Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Landsvägen allt längre från byn

Moderna tiden, Uppland, Vägar och spår Posted on Mon, October 01, 2018 06:31:11

Det är ett dilemma. Man vill inte ha biltrafiken rakt igenom byn, men med ringleder och förbifarter är det färre som stannar för en fika eller lunch. Det blir lugnt och skönt, men svårare att hålla affärsrörelser igång.

I norra Uppland ligger Mehedeby. Fram till för 50 år sedan gick Europaväg 4 rakt igenom samhället. (En väg som på den tiden tog svängen förbi Älvkarleby norrut mot Gävle.) År 1969 flyttade trafiken ett par hundra meter åt öster, ut i skogen. Den nya vägen uppgraderas 1977 till motortrafikled. Detta var dock inte nog. Bilarna blev fler och varje sekund mer värdefull. År 2007 stod motorvägen klar, ytterligare ett par hundra meter österut.
Ruinen den 2 oktober 2018.

Den övergivna motortrafikleden (kartkoordinater 60.44017, 17.41086) håller på att återtas av skogen, men än så länge är den en praktfull vägruin , dryg 1,5 kilometer lång. Ta dig tid att stanna till och sväng sedan in förbi Mehedeby.

Andra moderna vägruiner att njuta av:
Årstalänken i Stockholm
Huvudstaleden i Stockholm
Rastplatsen Öland i Småland



På samma våglängd på vägen

Moderna tiden, Vägar och spår, Västmanland Posted on Sun, September 16, 2018 16:17:46

Jag tycker om att köra bil längre sträckor. (Det var annat när jag jobbade som försäljare i byggbranschen.) En del av nöjet är att lyssna de olika lokalradiostationerna under resans gång. Nu byter bilradion, i alla fall min, frekvens automatiskt. Annat var det förr. Vid varje länsgräns upplyste skyltar om vilken frekvens som gällde.

År 2007 beslutade dåvarande Vägverket att några nya radiofrekvensskyltar inte skulle sättas upp – med några få undantag, bland annat vid långa tunnlar. De nya bilradioapparaterna klarade rattandet själva. De befintliga skyltarna skulle få stå kvar, men plockas ned när de blivit slitna. Så passa på att njut av radiohistorien om du upptäcker en frekvensskylt.

Jag rekommenderar skylten som står på länsgränsen (kartkoordinater 59.41663, 15.69989) när du kör länsväg 249 från Fellingsbro till Arboga. 100, 5 MHz gäller för Västmanland om du fortfarande ställer in manuellt.

Läs på Osevärdheter om…
det gamla gästgiveriet i Fellingsbro
de medeltida kapellen i Arboga



Stadsorientering utanför muren i Visby

Gotland, Moderna tiden, Vägar och spår Posted on Sun, July 01, 2018 09:26:27

Det tål att upprepas: Det finns andra sevärdheter i Visby än ruiner, ringmur och nattklubbar. När du besöker staden i sommar rekommenderar jag att du fördjupar dig i försvunna gatunamn. En förbisedd vetenskap.

En bra hjälp är Visby byggnadsnämnds karta från 1956. För att inte ta för mycket tid från stranden koncentrerar vi oss på två områden med många namnbyten på gator: Smittenslund i öster och Södra Byrummet utanför Söderport.

Skulle du ändå vara intresserad av att gå på krogen kan du läsa blogginlägget om vad Ulf Lundells Jack gjorde i Visby på 1970-talet.

Villaområdena Smittenslund och Östra Vi började ta form i början av 1900-talet. Smittenslund återfinns på kartor från mitten av 1800-talet och återger antagligen namnet på någon som en gång i tiden ägt området. Fortfarande 1956 var områdena den östra utkanten av bebyggelsen i Visby. Gatuträckningarna är i stort sett de samma i dag, men en hel del namn har ändrats.

• Hortensiagatan. Är idag en del av Lärbrogatan.
• Karlhemsgatan. Den lilla gatstumpen har numer blivit av med sitt namn.
• Kasper Höjers väg. Några delar av den återfinns i Persgatan och Bogegatan.
• Smittenslundsväg. Är idag en del av Bungegatan
• Västra Persgatan. Har blivit en del av Birkagatan.

• Skogsvägen. Har blivit en del av Häggvägen.

• Kempfs väg. Har blivit en del av Allégatan.
Den nu namnlösa Karlhemsgatan.

Området omedelbart utanför Söderport präglades länge av industri och hantverk. Här låg även fram till nedläggningen 1960 Visbys järnvägsstation. Byrummen i Visby var öppna platser där man höll marknader, militärövningar och liknande. Södra Byrummet har förändrats mycket de senaste 30 åren, men de flesta av gatorna på kartan från 1956 finns kvar i någon form.

• Byrumsgatan. Är sedan 1972 namnet på det som på kartan heter Södra Byrummet. Den norra delen är idag namnlös och den södra heter Magasinsgatan.
• Kvarnvägen. Västra delen blev Palissadgatan 1972. Delen längs Södergravar har förlorat sitt namn.
• Silosgatan. Hette tidigare Hallgatan. Namnet Silosgatan försvann 1990 när industriområdet blev ett bostadskvarter. Även gatan försvann.
• Södra Byrummet. Se Byrumsgatan.
• Tvärgatan. Gatstumpen finns kvar, namnlös.

Magasinsgatan, tidigare Byrumsgatan.

Fakta/läs mer
Blomgren & Bäckman: ”Staden utanför murarne” Högskolan på Gotland, 2008.
Gotlands kommun: ”Bebyggelsens och utemiljöns karaktärsdrag i Visby ytterstad 1900–2000”.

Det här är terminens sista inlägg på bloggen. Glöm inte besöka några oskyltade osevärdheter under semestern, det kan rädda äktenskapet. Trevlig sommar!



Gula fläckarna vid Stockholms slott

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted on Thu, June 14, 2018 05:26:55

Högvakten vid Kungliga slottet tillhör de stora sevärdheterna i Stockholm, speciellt när hjältekonungen Carl XVI Gustaf och familjen är på plats. För att kunna njut fullt ut av alla ”halt” och ”vänster om” krävs det dock att man är väl påläst.

Själv har jag som livdragon gått (ridit) högvakten på Slottet fem gånger. Mycket nervöst och jag minns fortfarande så här 35 år efteråt hur benen skakade när jag som så kallad avlösningsförare ensam marscherade fram och tillbaka på yttre borggården inför alla åskådare. Tur då att det fanns markeringar i stenläggningen till hjälp.

Innan du tittar på högvakten nästa gång så skriver du ut den detaljerade manualen och läser den noga. Sedan tar du dig upp till yttre borggården en tidig morgon och studerar i lugn ro markeringar och annat. Provmarschera gärna efter manualen (108-112 steg/minut, 80 centimeters steglängd). Det är tråkigt att stå på post, så soldaterna på plats kommer garanterat att uppskatta ditt tilltag.

Se sedan till att få en bra åskådarplats när den stora vaktavlösningen sker och följ alla manövrar med dina expertögon. Du kommer garanterat att upptäcka ett och annat fel – och njuta av allt som går rätt. Själv klarade jag naturligtvis av det hela felfritt – förutom lite passgång.



Kraftens väktare på Gotland

Gotland, Hela hus, Moderna tiden Posted on Mon, April 30, 2018 20:23:39

Alla som bor, eller har bott, på Gotland vet att det ”när som helst” kan bli strömavbrott. Utan att det stormar eller åskar. Därför har jag svårt att bli upphetsad när larmet går att några hundra personer på Södermalm är utan el någon timme.

Elektrifieringen av Gotland inleddes 1904 då den första abonnenten kopplades ihop med det dieseldrivna elverket i Visby. Fler kraftverk byggdes men först 49 år senare hade alla socknar på ön ström. Kapaciteten hos kraftverken var dock otillräcklig samtidigt som elpriset var högt.

Efter flera års diskussioner togs 1954 den nästan tio mil långa elkabeln mellan Gotland och Sverige i drift. Kabeln förde över högspänd likström, då en oprövad teknisk lösning. Kabeln dyker upp hur havet vid det lilla fiskeläget Ygne cirka en mil söder om Visby. Här uppfördes en kraftstation för att omvandla likströmmen till växelström för kunderna.

Det har lagts ned flera kablar sedan 1954, men riktigt hundraprocentigt driftsäkert verkar det aldrig bli. 2017 uppmärksammades i alla fall den första kabeln med utmärkelsen IEEE Milestone, ”elektricitetens Nobelpris”.

Intill kraftstationen i Ygne ligger de gamla tjänstebostäderna på rad. Kraftstationen var bemannad dygnet runt för att säkerställa elförsörjningen. De fem mindre villorna längs Kraftvägen uppfördes 1953. Huset närmast Ygnevägen är lite större och var först bostad för stationschefen. 1960 byggdes ett nytt hus för hen på andra sidan Ygnevägen.

Efter att driften datoriserats försvann behovet av att ständigt ha personal på plats. Ett tag användes husen som semesterboende för anställda vid Vattenfall. Numer används de av personal som temporärt jobbar vid stationen.

Fakta/läs mer
Torgny Rosvall: ”Elektricitet på Gotland: en historisk tillbakablick”, Ödins förslag, 2000.



Fynd av Post i Örebro

Hela hus, Moderna tiden, Närke Posted on Mon, April 02, 2018 19:25:18

Jag saknar postkontoren, men deras försvinnande är väl bara en del av samhällsutvecklingen och den vill man inte stå i vägen för. Borta är också nästan alla posthornen på de tidigare kontoren. I Osevärdheter har jag skrivit om två kvarglömda(?) horn och en tidig söndagsmorgon i början av mars gjorde jag ytterligare ett fynd. Nostalgiglädje är aldrig fel!

År 1893 samlades Örebros telefon- och telegrafstationer samt postkontor i den nybyggda fastigheten på Vasagatan 13. Posten blev bara kvar till 1903, men spåren finns kvar. Posthorn återfinns både på husets västgavel (målat) i ovanför porten (hugget i sten) i hörnet Vasagatan–Ågatan.

Samboförhållandet återupptogs i det 1912–14 uppförda Post- och telegrafhuset tvärs över gatan på nummer 10–12. Denna ståtliga byggnad blev byggnadsminne 2003. Något posthorn upptäckte jag dock inte, men väl en igensatt brevlåda.

Fakta/läs mer
”Örebro som det var förr i tiden. En krönika i 170 bilder”, Sällskapet Gamla Örebro, 1963.
”Från det gamla Örebro. En krönika i 200 bilder”, Sällskapet Gamla Örebro, 1975.



Historisk Boll i Ystad

Hela hus, Moderna tiden, Skåne, Sport Posted on Wed, February 28, 2018 08:04:52

Elitlagen i handbollsstaden Ystad (själv håller jag på IF) huserar sedan 2016 i toppmoderna Ystad Arena. Föregångaren Österporthallen har gått hädan, men dess föregångare ”Bollen” pryder ännu sin plats (Jennygatan 6) i utkanten av centrum.
Bollen en sommarkväll 2017.

Sommaren 1936 arrangerades utställningen ”Fritiden” i Ystad. Fritid var ett relativt nytt begrepp för vanliga arbetare och det fanns en rädsla bland landets styrande för att ”all” ledighet skulle leda till människors fördärv. Det behövdes en utställning som visade på vad fritiden kunde användas till.

”Fritiden skall skänka vila. Den skall åstadkomma vederkvickelse. Under fritiden skola både själs- och kroppskrafter stärkas och utvecklas”, skrev dåvarande kronprins Gustaf Adolf i utställningskatalogen.

På Fritiden förevisades allt från resor och teater till handarbete och folkbildning. Utställningen blev en succé med ungefär en kvarts miljon besökare. Kvar på området står den ståtliga restaurangbyggnaden. Använd för inomhusidrott i drygt 80 år, en fritidssysselsättning god som någon. Så god att ”Bollen” var en av de 100 historiska idrottsmiljöer i landet som uppmärksammades med en skylt när Riksidrottsförbundet firade 100 år 2003.

Fakta/läs mer
Länsstyrelsen i Skåne: Bollen i Ystad

Bollen som restaurang. Vykort från Richard Ericsson Bokhandel Ystad.



Sant och falskt om Stora Skuggans skjutbana

Moderna tiden, Sport, Storstockholm, Uppland Posted on Wed, February 14, 2018 20:42:54

Nej, det hölls inga olympiska skyttetävlingar 1912 på Stora Skuggans skjutbana på Norra Djurgården. Trots att det anges på Wikipedia och Stockholms stads information om Nationalstadsparken. Däremot tränade skyttarna på banorna.

Tävlingar med gevär och pistol hölls på Kaknäs skjutbana och de med rörligt mål invid Råstasjön i Solna. På dessa två platser, och många andra där det tävlades 1912, har förnämliga informationsskyltar satts upp.
Kartan Stockholms stad med förstäder från 1944.

Men inget ont om skjutbanorna vid Stora Skuggan. De anlades 1906, avvecklades 1978 och ansåg vara skyttets nationalstadion. I dag är området park med bland annat 4H-gård, dammar och kolonilotter. Tydligaste lämningen från skyttets tid är en kraftig muranläggning som fungerade som skjutvall för liggande skytte på 600 meters avstånd (kartkoordinater 59.36427, 18.06862).

Området är väl värt ett besök. Inte minst för det poetiska namnets skull, Stora Skuggan, där Pan spelar.

Läs på Osevärdheter om OS-matcherna i fotboll på Tranebergs IP.

Fakta/läs mer
The Olympic games of Stockholm: Official report
Olympiska spelen Stockholm 1912: Skytte



« PreviousNext »