Moderna tiden – Page 5

Torslanda – flygplatsen på framsidan

Flyg, Moderna tiden, Storgöteborg, Västergötland Posted by Mats Areskoug Sat, May 14, 2022 09:15:26

Jag hann tyvärr aldrig uppleva Torslanda som flygplats. Tur då att det finns en hel del kvar som kan ge flygkänsla, även om det mesta av anläggningarna, precis som på Bulltofta, ersatts av annat.

Torslanda, eller Göteborgs flyghamn, invigdes 1923. Den sanka marken var ett stort problem och relativt tidigt, 1946, var samtliga banor asfalterade. Ett större problem var trångboddheten. Det fanns inte plats att bygga ut och nedläggningshotet fanns nästan redan från start. Det dröjde dock till 1977 innan verksamheten flyttade söderut till Landvetter. Sjöflygplanen försvann tio år tidigare.

Mina favoriter bland det som finns kvar:
• Terminalbyggnaden från 1938 rymmer nu bland annat en restaurang (Gamla flygplatsvägen 20).
• Terminalbyggnaden från 1969 ligger intill och rymmer numer affärer (Gamla flygplatsvägen 24).
• Flygledartornet från 1969 har bland annat använts som festlokal och restaurang (Flygtornsvägen 16).
• Ostligaste delen av den minsta landningsbanan (vid norra infarten till Karholmsvägen). Den utnyttjades för modellflyg till för något år sedan då verksamheten förbjöds eftersom den bedömdes påverka fågellivet.

Fakta/läs mer
Grundberg & Andersson: ”Torslanda. Flygplatsen på framsidan”, Svensk flyghistorisk förening, 2007
”Torslanda – Flygplatsen då och nu” på Youtube

Fler flygplatser på bloggen:
Bulltofta
Barkarby
Lindarängen
Skarpnäck
Tullinge
Söderhamn
Visby
Olyckan i Kälvesta

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=565

”Lyckad” flygplanskapning i Malmö

Flyg, Moderna tiden, Skåne Posted by Mats Areskoug Sun, May 01, 2022 16:00:21

Bloggen har de senaste åren snöat in på flygplatser. Nu kommer en till, Bulltofta i Malmö. Jag hann flyga dit några gånger, för att besöka släkten i Skåne, innan den lades ned för snart 50 år sedan – i december 1972.

Terminalen från 1959. Vykort från Gepe-SPC i Malmö, Foto T Lindeberg.

Bulltofta öppnades 1923 på den släta gräsyta som fungerat som övningsfält för Kronprinsens husarregemente (K7). Det militära återvände till fältet 1940–45 i form av Skånska flygflottiljen (F10). 1952 fick Bulltofta asfaltsbanor.

I september 1972 lyckades tre kroatiska terrorister få igenom sina krav efter att ha kapat ett SAS-plan och tvingat ned det på Bulltofta. Kaparna krävde att sju fängslade kroater, varav två livstidsdömda, skull släppas i utbyte mot de 4 i besättningen och de 83 passagerarna. Den svenska regeringen gick med på kraven och kroaterna flögs till Spanien.

Flygplatsanläggningen har fått lämna plats till nya byggnader, parker och vägar, men lite finns kvar att beskåda. Mina favoriter:

• Terminalbyggnaden från 1959 som nu är kontor (Cederströmsgatan 1).

• Ett radartorn (i backen ovanför Cederströmsgatan 6).

• Den nordostligaste delen av landningsbanan som nu används för övningskörning (Rimfrotsgatan 5).

Fler flygplatser på bloggen:
Barkarby
Lindarängen
Skarpnäck
Tullinge
Söderhamn
Visby
Olyckan i Kälvesta

Fakta/läs mer
”Flyget på Bulltofta 1919–1972”, Svensk flyghistorisk förening, 2004

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=558

Tunga grejer i Marviken

Hela hus, Moderna tiden, Östergötland Posted by Mats Areskoug Fri, April 15, 2022 09:26:17

Vad kan vara bättre än att vara i princip självförsörjande på kärnkraft och dessutom kunna tillverka en atombomb? 1960 var konstruktionsförlaget klart till tungvattenreaktorn i Marviken på Bråvikens södra sida. Uran finns i Sverige och behöver inte anrikas i tungvattenreaktor. Tungt vatten skulle fås från Norge i utbyte mot uran. Som en biprodukt i kraftverket får man plutonium som kan användas i kärnvapen, vilket var aktuellt i Sverige fram till för 50 år sedan.

1964 påbörjades byggnadsarbetena, trots att lättvattenreaktorer (med vanligt vatten) visat sig vara betydligt billigare. Fem år senare kunde provdriften dra igång. Det uppdagades att konstruktionen var undermålig, den var så usel att projektet lades ned redan 1970. Anläggningen byggdes om till oljekraftverk, men den utnyttjades också för experiment inom kärnkraft. Bland annat övades haverier.

2009 var det sluteldat och slutövat. 2018 såldes området till ett fastighetsbolag som hade storslagna planer på en ”skärgårdsstad” med drygt 5 000 bostäder. Det bidde inte ens en tummetott. Idag är Marviken en öde plats, helt utan energi.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=552

Vackra plåtlådor på Lidingö

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Fri, April 01, 2022 09:38:24

Centrala Baggeby på Lidingö bjuder på trevliga flerbostadshus från början av 1950-talet. Tack och lov bryts idyllen av två stora byggnader med plåtfasader – en hög blå och en lite lägre grön.

Byggnaderna uppfördes 1961–63. Det höga huset rymmer bostäder. Det lägre huset hade från början bland annat butiker, post, bank, bowlinghall, kontor och folktandvård. Arkitekt var Arvid Klosterborg (1893–1984). Han kan ha inspirerats av Skatteskrapan och Hötorgshusen som var de första i Sverige med så kallade curtain wall-fasad, en utanpå hängande fasad av glas och/eller plåt.

De övre våningarna i kontorshuset har byggts om till bostäder, men en del affärer finns kvar i bottenplanet. Lidingö stad betraktar fastigheten som värdefull ur kulturmiljösynpunkt. Det är bara att hålla med, även om den underbara skylten för bowlinghallen har plockats ned.

Fakta/läs mer:
Nyréns Arkitektkontor: ”Antikvariskt utlåtande Kostern 6”, 2014.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=546

Visbys hemliga väktare

Gotland, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Tue, March 15, 2022 06:21:21

Ringmuren i Visby bjuder på många underbara detaljer. (För konnässören rekommenderas ”Visby stadsmur” av Otto Janse.) Muren är medeltida med några kompletteringar från århundradena efteråt. Bland de senare tillskotten är tre små elefanter av betong.

För tio år sedan, den 24 februari 2012, rasade cirka 70 kvadratmeter av det yttre skalet av muren strax norr om Österport. Muren byggdes upp igen och stod klar våren 2015. Men allt är inte som förr. På ovansidan av den ”nya” muren har en av hantverkarna gjutit tre små elefanter i formar han lånat av sina barn.

Du kan upptäcka de tre elefanterna från utsidan av muren. (Magasinet Horisont har närbild på elefanterna.) De spanar österut, kanske blåser de larm om ryssen kommer.

Fakta/läs mer
”Horisont – Gotlands nyhetsmagasin” nr 60.

Tre andra detaljer på ringmuren:
”Okänd” bastion
Stenansiktena i porten
Omotiverat(?) knä på muren

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=539

Hypnotiserad i Västergötland

Hela hus, Kurorter, Moderna tiden, Västergötland Posted by Mats Areskoug Sun, March 06, 2022 16:28:48

Som med många hälsobrunnar har källan i Djursätra i Västergötland mytiska anor. I det här fallet en jagad hjort som var väldigt törstig. Den körde ned ena hornet i marken i sökandet efter vatten och fastnade. När jägarna hade avlivat djuret drog de upp hornet och då sprang en källa fram. Ryktet om det helande vattnet spred sig. Allt fler kom för att dricka och kanske offra något mynt för god hälsa.

I mitten av 1800-talet uppfördes ett litet hus för att skydda källan och de törstande. Därefter uppfördes ett mindre badhus. Riktigt bra drag blev det 1875 när en första brunnsläkare anställdes. Runt förra sekelskiftet var antalet inskrivna kurgäster runt 400 per år, tillfälliga besökare oräknade. Förutom logi i hälsobrunnens byggnader erbjöds boende runt om i byn. En restaurang hade uppförts 1880. Utöver brunnsdrickning och bad erbjöds bland annat sjukgymnastik, massage, elbehandlingar och ”hypnotism”.

Det ståtliga badhuset från 1890 står fortfarande kvar. Foto: Ludvig Ericson/Västergötlands museum

Verksamheten utvecklades och pågick ända in på 1980-talet. (De flesta hälsobrunnarna i Sverige tynade bort under de första decennierna på 1900-talet.) Därefter följde ett tiotal år med vård och rehabilitering av drogmissbrukare. Sedan 30 år tillbaka är området och byggnaderna privatägda – respektera det om du besöker platsen.

Brunnsvillan och Parkvillan uppfördes 1903 och båda rymde gäst- och sällskapsrum. I Brunnsvillan dessutom läkarmottagning. Foto: Mats Areskoug

Det undergörande källvattnet lär fortfarande flöda och rinner via ett rör ut i ån Djuran. Till glädje för fiskar och annat som lever i vattendraget.

Fakta/läs mer
• Albert Levertin: ”Svenska brunnar och bad”, Hugo Gebers förlag, 1892.
• ”Program 1902 för Djursätra hälsobrunn och vattenkuranstalt”
• Ulla Strindevall: ”Bad och bot i Djursätra” i ”Billingsbygden 1987”, Hembygdsföreningarna i Skövde kommun.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=524

Tåget först – sedan flygplanet

Flyg, Hälsingland, Militärt, Moderna tiden, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Mon, January 31, 2022 09:11:33

På två platser i Sverige har det funnits reglerade plankorsningar där en järnväg passerat en landningsbana på ett flygfält. I Visby existerade det 1956–60 och där hade flygplanen förkörsrätt. I Söderhamn var det tvärt om – i normalfallet fick flyget vänta på tåget.

Marma–Sandarne järnväg (MaSJ) öppnades för trafik 1857. Huvuduppgiften var att frakta virke från sågverket i Askesta vid Ljusnan till hamnen i Sandarne. Efter att sågverket lagts ned blev det istället flottat timmer till pappersbruket vid kusten.

Söderhamns flygplats började anläggas 1943 och 1945 invigdes Hälsinge flygflottilj (F15). I samband med att flygplatsen byggdes flyttades järnväg söderut. Moderna jetplan krävde dock längre banor och från 1963 fick tåg och plan mötas i en korsning.

Lansen väntar på tåget. Foto från Svensk flyghistorisk förenings arkiv

Järnvägen förde en allt mer tynande tillvaro och revs upp 1980. F15 lades ned 1998 och den reguljära flygtrafiken upphörde 2011. Flygplatsen används idag av fritidsflygare och totalförsvarets helikoptrar. Flottiljområdet har förvandlats till företagsparken Flygstaden.

Vill man ta sig en titt på den gamla banvallen föreslår jag att du tar en promenad västerut från Nyhedsvägen i Sandarne (kartkoordinater 61.25941, 17.12309) fram till avspärrningen vid flygfältet. (Som vanligt rekommenderas Eniros tjänst historiska flygfoton.)

Fakta/läs mer
• Rolf Sten: ”MaSJ Marma–Sandarne järnväg” på Historiskt om Svenska järnvägar, 2001
• Lars Olov Karlsson: ”Tåg och flyg” i ”Spår 2008”
• ”Järnvägsdata med trafikplatser”, Svenska Järnvägsklubben, 2009.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=512

Gotländsk nutidshistoria i plast

Gotland, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Sat, January 01, 2022 09:46:06

Julbordet och nyårssupén är avätna. Matkassarna är tomma – men använd dem i inte till sopor. Skänkt dem istället till dit lokala museum. Det gjorde jag med min ungoms plastkassar från Visby för omkring 20 år sedan. Nu nutidshistoria, längre fram forntid när plast förbjudits i alla former. Här en liten kavalkad med nedlagda matbutiker i Visby.

Lansen (Allégatan 1) var aldrig förstavalet för min familj, trots att den låg ganska nära barndomshemmet på Hallandsgatan. Den lades ned 1985 när ägaren byggde nytt på andra sidan Stenkumlaväg. Idag bedrivs yoga och annan kroppsvård i lokalen.

Lännahallen (Ekmansgatan 14) låg mycket nära första egna hemmet på Lännaplan. Här gick det att handla med sambons check och till och med på krita i slutet av lönen. Den lades ned 1992, tre år efter att vi flyttat till huvudstaden. Idag mc- och cykelaffär.

Österhallen (Österväg 12) i Öster centrum blev aldrig någon större succé. Konkurrensen från sedan länge etablerade Tempo och Domus var för hård och den lades ned 1992, efter bara 16 år. Samma ägare och samma ros som Signalen bytte till. Idag bland annat skoaffär i lokalen.

Signalen (Värnhemsgatan 2) var barndomens mataffär. Vi var egentligen en Konsumfamilj, som samlade kvitton efter alla konstens regler, men Icabutiken Signalen tog över när Konsumbutiken på andra sidan Stenkumlaväg lade ned. Signalen, som var först på Gotland med mer generösa öppettider, bytte kedja ett par gånger innan den lades ned 2009. Huset revs nyligen och nu växer ett litet bostadsområde upp.

Signalen kort före rivningen. Foto: Mats Areskoug

Bingebyhallen (Tjelvarvägen 8) låg ”lång bort” från hemmakvarteren och besöktes mycket sällan. Den lades ned i början av 2021 och nu står lokalen väntar på en ny hyresgäst. Eller så blir det bostadshus även här.

Bingebyhallen väntar på något nytt. Foto: Magnus Areskoug

Fakta/läs mer
• Sven Gerentz: ”Individer, familjer och block. Köpmäns och köpenskap på Gotland 1894–1994”, Akademisk avhandling vid Handelshögskolan i Stockholm, 1994.
• Lars Bäckman (red): ”Handeln på Gotland – historia, människor och minnen. Jubileumsbok för Köpmansgillet i Visby 325 år. 1694–2019”, Köpansgillet i Visby, 2019.
• Magnus Ihreskog: ”Singan och Bingan – snart är båda bara minnen”, Hela Gotland, 16 januari 2021.
• Icahistorien: ”Handlarstrid på Gotland”.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=494

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!