Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Tomma ord över tom grav

Militärt, Nyare tiden, Storstockholm, Uppland Posted on Fri, March 01, 2024 09:51:47

Galärvarvskyrkogården på Djurgården är min favorit bland Stockholms begravningsplatser. Läget, litenheten och historien. Många minnesmärken som manar till eftertanke.

När regalskeppet Vasa bärgades 1961 fann man kvarlevor efter kanske så många som 25 personer. De döda begravdes 1963 tillsammans på Galärvarskyrkogården och 20 år senare uppfördes ett gravmonument. Stensättning med stenar från skeppets barlast och en gripande text: ”Kort blev kryssen, lång för dem som seglade in i evigheten. De offrade livet för fosterlandet. Tidigt bortgångna, sent lagda i vigd jord. Vandrare, ägna de namnlösa en fridens tanke.”

Man blir helt tom inombords när sanningen kommer fram.

Kort blev också deras vila ”i vigd jord”. Runt 1990 grävdes skeletten upp för att undersökas. Nu är de en del av den fantastiska utställningen ”Ansikte mot ansikte” på det närbelägna Vasamuseet. Vi besökare får veta nästan ofattbart mycket om de omkomnas liv och några ansikten har återskapats.

Tanken svindlar, men finns det om 300 år ett Hansamuseum (Gotlandsbåten torpederades 1944) eller till och med ett Estoniamuseum? Bärgat fartyg och utställda skelett av de som blev kvar i vraket. Ansikte mot ansikte…

Läs mer
Emilia Elfgren: ”Kort blev kryssen, lång för dem som seglade in i evigheten. En etnologisk studie av Vasamuseets mänskliga kvarlevor”, Examensarbete vid Stockholms universitet, 2020.



Två jättar i Småland

Djur och natur, Nyare tiden, Småland Posted on Sun, January 21, 2024 10:29:27

Äldst och störst. Nej, det handlar inte om gnabb grabbar emellan på skolgården – det handlar om träd.

Träd som förnyar sig genom kloner kan bli ”hur gamla som helst”. I Sverige har vi till exempel ”Old Tjikko” på Fulufjället i Dalarna som beräknas vara upp mot 10 000 år. Vi nöjer oss dock med några stolta smålänningar.

Vallbytallen påstås vara Sveriges grövsta tall med sin omkrets på omkring 5,5 meter. Det eventuella rekordet är dock lite tveksamt eftersom Vallbytallen har två hopväxta stammar (likt en siamesisk tvilling). Ståtlig är i alla fall tallen och du hittar den strax väster om Kvillsfors i Vetlanda kommun (kartkoordinater 57.39863, 15.48452).

Vallbytallen hösten 2023.

Om Vallbytallen är frisk och kry så är det värre med Kvilleken. Åldern har tagit ut sin rätt på det som kan vara Sveriges äldsta ek. På 1930-talet gjordes en utredning som visade att eken var 950 år gammal, så den har gott och väl passerat 1000-årsstrecket. Mäktigt att eken var ett litet skott när Olof Skötkonung regerade. 

Kvilleken hösten 2023.

Det är enbart liv i en av Kvillekens grenar och stammen hålls ihop med stålband och kätting. Skyndar dig till Norra Kvill (57.73466, 15.62824) i Vimmerby kommun innan det är försent.

Fotnot: Lite längre norrut i landet kan du njuta av resterna av Sparbankseken.



Poet mördad i Gamla stan

Hela hus, Nyare tiden, Storstockholm, Uppland Posted on Thu, January 11, 2024 09:48:57

På adressen Kindstugatan 14 i Gamla stan i Stockholm låg för länge sedan krogen Fimmelstången. Från början hette gatan Korsgatan, men på grund av alla slagsmål på gatan började den så småningom kallas Kindhästgatan, vilket betyder örfilsgatan. Så småningom förvanskades namnet till Kindstugatan. Ordet fimmelstång betyder för övrigt vagnskalm.

Extra bråkigt i Gamla stan var det på onsdagskvällen den 12 augusti 1674. Sverige förberedde sig för krig mot Brandenburg och gatorna var fyllda av fulla soldater, både svenska och legoknektar.

Vid sjutiden på kvällen anländer den 36-åriga poeten Lasse Johansson Lucidor till källaren Fimmelstången tillsammans med adelsmännen kapten Bengt Bohm och löjtnant Arvid Storm, samt häradshövdingen Samuel Furubom.

Sällskapet dricker vin och mumma, men inte i någon större mängd. Totalt under kvällen och natten dricker sällskapet åtta stop mumma och ett halvt stop vin. (Ett stop=1,3 liter.) Istället sitter de mest och pratar. Redan vid niotiden lämnar kapten Bohm sällskapet. De övriga beslutar sig dock för att stanna på krogen över natten, eftersom Lucidor nämner att många blivit överfallna i stan på sista tiden.

De beställer in mer att dricka, men framåt gryningen börjar löjtnant Storm och Lasse Lucidor att gräla. Lucidor vägrar att besvara Storms skål och de drar sina värjor. Några sekunder senare är Lasse Lucidor döende med två värjstyng genom sin kropp.

1600-talets största svenska skald, tillsammans med äventyraren Lars Wivallius, dör och begravs på Maria Magdalena kyrkogård på Söder. Löjtnant Arvid Storm rymde ur fängelset, tog sig till Norge och blev till sist generalmajor. Fler av Lucidors dikter hamnade i psalmboken, en lever fortfarande kvar, dock inte den här versen:

Blir jag av dricka döder
så ber jag alla dricksbröder
att de min avdöde kropp
när under ett vinfat utsträcka
om törsten mig väcker opp
att jag strax densamma må släcka.

Fotnot: Den här texten har tidigare publicerats i ett programblad för Bataljs® krogrundor.

Fakta/läs mer:
• Bagge & Walfridson: ”Lucidor”, En bok för alla, 1993.
• Torbjörn Säfve: ”Dygden har jag platt försummat. En roman om Lasse Lucidor”, Månpocket, 1996.
• Ulf Bagge: ”Skalderna i Gamla stan”, Bilda, 2001.
• Annika Sandén: ”Jag, en olycklig spåman. Poeten Lasse Johansson Lucidors liv och tid”, Natur & kultur, 2023.

Kindstugatan en höstkväll 2023.



När djävulen spelade upp till dans

Hälsingland, Kyrkligt/religion, Nyare tiden Posted on Sun, October 01, 2023 11:42:42

En mystisk speleman dyker upp på dansen i byn och spelar rent förtrollande. Han lockar med sig traktens ungdomar och spelar tills de har dansat sig till döds. Först när allt är försent uppdagas det att det är djävulen själv som fört fiolen.

Temat i sägnen har vandrat i Europa i kanske tusen år. Mest känt i Sverige är dramat i byn Hårga i Hälsingland där hin håle lockade med sig de danssugna upp på Hårgaberget. Där satte han sig en tall och spelade tills bara ungdomarnas skallar fanns kvar. Den första kända uppteckningen av tragedin gjordes 1783, men än i dag kan man se var dansen slitit bort mossan från berghällen.

Dansen har slitit bort mossan som bara finns kvar som cirklar.

(Det är inte troligt att man dansade hambo efter den suggestiva Hårgalåten uppe på berget, eftersom hambo lär ha skapats först på 1800-talet. Det gör man däremot i den årliga Hälsingehambon som startar just i Hårga.)

Liknande händelser lär enligt nedtecknade berättelser ha inträffat på flera platser i norra Sverige. Det unika med Hårgaberget är, förutom märkena på hällen, att det finns ett gammalt fotografi av tallen som djävulen satt i och spelade.

Tallen som djävulen satt och spelade i sågades ned 1931. Foto: Per Lindberg/Länsmuseet Gävleborg.

Hårgaberget ligger drygt en kilometer sydost om byn Hårga och vid gården Rotemo är det skyltat. Från p-platsen är det cirka en kilometer att promenera. Ta inte dansskorna, stigen kräver lite grövre sulor under fötterna.

Fakta/läs mer
Hanebo-Jul 1949, Hanebo hembygdsförening.
Victor Johnson: ”Hårgadansen”, Inferi, 1985.
Norrländsk uppslagsbok.
Ulrika Engström: ”Det finns en tusenårig motsvarighet” i Hudiksvalls Tidning den 10 juli 1998.



En hästspark som heter duga

Nyare tiden, Östergötland Posted on Thu, June 15, 2023 07:05:55

I skogen mellan Södermanland och Östergötland finns en gränsmarkering av det lite ovanligare slaget: En stor sten med ett märke från en hästsko intryckt. Det måste ha varit en rejäl spark från en rejäl häst för att åstadkomma detta.

Stenen sommaren 2022. Foto: Eva Gerhardsson.

Stenen med hästskon nämns som gränsmarkering mellan landskapen redan i slutet av 1500-talet i dokument som ska ha funnits på hertig Karls (IX) kansli. Den gamla landsvägen som passerade stenen har dock nästan försvunnit i skogen. På konstnären Elias Martins avbildning från slutet av 1700-talet syns både landsvägen och Hästskostenen tydligt.

Här finns dessutom en möjlighet att lära sig ett nytt (gammalt) ord. Stenen ska ha varit ett hornskäl för fyra byar vars ägor möttes här: Basnäs, Torpa, Marsjö och Ingestorp.

Elias Martins teckning från slutet av 1700-talet.

Var det en jätte som red förbi och vars häst satte hoven i stenen? Oklart. Antagligen är det en naturlig formation som blivit förstärkt av människohand genom århundradena. Du hittar den på västra sidan av väg 1134 (kartkoordinater 58.95196, 15.74143).

Fakta/läs mer
Arthur Nordén: ”Östergötlands järnålder del 2”, 1943
Kulturarv Östergötland: Hästskostenen



Lömska ryssar grävde smitväg genom Muskö

Militärt, Nyare tiden, Södermanland Posted on Thu, June 01, 2023 09:54:50

Året efter hjältekonungen Karl XII:s fiasko i Norge 1718 började de lömska ryssarna härja och bränna den svenska ostkusten. Försvaret var skralt, men vid Muskö i Stockholms södra skärgård stängdes de ryska galärerna in. Vad göra? Man gräver naturligtvis en kanal genom ön och smiter ut till havs!

Efter freden blev kanalen till glädje för de lokala fiskarna som fick en genväg ut till de väntande fångsterna. Landhöjning och växter raderade dock ut kanalen under de följande två seklerna – till fiskarnas förtret.

Kanalen 2022.

Ett nödhjälpsarbete i början av 1930-talet fick spadarna i jorden. Den nya kanalen blev 350 meter lång och 1,7 meter djup. Idag är den mest trafikerad av fritidsbåtar – det är tveksamt om den duger för en lömsk miniubåt.

Läs även om uppgrundade Nenningesund i Roslagen



Fånge under kyrkans golv

Hela hus, Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Västmanland Posted on Sat, April 15, 2023 15:24:19

Det skulle kännas lite kymigt att bli inlåst ensam i en cell under kyrkans golv en natt. Men har man varit stygg, så är det ett straff man får ta.

Innan järnvägens tillkomst tog det tid att ta sig från den norra delen av Bergslagen till Örebro. Ibland krävdes det till och med övernattning längs vägen. För blivande fängelsekunder kunde det bli ett stopp i Järnboås, drygt 5 mil norr om Örebro. Här fanns ett gästgiveri för kusken/övervakaren och en cell under kyrkans golv för delinkventen. Man fick inte vara rädd för gengångare och dylikt. (Utrymmet ska även ha använts som vinkällare, dock inte samtidigt som fångcell får man anta.)

Trappan ned till underjorden.

Cellen finns att beskåda i det lilla museum som har arrangerats i kyrkans gamla sakristia. Kyrkan invigdes 1659 och är även i övrigt värt ett besök. Gästgiveribyggnaden, från 1700-talet, står kvar strax söder om kyrkan.

Det gamla gästgiveriet rakt fram.

Missa inte ”Järnets järnväg” när du besöker Järnboås. Banan mellan Bredsjö och Gyttorp lades ned 1977. Bra banvall för promenad eller cykling!

Fakta/läs mer
Sune Garmo: ”Järnboås kyrka”, Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté, 2009.



När Sverige fjäskade för turken

Europa, Militärt, Nyare tiden Posted on Wed, February 01, 2023 09:13:45

Det händer att boggen letar upp udda svenska sevärdheter utomlands. Hittills kolonin Nya Sverige i Delaware, staden Nyen i dagens S:t Petersburg och stadsmuren i Viborg. Nu går turen söderut i Europa.

Det är inte lätt att komma överens med turkar när det gäller en gemensam front mot moskoviten – fråga hjältekonungen Karl XII. Idag är det 310 år sedan kalabaliken i Bender, som innebar början på slutet för Karls 15 år långa bortamatch på kontinenten.

Efter storförlusten vid Poltava 1709 flydde Karl med resterna av hären till Osmanska riket. Officiellt var kungen sultanens gäst – men en väl dyr sådan tyckte värden efter ett tag. Karl arbetade aktivt för att få sultanen att starta ett krig mot den gemensamma fienden Ryssland. Till slut tröttnade man på den tjatiga svensken.

Karolinerna hade 1711 skapat ett befäst läger i byn Varnitsa strax norr om staden Bender i dagens Moldavien. I mitten stod ett rejält stenhus, Kungshuset. 

I januari 1713 erbjöd sultanen Karl en eskort på 10 000 soldater hem genom Europa bara han lämnade det Osmanska riket, kungen vägrade. Det sista ultimatumet överlämnades den 1 februari. Kungen vägrade varvid 500 uppgivna svenskar lät sig tas till fånga.

Karl och de femtiotal kvarvarande svenskarna förskansade sig i Kungshuset och lyckades stå emot flera turkiska anfall från en drygt tio gånger så stor styrka. När de till slut tvingades lämna den brinnande byggnaden snubblade kungen på sina egna sporrar och togs till fånga. Ett snöpligt slut på bataljen som fått namnet ”Kalabaliken i Bender”.

Utmattningssyndrom och depression och fångenskap följde nederlaget. Efter att ha flyttats runt till några olika platser begav sig hjältekonungen av norrut mot hemlandet i september 1714.

Varnitsa vid floden Dnestrs strand är idag en mycket stillsam plats. Ett par arkeologiska undersökningar av lägret har gjorts de senaste hundra åren. 1925 uppfördes ett litet monument.

Läs också om Plåt-Karl utanför Ystad och Poltavamonumentet i Stockholm.

Kungshusets plan markerad.
Minnet av konungen lever.


« PreviousNext »