Moderna tiden – Page 6

Tre mil lång Flumeride

Gästrikland, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Sun, October 31, 2021 09:24:26

När jag gick i sexan gjorde vi en klassresa till Göteborg och naturligtvis ingick ett besök på Liseberg. En av höjdpunkterna var att åka ”stock” i Flumeride, den vattenburna bergochdalbanan. Stockar i vattenränna har en lång historia. Sveriges antagligen längsta ”flumeride” går från Dalälven till kusten strax utanför Gävle. Drygt 3 mil jämfört med 610 meter i Göteborg.

Korsnäs Sågverks AB startade i Korsnäs i Dalarna 1855. Färdiga produkter som skulle till kunder långt bort fraktades med järnväg till kusten, vilket innebar en extra kostnad. För att öka konkurrenskraften flyttade Korsnäs 1899 helt sonika verksamheten till Kastets industriområde i Gävle. Byggnader, maskiner och de anställda med sina familjer, 2 000 personer, forslades iväg från Dalarna. Nu gällde det bara att få ut råvaran, timret, ut till Gävle.

Det vanliga upplägget för träindustrin i norra Sverige var att flotta timret längs älvarna till sågverken vid kusten. Problemet med Dalälven är de många forsarna strax innan utloppet i Bottenhavet. Lösningen för Korsnäs blev en drygt 3 mil lång timmerränna mellan Untrafjärden i Dalälven och Gävle.

Flottningsleden var 31 400 meter lång: 16 600 meter grävd kanal, 7 600 meter genom sjöar och 7 200 meter akvedukt av trä. Det var 50 meters höjdskillnad och i bästa fall skulle stockens resa ta 10 timmar. (Topphastigheten i Flumeride på Liseberg är 60 km/h.)

Anläggningen har byggts om flera gånger, senast 1950, och flottningen pågick till 1970. Rännan används efter flottningseran för att ta vatten till processen vid pappersbruket. Nu används den enbart för sjöreglering. (I dagsläget saknar rännan byggnadshistoriskt skydd.)

Timmerrännan är bäst att beskåda till fots, bland annat från Gästrikeleden. Vid några platser når man den lätt med bil. Vi tittade till den nära slutet vid Billerud Korsnäs i Gävle. Rännan kommer över Kastsjön och man ser den enklast från Korsnäsvägen innan den försvinner in på bruksområdet. Vill du ha rejäl fors i rännan rekommenderas Hyttön strax väster om E4. En mycket vacker plats.

OBS: Ta inte en luftmadrass och gör en utflykt i rännan! Eftersom vattenflödet kan variera kraftigt är det direkt livsfarligt. Det är förbjudet att beträda rännan.

Fakta/läs mer
• Lundgren & Knutson Udd: ”Korsnäs timmerränna”, Examensarbete vid Byggnadsvård i Västmanland, 2007.
• Björn Sundberg: ”Industriminnet i framtiden – timmerrännans potential”, Examensarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet, 2021.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=471

Höstpromenad i sjukhusens skugga

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Tue, October 19, 2021 07:57:23

Området vid gamla Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby sover en törnrosasömn på grund av bullret från Arlanda flygplats. Den tjusiga byggplanen som företaget Savana, ägare sedan 2007, presenterat befinner sig i väntläge.

Det har gått ett år sedan mitt senaste besök på platsen och det har inte hänt mycket. Just detta gör att området är väl värt en höstpromenad! Här finns gott om mer eller mindre öde hus från de senaste dryga hundra åren. Byggnader för de som har det svårast i samhället.

Det första Löwenströmska lasarettet stod klart 1809. Inrättningen möjliggjordes genom en donation av Gustav Adolf Löwenström. Han var bror till Jacob Johan Anckarström och donationen var en soningsätgärd för broderns mord på hjältekonungen Gustav III. Donationen gjordes säkert även med insikten att det behövdes bättre sjukvårdsanstalter, speciellt som Löwenströms egen hälsa var skral.

Murar från det ursprungliga sjukhuset finns kvar i byggnaden på Gamla Lasarettsvägen 2, men den har byggts till åtskilligt fram till våra dagar. Sjukhuset var i bruk fram till 1993, då inom långvården. Hösten 2021 står det tomt – dock förekommer visst byggarbete.

Runt om lasarettet kom det att växa upp ett större sjukvårdsområde. På andra sidan vägen tronar till exempel Väsby sanatorium från 1910. Idag demensboendet Hammarby slott. De intressantaste ”lämningarna” finns dock på Klockbackavägen. Ett litet urval:

På nummer 2 återfinns det som 1914 uppfördes enligt den tidens terminologi som ”asyl för obildbara sinnesslöa”. Huset är tjusigt renoverat på utsidan, men det verkar återstå en del invändigt. Byggnadsstaketet står kvar.

På nummer 4–12 ligger fem fyrkantiga hus från 1957. Byggda för sluten ungdomsvård, vilket man kan ana med galler för fönsterna. På baksidan av nummer 4 finns en rymningssäker(?) liten basketplan.

Mitt emot de fem husen, med adressen Sysslomansvägen 2, låg särskolan Klockbackaskolan. Den bestod av två sammanbyggda äldre hus från 1912 och –13, det äldre ursprungligen som ”skola för sinnesslöa jemte arbetshem för yngre arbetsföra dylika”. Efter att ha varit kraftigt förfall revs den gamla skolan för fem år sedan.

Totalt finns ett fyrtiotal byggnader som haft olika funktioner inom omsorgen. Äldst är Holmens gård från 1700-talet. Dagens Löwenströmska sjukhus från 1964 ligger strax norr om det gamla området.

Fakta/läs mer
William Gordon Stiernstedt: ”Lasarettet som var en soningsåtgärd”, Stockholms läns landsting, 1959.
”Löwenströmska parken – byggnadsinventering”, AB Sofieberg/Idéplantagen, 2004.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=462

Tre klassiker i Göteborg

Moderna tiden, Sport, Storgöteborg, Västergötland Posted by Mats Areskoug Thu, September 30, 2021 08:22:46

För tre år sedan skrev jag om Storstockholms tre klassiska idrottsföreningar och hur de märkt platsen där de grundades. Nu är det dags för Göteborg.

Örgryte Idrottssällskap bildades i ett outhyrt rum på övervåningen i bostadshuset Carlslund den 4 december 1887. Tolv ynglingar var närvarande.

Carlslund låg precis öster om Mölndalsån inne på nuvarande Lisebergs område. Husets igenlagda trädgård blev föreningens första idrottsplats, med namnet Balders hage. Fram till ombyggnaden 1901 var den fyrkantig och vid löptävlingar rundade man pinnar uppsatta i hörnen. De tävlande fick springa en och en.

”Situationskarta i 3 delar öfver Örgryte Socken” från 1908 har med ÖIS idrottsplats vid Carlslund.

ÖIS skulle i första hand bli en förening för vinteridrott, bland annat tävlades det i sparkstöttsåkning, men på grund av de dåliga vintrarna fick man tänka om. Den 22 maj1892 besegrades IS Lyckans soldater med 1–0 på Heden i den första organiserade fotbollsmatchen mellan två svenska lag. Örgryte tog sedan hem de fyra första SM-gulden i fotboll.

Carlslund revs 1937. På platsen, inne på Liseberg ungefär mittemot attraktionen Kållerado, finns ett minnesmärke som markerar idrottshistorien.

Foto: Richard Brandt/Mediabyrån, Daglig verksamhet

Göteborgs Atlet- och Idrottssällskap bildades den 11 mars 1894 av sju män på Edlunds konditori på Storgatan 7. Föreningen bestod av två falanger – slaktare som brottades och lyfte tungt, samt läroverkspojkar som friidrottade. Fotbollen hade svårt att bli accepterad av medlemmarna de första åren.

Den 1 november 1896 mötte GAIS prisbrottare Carl Gustafsson den osmanske sultanens hovbrottare Memisch Effendi inför över 10.000 åskådare på dåvarande Idrottsplatsen, då ett nytt publikrekord för all idrott i landet. Svensken förklarades om segrare efter 65 minuter, men turken hävdade dagen efteråt att domarna hade missförstått honom.

Runt det förra sekelskiftet tröt orken i GAIS och det talades om nedläggning. Föreningen räddades dock genom en sammanslagning med Gårda SK, bildad 1897.

På Storgatan 7 ligger idag (hösten 2021) en italiensk restaurang. Någon skylt som markerar GAIS tillblivelse finns det tyvärr inte.

Idrottsföreningen Kamraternas tidiga historia är lite rörig. Dagens IFK Göteborg bildades den 4 oktober 1904 efter att man hållit ett interimsmöte två dagar tidigare på Café Olivedal vid Sveaplan.

Redan 1895 bildades ett IFK i Göteborg, men graden av aktivitet varierade kraftigt. Ovetande(?) om detta så ansökte två studenter vid Chalmers hos Kamraternas Centralförbund i Stockholm om att få bilda en officiell kamratkrets i Göteborg. Ovetande(?) om detta så skickade några ”gamla” IFK:are lite senare in en liknande ansökan. De båda ”grupperna” snackade sig samman och bildade det nya IFK. Med på skeppet var även representanter från kvartersklubben Annedals IS.

Till skillnad från storebröderna ÖIS och GAIS hade IFK redan från start ett utskott för fotboll. Dessutom fanns ett utskott för vinteridrott och ett för fest(!). Fotbollen har firat stora triumfer genom åren, men den senaste tiden har festutskottet kunnat ta det lugnt.

Dagens bebyggelse där Café Olivedal en gång låg är från början av 1980-talet, men det finns en minnesplatta uppsatt på fasaden vid Sveaplan.

I Stockholm har inte mycket hänt de tre senaste åren. AIK:s skylt sitter kvar och Djurgården har inte lyckats få upp en ny. I Hammarby ska man efter en gedigen utredning rösta om när klubben bildades. Kanske kan Bajen få upp en skylt efter att beslut tagits.

Läs även om Gunnar Gren första finter på Gröna vallen i Göteborg.

Fakta/läs mer
• ”Örgryte Idrottssällskap 1887–1962”, Centralförlaget, 1962.
• ”IFK Göteborg 1904–2004”, 2004.
• Tony Balogh (red): ”GAIS jubileumsbok 1894–2019”, Bellevue Productions, 2019.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=452

Oljan sipprar i Dalarna

Dalarna, Djur och natur, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Sun, August 15, 2021 10:35:21

Kalkbrytning och råolja – kan det bli värre i detta klimatångestens tidevarv? I Solberga norr om Rättvik hittar du båda på samma plats.

Sedan 1800-talet har det borrats efter olja och gas i Siljansringen, resterna av den krater som uppstod efter ett meteoritnedslag för cirka 370 miljoner år sedan. Någon kommersiell framgång har det dock inte blivit. Bättre har det gått för kalkindustrin i området.

Kalkbrottet i Solberga (kartkoordinater 60.98368, 15.21661) öppnades 1937 och verksamheten pågick fram till 1963. Kalken skickades till järnbruk i Bergslagen och massafabriker vid Norrlandskusten. I början av 1960-talet borrades ett antal 100–150 meter djupa hål för att undersöka förekomsten av kalk på lägre nivåer. Vid några av borrningarna påträffade man olja.

Utöver den suggestiva miljön bjuder det övergivna stenbrottet på både botaniska och geologiska sevärdheter. I den norra delen av huvudbrottet sipprar fortfarande olja ur de gamla borrhålen. Inget större klimathot och unikt i Sverige.

Läs om
Tvären – kratern mellan Nyköping och Trosa
Meteoritnedslaget i Härjedalen
Oljeutvinningen på Gotland
Kalklinbanan till Köping

Comments(2) https://www.oskyltat.se/?p=436

Nytt uppdrag för hangaren i Lindarängen

Flyg, Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Thu, July 01, 2021 09:47:48

Runt 1920 anlades en flyghamn i Lindarängen vid Värtan i nordöstra Stockholm. 1921 öppnades en utrikeslinje till Reval i Estland. (Bland dem som startade och landade på Värtan var nazisten och trafikpiloten Hermann Göring.) 1933 var det dags för en inrikeslinje – till Tingstäde träsk på norra Gotland.

Trafiken ökade fram till 1936 då Bromma flygplats öppnade, men flygningarna fortsatte fram till 1952. Efter att reguljärflyget flyttat var det privat-, skol- och ambulansplan som utnyttjade Lindarängen.

Flyghamnen i Lindarängen 1936. Den bevarade hangaren till vänster. Foto: Oscar Bladh/Stadsmuseet i Stockholm

Kvar från flygepoken är den ståtliga hangaren (kartkoordinater 59.33951, 18.12854) från 1931, ritad av Sven Markelius. På grund av utfyllnader i hamnen ligger den idag en bra bit från vattnet. Byggnaden är ”blåklassad” och byggnadsminnesförklarad vilket bland annat innebär att den inte får rivas eller byggas om utvändigt. Det senaste decenniet har hangaren använts som förvaringsplats för containrar i hamnen, men efter att den nya storhamnen Norvik i Nynäshamn invigdes har den stått tom.

Officiella Stockholmskartan 1954 visar flyghamnen innan utfyllnaden av hamnen.

Om allt går som planerat kommer ett nytt bostadsområde växa fram i Lindarängen, byggstart omkring 2025. Den gamla hangaren kommer att användas under byggtiden, men det är oklart vad den kommer att få för funktion när allt är klart. Varför inte som ishall?

Fram till 1938 var hangaren huvudstadens inomhusarena för issporter med bland annat flera SM-finaler i ishockey.

Läs om de gamla flygfälten Skarpnäck, Tullinge och Barkarby.

Slut på vårterminen. Oskyltat återkommer i mitten av augusti. Trevlig sommar!

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=429

Bana 1 i Sverige

Moderna tiden, Skåne, Sport Posted by Mats Areskoug Thu, June 10, 2021 06:47:31

Sommaren är här och med sol, bad och grillning – och det kan vara lätt att glömma bort att hålla kroppen i trim. Varför inte ett parti minigolf innan afterbeachen?

Garnet Carter i Tennesse i USA betraktas som minigolfens uppfinnare efter att han 1927 anlagt en bana vid sitt hotell och sedan fått patent på idén. Golfspel på miniatyrbanor existerade dock flera år tidigare på olika platser i världen.

1903 grundades Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Vejbystrand i nordvästra Skåne, ett sanatorium inriktat på barn och ungdomar. Överläkaren Ernst Lindahl anlade 1930 en minigolfbana i skogsbrynet bakom sjukhuset för att sysselsätta patienterna. Troligen fick han idén via kontakter i Tyskland och banan blev den första i Sverige.

Vykort från 1938 utgivet av Aero Materiel AB.

När tuberkulosen tvingades tillbaka kom andra patientgrupper till anläggningen. 1987 upphörde sjukhuset och efter några år som flyktingförläggning och vandrarhem rymmer huvudbyggnaden nu bland annat ett vård- och omsorgsboende.

Den gamla minigolfbanan ”återupptäcktes” och ställdes i ordning i början av 2000-talet när ett museum om sjukvårdsverksamheten öppnades i ett annex. Banorna är lite mindre än de du hittar på campingplatsen och bitvis slitna, men fullt spelbara efter drygt 90 år.

Läs även blogginäggen
Varningsskyltar för golfspel
Fairway, ruff, green och kogg

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=418

Mannen i pyramiden i Småland

Moderna tiden, Småland Posted by Mats Areskoug Tue, June 01, 2021 08:12:23

Det är väl mänskligt att man vill bli ihågkommen efter sin död. Redan de gamla faraonerna byggde ståtliga pyramider och varför ska en slottsherre i Småland vara sämre.

Baronen Malte Liewen Stierngranat (1871–1960) gjorde allt för att bli känd och viktigast av allt inte glömd. Att bli odödlig är dock inte helt gratis, men så länge det finns förmögna kvinnor är det mesta möjligt.

Istället för att ta över barndomshemmet, herrgården Nobynäs, i Aneby drog han till USA och minglade. Köpte en ingenjörstitel, bröt något äktenskapslöfte, satt i fängelse och gifte sig rikt.

Väl hemma lät Malte 1915 uppföra Stjärneborgs slott vid sjön Ralången. Slottet ritades av arkitekt Torben Grut, mannen bakom bland annat Olympiastadion i Stockholm. Malte lärde känna en del av tidens stora svenska konstnärer och införskaffade en del av deras verk. Vid Stjärneborg ordnade han bland annat en egen station vid nuvarande Södra stambanan och ett hembygds- och konstmuseum.

Sedan gällde det livet efter döden. Malte ligger begravd i en gravkammare i en pyramid på slottets ägor. Kammaren lär vara utformad som ett gotiskt kapell med målningar som visar Maltes liv och en antavla som visar hans släktskap med Gustav Vasa. (I pyramiden vilar även den första rika hustrun och deras två barn, samt en svärson.)

Fakta/läs mer
Stjärneborgs museer
Göran Engström: ”Malte Liewen Stierngranat – mannen som gjorde vad som föll honom in”, Föreningen Stierngranats museer, 2010
Roland Classon: ”En märklig man och hans liv” i Helsingborgs Dagblad den 27 augusti 2012

Fotnot: Undertecknad bloggare hävdar att kan är släkt med den danske vikingakungen Harald Blåtand, men önskar få sin aska strödd i havet utanför Visby.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=413

Flyttfåglarna från gamla Klara

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Thu, May 20, 2021 08:31:52

I samband med uppsnyggningen av Klarakvarteren på Norrmalm lämnade flera tidningar centrala Stockholm. Svenska Dagbladet flyttade till Marieberg på Kungsholmen 1962 och två år senare följde Dagens Nyheter och Expressen efter. Med följde några fåglar av sten.

SvD:s sista adress var Karduansmakargatan 11, DN och Expressen huserade i kvarteret Sköldpaddan (som omgavs av Klara södra och västra kyrkogata, Karduansmakargatan samt Herkulesgatan). Byggnaderna med redaktionerna i City är utplånade. Några fåglar kunde dock rädda sig och nu lever de ett undanskymt liv i Marieberg.

Dagens Nyheter kom till Klara västra kyrkogata 6 1901 och fram till 1923 pryddes entréns överdel av Oden flankerad av sina korpar Hugin och Munin. 1977 sattes fåglarna upp i Marieberg i den lilla parken bakom DN-skrapan, var Oden befinner sig är oklart. (På muren mellan parken och Rålambshovsvägen sitter två andra konstverk från DN-huset räddade undan grävskoporna.)

Dagens Nyheters redaktion med Oden och korpar över entrén. Detalj ur vykort/Stockholms stadsmuseum

Svenska Dagbladets redaktion låg 1897–1915 på Klara södra kyrkogata 6. Ingången pryddes av en uggla som fick sitta kvar till 1962 då huset revs. Ugglan flyttade till Marieberg och idag finns den på fasaden vid Gjörwellsgatan 26.

Svenska Dagbladets redaktion 1905 med ugglan över entrén till höger. Okänd fotograf/Stockholms stadsmuseum

Aftonbladet höll ut i Klara till 1989. Enda minnet av alla tidningsredaktionerna är Stockholms-Tidningens ståtliga klocka i hörnet Vattugatan-Klara södra kyrkogata, placerad på en byggnad från 1990.

Fakta/läs mer
Thorstenson & Gustafsson (red): ”Huset som aldrig sover”, Dagens Nyheter, 1959
SvD 15 maj 2017: ”När murvlar och blysättare regerade i Klara”

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=406

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!