameter för den sista färden

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=273

Falsk fallos i tjurhagen?

Forn- och medeltid, Östergötland Posted by Mats Areskoug Wed, April 01, 2020 09:52:54

Snart börjar vårbruket och då gäller det att ha gudarna med sig för god skörd. I en hage i Grebo, sydost om Linköping, reser sig en fallosliknande stenformation som allmänt betraktas vara en lämning från tider då fruktbarhetsgudar dyrkades.

Rösten, eller Röstensgubben, består av tre stenar staplade ovanpå varandra. Den understa, och största, målad i rött. Från början kanske röd av blod från de offrade djuren. De två andra stenarna är vit- respektive svartfärgade. Den intilliggande gården benämns Rösten redan på 1300-talet, vilket anses vara ett bevis för att formationen är mycket gammal.

Ortsnamnsforskaren Evert Melefors påpekar dock i en uppsats från 2009 att gården inte nödvändigtvis fått sitt namn efter belätet. Den för Sverige unika fornlämningen nämns dessutom inte i inventeringar eller reseberättelser från 1600- eller 1700-talet. I mitten av 1800-talet dyker stenformation upp i skrift, men då som ett minnesmärke över en bonde som misshagat Gud och som straff slukats av marken. Först hundra år senare dyker teorin om fallossymbolen upp.

En arkeologisk undersökning intill gubben 2018 gav inga bevis för att den skulle vara speciellt gammal. Sanningen vet dock bara gudarna och det är absolut inget som hindrar att du stannar till i Grebo (kartkoordinater 58.29172, 15.89373) och blotar lite innan du stoppar ned potatisen i jorden. Se bara upp för tjurarna i hagen så att det inte blir ditt blod som skvätter på stenen.

Fakta/läs mer
• Evert Melefors: ”Rösten i Grebo – ett sägenomspunnet gårdnamn”, i ”Namn och Byggd – tidskrift för nordisk ortnamnsforskning”, 2014
• Roger Lundgren: ”Arkeologisk utredning längs RV 35, objekt XIII–XX”, Östergötlands museum Rapport 2019:7

Livfullt blotande på informationsskylten i Rösten.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=184

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!