Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Gula fläckarna vid Stockholms slott

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted on Thu, June 14, 2018 05:26:55

Högvakten vid Kungliga slottet tillhör de stora sevärdheterna i Stockholm, speciellt när hjältekonungen Carl XVI Gustaf och familjen är på plats. För att kunna njut fullt ut av alla ”halt” och ”vänster om” krävs det dock att man är väl påläst.

Själv har jag som livdragon gått (ridit) högvakten på Slottet fem gånger. Mycket nervöst och jag minns fortfarande så här 35 år efteråt hur benen skakade när jag som så kallad avlösningsförare ensam marscherade fram och tillbaka på yttre borggården inför alla åskådare. Tur då att det fanns markeringar i stenläggningen till hjälp.

Innan du tittar på högvakten nästa gång så skriver du ut den detaljerade manualen och läser den noga. Sedan tar du dig upp till yttre borggården en tidig morgon och studerar i lugn ro markeringar och annat. Provmarschera gärna efter manualen (108-112 steg/minut, 80 centimeters steglängd). Det är tråkigt att stå på post, så soldaterna på plats kommer garanterat att uppskatta ditt tilltag.

Se sedan till att få en bra åskådarplats när den stora vaktavlösningen sker och följ alla manövrar med dina expertögon. Du kommer garanterat att upptäcka ett och annat fel – och njuta av allt som går rätt. Själv klarade jag naturligtvis av det hela felfritt – förutom lite passgång.



Kraftens väktare på Gotland

Gotland, Hela hus, Moderna tiden Posted on Mon, April 30, 2018 20:23:39

Alla som bor, eller har bott, på Gotland vet att det ”när som helst” kan bli strömavbrott. Utan att det stormar eller åskar. Därför har jag svårt att bli upphetsad när larmet går att några hundra personer på Södermalm är utan el någon timme.

Elektrifieringen av Gotland inleddes 1904 då den första abonnenten kopplades ihop med det dieseldrivna elverket i Visby. Fler kraftverk byggdes men först 49 år senare hade alla socknar på ön ström. Kapaciteten hos kraftverken var dock otillräcklig samtidigt som elpriset var högt.

Efter flera års diskussioner togs 1954 den nästan tio mil långa elkabeln mellan Gotland och Sverige i drift. Kabeln förde över högspänd likström, då en oprövad teknisk lösning. Kabeln dyker upp hur havet vid det lilla fiskeläget Ygne cirka en mil söder om Visby. Här uppfördes en kraftstation för att omvandla likströmmen till växelström för kunderna.

Det har lagts ned flera kablar sedan 1954, men riktigt hundraprocentigt driftsäkert verkar det aldrig bli. 2017 uppmärksammades i alla fall den första kabeln med utmärkelsen IEEE Milestone, ”elektricitetens Nobelpris”.

Intill kraftstationen i Ygne ligger de gamla tjänstebostäderna på rad. Kraftstationen var bemannad dygnet runt för att säkerställa elförsörjningen. De fem mindre villorna längs Kraftvägen uppfördes 1953. Huset närmast Ygnevägen är lite större och var först bostad för stationschefen. 1960 byggdes ett nytt hus för hen på andra sidan Ygnevägen.

Efter att driften datoriserats försvann behovet av att ständigt ha personal på plats. Ett tag användes husen som semesterboende för anställda vid Vattenfall. Numer används de av personal som temporärt jobbar vid stationen.

Fakta/läs mer
Torgny Rosvall: ”Elektricitet på Gotland: en historisk tillbakablick”, Ödins förslag, 2000.



Fynd av Post i Örebro

Hela hus, Moderna tiden, Närke Posted on Mon, April 02, 2018 19:25:18

Jag saknar postkontoren, men deras försvinnande är väl bara en del av samhällsutvecklingen och den vill man inte stå i vägen för. Borta är också nästan alla posthornen på de tidigare kontoren. I Osevärdheter har jag skrivit om två kvarglömda(?) horn och en tidig söndagsmorgon i början av mars gjorde jag ytterligare ett fynd. Nostalgiglädje är aldrig fel!

År 1893 samlades Örebros telefon- och telegrafstationer samt postkontor i den nybyggda fastigheten på Vasagatan 13. Posten blev bara kvar till 1903, men spåren finns kvar. Posthorn återfinns både på husets västgavel (målat) i ovanför porten (hugget i sten) i hörnet Vasagatan–Ågatan.

Samboförhållandet återupptogs i det 1912–14 uppförda Post- och telegrafhuset tvärs över gatan på nummer 10–12. Denna ståtliga byggnad blev byggnadsminne 2003. Något posthorn upptäckte jag dock inte, men väl en igensatt brevlåda.

Fakta/läs mer
”Örebro som det var förr i tiden. En krönika i 170 bilder”, Sällskapet Gamla Örebro, 1963.
”Från det gamla Örebro. En krönika i 200 bilder”, Sällskapet Gamla Örebro, 1975.



Historisk Boll i Ystad

Hela hus, Moderna tiden, Skåne, Sport Posted on Wed, February 28, 2018 08:04:52

Elitlagen i handbollsstaden Ystad (själv håller jag på IF) huserar sedan 2016 i toppmoderna Ystad Arena. Föregångaren Österporthallen har gått hädan, men dess föregångare ”Bollen” pryder ännu sin plats (Jennygatan 6) i utkanten av centrum.
Bollen en sommarkväll 2017.

Sommaren 1936 arrangerades utställningen ”Fritiden” i Ystad. Fritid var ett relativt nytt begrepp för vanliga arbetare och det fanns en rädsla bland landets styrande för att ”all” ledighet skulle leda till människors fördärv. Det behövdes en utställning som visade på vad fritiden kunde användas till.

”Fritiden skall skänka vila. Den skall åstadkomma vederkvickelse. Under fritiden skola både själs- och kroppskrafter stärkas och utvecklas”, skrev dåvarande kronprins Gustaf Adolf i utställningskatalogen.

På Fritiden förevisades allt från resor och teater till handarbete och folkbildning. Utställningen blev en succé med ungefär en kvarts miljon besökare. Kvar på området står den ståtliga restaurangbyggnaden. Använd för inomhusidrott i drygt 80 år, en fritidssysselsättning god som någon. Så god att ”Bollen” var en av de 100 historiska idrottsmiljöer i landet som uppmärksammades med en skylt när Riksidrottsförbundet firade 100 år 2003.

Fakta/läs mer
Länsstyrelsen i Skåne: Bollen i Ystad

Bollen som restaurang. Vykort från Richard Ericsson Bokhandel Ystad.



Sant och falskt om Stora Skuggans skjutbana

Moderna tiden, Sport, Storstockholm, Uppland Posted on Wed, February 14, 2018 20:42:54

Nej, det hölls inga olympiska skyttetävlingar 1912 på Stora Skuggans skjutbana på Norra Djurgården. Trots att det anges på Wikipedia och Stockholms stads information om Nationalstadsparken. Däremot tränade skyttarna på banorna.

Tävlingar med gevär och pistol hölls på Kaknäs skjutbana och de med rörligt mål invid Råstasjön i Solna. På dessa två platser, och många andra där det tävlades 1912, har förnämliga informationsskyltar satts upp.
Kartan Stockholms stad med förstäder från 1944.

Men inget ont om skjutbanorna vid Stora Skuggan. De anlades 1906, avvecklades 1978 och ansåg vara skyttets nationalstadion. I dag är området park med bland annat 4H-gård, dammar och kolonilotter. Tydligaste lämningen från skyttets tid är en kraftig muranläggning som fungerade som skjutvall för liggande skytte på 600 meters avstånd (kartkoordinater 59.36427, 18.06862).

Området är väl värt ett besök. Inte minst för det poetiska namnets skull, Stora Skuggan, där Pan spelar.

Läs på Osevärdheter om OS-matcherna i fotboll på Tranebergs IP.

Fakta/läs mer
The Olympic games of Stockholm: Official report
Olympiska spelen Stockholm 1912: Skytte



Ulf Lundells Jack på krogen i Visby

Gotland, Moderna tiden Posted on Mon, January 29, 2018 20:33:14

Ulf Lundell har flera anknytningar till Gotland, inte minst genom debutromanen ”Jack” från 1976. Man överdriver nog inte om man påstår att boken till stora delar är självbiografisk. Därför kan den med fördel användas som guide till en delvis svunnen tid.

Huvudpersonen Jack Råstedt besöker Gotland ett par gånger och det festas minst sagt ordentligt. I boken nämns ett flertal krogar i Visby och även om Jack inte besöker alla själv, så är det intressant att se vad som finns kvar nästan 50 år senare.

• Munkpuben
Munkkällaren, eller Munken, är en klassiker i Visbys nattliv. Krogen, på Stora torgets västsida, lever i allra högsta grad och har snart tagit över hela kvarteret.

• Club Huset
Diskoteket är nedlagt sedan många år. Det var ett av de hetaste ställena under min gymnasietid. då med ingång från Mellangatan 46. Det finns tydliga spår efter etablissemanget på fasaden mot gatan.
Ingången till insomnade Club Huset på Mellangatan.

• Mr L
Hotellet Solhem ovanför hamnen, strax söder om ringmuren, var under många ett nöjespalats i två våningar. Mr L låg i undervåningen med egen ingång. Numer är Solhem enbart hotell.

• Kvarnen
Bör vara kvarnen Högan som låg på Visborgsgatan 40 lite söder om muren. Efter att mjölnaren flyttat ut bedrevs här först kafé och sedan nattklubb, sist med namnen Mill Club. Fram till lucianatten 1976 då den stora kvarnen gick upp i lågor. Nu ligger här en villa.

• Rock’n Roll Circus
Eller kort och gott Rock’n. Diskotek i hörnet S:t Hansgatan–Hästgatan som även det är borta sedan länge. I lokalen finns numer en antikvitetsaffär.

• Grottan
Trots kontakt med vänner, och vänners vänner, som borde veta, så har jag inte lyckats lokalisera detta ställe i Visby. Kontakta mig gärna om du har någon idé vad det kan vara för ställe. Det är inte helt osannolikt att det handlar om ”konstnärlig frihet”.

Lindgården
En av Visbys bästa restauranger som ligger kvar på Strandgatan.

• Kaggen – Götakällarens bakficka
En lättare omskrivning av Gutekällarens bakficka Koggen. Gutekällaren vid Stora torget har varit krog sedan 1920-talet. Bakfickan har till och från under åren haft olika namn och inriktningar. Här såg jag ”Babben” Larsson uppträda för första gången, någon gång i mitten av 1980-talet, vad det nu har med saken att göra.

Fakta/läs mer
Ulf Lundell: ”Jack”, Wahlström & Widstrand, 1976
Måns Ivarsson: ”Vill du ha din frihet får du ta den”, Ordupplaget, 2007
Mats Areskoug: ”Hälsningar från Gotland – vykort och nutidshistoria”, Recito, 2016

Läs om Ulf Lundells egen runsten i Nacka



Sista spåret av tidningarna i Klarakvarteren

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted on Wed, January 03, 2018 16:12:16

Vad får en människa att välja yrke? Kanske en dikt. För mig var Stig Dagermans ”Två i Klara” en av orsakerna till att jag valde journalistiken. (Den som läst/hört dikten förstår förhoppningsvis varför.)

Det återstår inte mycket av de forna tidningskvarteren i Stockholms hjärta efter saneringarna på 1960- och 70-talet. Faktum är att den tydligaste, och i princip enda, är Stockholms-Tidningens klocka – uppsatt på ett hus uppfört 1990.

Stockholms-Tidningen hade sin redaktion i samma hus som Aftonbladet på Vattugatan 12. Tidningen var under största delen av första halvan av 1900-talet den största morgontidningen i landet. Efter andra världskriget gick det dock utför och 1984 lades den ned för andra(!) gången.
Vattugatan 1964. Foto från Stockholms gatu- och fastighetskontors arkiv.

Aftonbladet höll ut på adressen till och med 1989 och blev därmed den sista av de stora drakarna att lämna Klara. (Svenska Dagbladet höll till på den numer icke existerande adressen Karduansmakargatan 11, Dagens Nyheter och Expressen i det utplånade kvarteret Sköldpaddan.) Huset revs men fastighetsägaren såg till att den ståtliga klockan fortfarande pryder hörnet Vattugatan–Klara södra kyrkogata. Till tröst för alla romantiker.

Läs mer om de gamla Klarakvarteren på Osevärdheter
På Pilen drack bohemerna pilsner
När fimpade Nils Ferlin?

Fakta/läs mer
Stig Dagerman: ”Dikter, noveller, prosafragment”, Norstedts, 1983
Sigurd Glans: ”På första sidan”, Tidningsmakarna, 1999
Sjöbrandt & Sylvén: ”Stockholm – staden som försvann”, Natur & Kultur, 2000
Yngve Hellström: ”Stockholms city i omvandlingens tid”, Trafiknostalgiska förlaget, 2006
Jenny Westerström: ”Klara var inte Paris”, Carlssons, 2006

Karta utgiven av Stockholms stadsingenjörskontor 1938.



Viadukt i gotländsk snårskog

Gotland, Moderna tiden, Vägar och spår Posted on Fri, December 15, 2017 06:46:42

De sista ordinarie tågen på Gotland rullade 1960, men spåren av det omfattande järnvägsnätet är fortfarande tydliga. Banvallarna är cyklingsbara (i bland körbara med en oöm bil) och många stationshus står kvar. Kort sagt en hel del intressant för järnvägsarkeologen.
Generalstabskartan (senast reviderad 1956)

En pärla bland lämningarna är viadukten vid Däpps (kartkoordinater 57.36424, 18.22063) strax söder om Klintehamn. Järnvägen är borta, landsvägen är omlagd och det södra brofästet är raserat. Men kvar i snårskogen står det norra brofästet, med bevarad ”varningsmålning” och allt.
Banvallen 64 år efter nedläggningen.

Sydvästra Gotlands järnväg (SGJ), med sträckning från Klintehamn i norr till Hablingbo 27 kilometer söderut, öppnade för trafik 1924. Banan blev aldrig någon ekonomisk framgång. Redan efter tre år övertogs den av Klintehamn-Roma järnväg (KlRJ). Fallet fortsatte med förstatligande 1947 och nedläggning 1953.
Viaduktens norra fäste.

För de som föredrar ”hela saker” rekommenderas Gotlands andra viadukt över järnväg. Den återfinns i fullgott skick vid Stora Vede (kartkoordinater 57.60797, 18.39198) i Follingbo. Inte lika spännande…
Varningsmålningen.

Fakta/läs mer
Ragnar mfl: ”Statens Järnvägar på Gotland – Historien om järnvägens nedgång och fall”, Stenvalls, 2013.

Fler gotländska järnvägsäventyr på Osevärdheter
Gotland 65 år före Stockholm (om järnväg till flygplats)
Underbart är kort (om 47 års längtan efter en järnvägskorsning)



« PreviousNext »