Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Leksands hetaste trottoar

Dalarna, Moderna tiden, Sport Posted on Mon, January 01, 2024 09:13:48

Det är inte helt ovanligt att svenska kommuner använder kreativ bokföring för att hjälpa ortens främsta idrottsförening ekonomiskt. Förståligt, med tanke på marknadsvärdet. Tveksamt, med tanke på vad som är en kommuns kärnverksamhet.

För drygt tio år sedan avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att Leksands kommun sålt några meter trottoar i huvudorten till Leksands IF för 1 krona. Trottoarstumpen skulle betraktas som så kallad basfastighet till en campingplats som hade sålts till klubben för 30 miljoner. På så sätt slapp Leksands IF betala stämpelskatten på 1 miljon. En ”bra affär” för alla utom statskassan. Trottoaren skrevs sedan tillbaka på kommunen.

– Ja det är väl en typ av skatteplanering, ja, sade kommunchefen Göran Wigert enligt SVT.

Upplägget uppskattades åtminstone av en del av klubbens supportar. Kort efter avslöjandet genomfördes en hyllningsmarsch till platsen och enligt Dalarnas Tidningar utbringades ett fyrfaldigt leve för trottoaren. Den målades också i Leksands IF:s färger.

Färgen är sedan länge borttvättad, men trottoaren ligger kvar vid Norsgatan 15. Ett stycke annorlunda svensk idrottshistoria.

När det begav sig. Okänd fotograf.

Den berömda trottoaren sommaren 2023.



Gigantisk radioapparat i funkisstil

Hela hus, Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Storgöteborg, Västergötland Posted on Mon, December 11, 2023 07:29:09

Om man har god fantasi så påminner den tidigare biografen om en radioapparat i kolossalformat. (Jag har tidigare fantiserat ihop att en turiststation i Norrbotten och en skolaula i Småland ser ut som kolossala teveapparater.) Oavsett referenser så är gamla biografen Flamman på Redbergsvägen 19 i Göteborg en fantastisk funkisbyggnad. (Det är det stora glasskåpet med foajé och trappa som jag liknar vid en högtalare.) 

Skönheten hösten 2023.

Flamman invigdes 1935 och salongen hade plats för 684 besökare. Filmerna rullade vidare till 1982 då Gud, i form av en frikyrka, rullade in. För tillfället huserar tre olika fria församlingar i salongen. Butikslokalerna i byggnaden finns kvar. Skönheten blev byggnadsminne 2006.

Fakta/läs mer
Göran Bjelkendal: ”Göteborgs biografer – 100 år på bio



Unik hotellbar eller fin pub?

Hela hus, Moderna tiden, Västmanland Posted on Wed, November 29, 2023 20:07:19

En del av reseromantiken är att hänga i hotellets bar – som American Bar på Hotel Rydberg i Stockholm. Kanske slå i sig slang med någon annan resenär, läsa lokaltidningen, skriva vykort eller bara njuta av stämningen och summera dagens intryck.

Å andra sidan kan det vara tryggt med en pub där utbudet av dryck och mat känns igen. För 30 år sedan öppnade den första Bishops Arms och idag finns ett fyrtiotal pubar i kedjan. De ägs av Elit Hotels och på klassiska hotell som Savoy i Malmö, Stora hotellet i Örebro och Knaust i Sundsvall är det i en ”brittisk” pub resenären får vila ut efter sightseeingen. 

Först ut 1993 var Bishops Arms i stadshotellet i Västerås. Den som besökt några olika pubar har säkert märkt likheter i inredningarna, men det finns också saker som skiljer sig åt. Kedjan återanvänder material införskaffat i England.

Först ut.

”Vi har använt gammal inredning från pubar, banker, kyrkor och framför allt viktorianska hus som renoverats eller rivits i alla våra pubar. Rekvisitan samlas från många olika platser i England. I Gamla stan (i Stockholm) har vi en gammal pubpanel, i Uppsala finns paneler från universitetet i Oxford och i Piteå har vi en gammal predikstol och orgel från en kyrka”, skriver Bishops Arms operativa chef Oskar Svanström i ett mejl.

Varför då Bishops Arms? Puben i Västerås ligger nära domkyrkan och Biskopsgatan.

Därför Bishops Arms.

Och när du ändå är i Västerås:
Kolla hur många fyrskepp det finns i hamnen.
Trilla ned i en varggrop.
Undersök ruiner av medeltida kapell.

Fakta/läs mer
Sven Drakenberg: ”Västerås genom tiderna 5:2. Stadens byggnadshistoria från 1800-talets mitt”, Västerås stad, 1962.



Biffen och portalen

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted on Fri, November 10, 2023 08:54:29

Från starten 1857 och nästan 60 år framåt var Hotel Rydberg vid Gustav Adolfs torg Stockholms hetaste nöjesställe. Här flockades kulturarbetare, journalister, kreti och pleti. Hotellet möjliggjordes genom en donation från grosshandlaren Abraham Rydberg.

Extra hett blev det när hotellets ”American Bar” öppnade 1902. Den första baren i huvudstaden – här kunde gästerna hänga och njuta av blandade drinkar. Konstnären Anders Zorn introducerade Manhattan, som han hittat receptet till under en Amerikaresa.

Unikt barhäng! Foto: Anton Blomberg 1903.

Även hotellets restauranger höll högsta klass och det var här som rätten biff Rydberg serverades för första gången.

Stockholm är dock en stad i ständig förändring och 1914 revs hotellet tillsammans med övriga byggnader på torgets norra sida. Den 30 september festade stamgästerna för sista gången i baren och åtskilliga inventarier ska ha plockats med.

Förutom biffen har hotellets ståtliga entréportal överlevt. Den fungerade tidigare som entré till Millesgården på Lidingö. Nu hittar du den på en undanskymd plats i slutet av Carl Milles väg. (Porten på Sigtunagatan 6 i Vasastaden kan enligt Stadsmuseet komma från hotellet.)

Fakta/läs mer
Ove Pihl: ”Hovmästar’n får jag beställa. Klassiska krogar och klassiska recept från ett svunnet Stockholm”. Page One Publishing, 1996.

Portalen idag.


Trafikkaos i Göta kanal

Moderna tiden, Västergötland Posted on Mon, October 16, 2023 15:44:43

Göta kanals passage vid Lanthöjden, en knapp mil söder om Töreboda, var redan från starten 1822 en trafikfara. Vid bygget var man tvungen att spränga och för att spara pengar blev kanalen smalare än vanligt. Dessutom gjorde den en sväng på cirka 150 grader. För att få ordning på båtarna enkelriktades trafiken växelvis med hjälp av en semafor. Väntetiderna blev långa.

Ångfartyget Ceres i den smala passagen vid Lanthöjden i början av 1900-talet. Foto: Axel Sjöberg/Järnvägsmuseet.

111 år efter att Göta kanals västgötadel invigdes var det dags för ”Förbifart Lanthöjden”. Kanalen fick en 500 meter ny – rak och bred – sträckning på andra sidan av höjden. Som bonus fick Göta kanal sin enda ö.

Trafikvaktens hus finns kvar på ön tillsammans med en kunglig obelisk. Semaforen har flyttats till Tåtorps sluss vid kanalens utlopp i sjön Viken, som för övrigt är Göta kanals högsta del.

Fotnot: I sjön Viken blev Spetsnäsudden en ö när man byggde Spetsnäskanalen för att korta Göta kanals längd. Tack Omar Wibron för påpekandet.

Den konstgjorda ön i januari 2023. Den gamla och smala vägen till höger.
Trafikvaktens stuga.
Semaforen, flyttad till Tåtorps slussar.


Anspråkslös nolla på Stockholm C

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland, Vägar och spår Posted on Fri, September 15, 2023 10:23:59

Med tanke på den stolta statliga järnvägstraditionen i Sverige så hade jag trott att själva utgångspunkten skulle vara bättre utmärkt. Kanske en stilig tavla på väggen eller en tydlig markering på perrongen. (Något liknande nollmeridianen i Greenwich.)

När tågen väl rullar i Sverige så gör de allra flesta det med en nollpunkt vid Stockholms central. Härifrån har till exempel linjerna till Riksgränsen, Göteborg och Malmö sin utgångspunkt och längs banorna finns kilometertavlor som visar din position. Bra att ha om du som lokförare till exempel ska rapportera platsen för olycka.

Privata järnvägslinjer hade sina egna nollpunkter och markeringar, vilket kan vara förvirrande där de finns kvar i dag.

Vana resenärer vet att många stationshus har/hade uppgifter om avståndet till Stockholm (och altituden) angivet på skylten med stationsnamnet. Något som enligt min uppgiftslämnare Henrik Reuterdahl på Järnvägsmuseet mest var en flirt med allmänheten när järnvägen var ny. Genom åren kan linjeomläggningar dessutom gjort att siffran på stationshuset inte längre stämmer.

Nollpunkten på Centralstationen i Stockholm är i det närmaste omöjlig att upptäcka om du inte känner till den. Gå upp på perrongen vid spår 11 och 12. Vänd dig mot stora utgången från stationshuset. På perrongkanten har man slarvigt målat en nolla. På rälsens liv finns en liten skylt 000+0 (kilometer + hundratalet meter). Lite futtigt, minst sagt.

Nollpunkten på perrongkanten vid utgången från stationshuset. Markeringen på rälsen döljs nästan av försommarblommorna.
Nolla på perrongkant och räls.

Är du i Stockholm och gillar nollor så finns det ju fler spårsystem att besöka. Enkelt att spana in är nollorna för röd och grön tunnelbana. Finns på Slussens station vid den norra änden av perrongen.

Till sist: Inget spring på spåren för att titta närmare på markeringarna.

Läs även om jakten på nollan i Visby.



Cirklarna på Galgberget

Gotland, Moderna tiden, Sport Posted on Fri, September 01, 2023 07:36:34

Nej, cirklarna i gräset på Galgberget i Visby är inte skapade av några varelser från rymden. Historien är dock nästan lika osannolik – här tog ett lag från Gotland fyra SM-guld i en av de stora motorsporterna.

För 90 år sedan, 1932, kördes den första speedwaytävlingen, då kallad jordbanelopp, på Gotland. 1 500 entusiastiska åskådare njöt av motorernas sång på Gutavalllen. Succén följdes av flera tävlingar, nu på det som då var regementet A7:s område.

Kosmiska cirklar i gräset?

Efter stiltjen under andra världskriget tog motorsporten ny fart. 1951 invigdes en motorstadion på Galgberget strax norr om ringmuren. Enligt historieskrivningen inför 10 000 besökare. Nästa steg togs 1966 då Gotlands motorförening satte ihop ett lag för att tävla de nationella speedwayserierna. Laget fick namnet Bysarna – efter det gotländska skogsväsendet bysen.

Bysarna klättrade i seriesystemet och 1971 nådde man den högsta serien. Det blev SM-guld direkt och bedriften upprepades den följande säsongen. 1975 var det dags för det tredje guldet. Lagets största stjärna under de framgångsrika åren var gotlänningen Christer Löfqvist.

Cirklarna från ovan. Bild från Google maps.

Laget åkte ur högsta serien men lyckades ta sig tillbaka och 1988 bärgade Bysarna sitt senaste SM-guld. Största stjärnan var stockholmaren Per Jonsson. Det många år till i högsta serien det följande dryga decenniet – senaste besöket var 2001.

Speedway låter och det är en stor del av upplevelsen. Tyvärr går det inte så bra ihop med bostadsbebyggelse. 2007 kördes den sista tävlingen på Galgberget och motorstadion revs. Kvar är bara minnena och spåren av banorna i gräset. Bysarna kör vidare i mindre skala i skogen i Hejdeby, öster om Visby.

Fakta/läs mer
Bysarnas hemsida
Gunnar Kalmér: ”Bysarna. Speedway och annan mc-sport på Gotland”, Bysarnas supporterklubb, 1976(?).
”Idrottshistoriska platser på Gotland”, Gotlands idrottsförbund, 2004.
Bengt Brolin: ”Gotlands motorcykelhistoria 1909–1959, Gotlandica, 2009.



Uranbrytning och moral

Moderna tiden, Västergötland Posted on Tue, August 15, 2023 08:38:15

Det är inte moraliskt försvarbart att ha kärnkraft om man inte bryter det bränsle som finns tillgängligt i landet. Samma sak med de sällsynta metaller som behövs till batterier för den gröna omställningen. Människoliv och natur är inte mer värd i Lappland eller Skåne än i Kongo eller Kina.

Den här bloggen har tidigare berättat om gruvor på Österlen. Nu är det dags för uranet i Västergötland.

1965 inleddes brytningen av alunskiffer för uranframtställning i Ranstad i Västergötland. Planen var att Sverige skulle bli självförsörjande av uran till kärnkraften. Fram till 1969 utvanns cirka 200 ton uran. I en reaktor som producerar cirka 1000 MW el hade det räckt i tio år. Det fanns även planer på en egenproducerad svensk atombomb.

Skylten sitter kvar.

Uranprojektet i Ranstad visade sig snabbt var olönsamt och dessutom skrotades den svenska atombomben. Brytningen av bröts. Under oljekrisen på 1970-talet väcktes frågan om att återuppta brytningen. Lokalbefolkningen protesterade och de berörda kommunerna Falköping och Skövde lade in sitt veto. Utvinning av uran ur rester från tillverkning av kärnbränsle pågick dock till 2009.

Ranstadsverkets silo sprängs den 31 oktober 1991. Foto från Garnisonsmuseet Skaraborg

Det blir spännande att se vad som händer i framtiden. Både med kärnkraften som sådan – och om kommuner ska ha rätt att stoppa projekt som berör hela landet. Högerregeringen och SD vill tillåta uranbrytning i Sverige igen.

Idag är de flesta av verkets byggnader rivna och gruvavfallet har täckts över. Den största sevärdheten är det vattenfyllda dagbrottet som numer heter Tranebärssjön. Vattnet är radioaktivt så undvik kallsupar om du tar ett dopp. 

Fakta/läs mer:
Energiforsk: Friklassning av Ranstadsverket

Den vackra Tranebärssjön sedd från en av slagghögarna.


« PreviousNext »