Moderna tiden – Page 12

Strömlöst för järnvägen på Gotland

Gotland, Moderna tiden, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Thu, January 31, 2019 06:18:54

Intill den tidigare järnvägsstationen Stjärnarve i Eksta står ett ellok uppställt (kartkoordinater 57.28793, 18.21719). Ett minne från den gotländska järnvägsepoken? Knappast. Järnvägen på ön elektrifierades aldrig, trots att tågen rullade fram till 1960. Resande på Gotland fick nöja sig med ånga, diesel och bensindrivna rälsbussar. Lika bra var väl det, med tanke på hur uselt elförsörjningen fungerar på ön. (Som jämförelse kan nämnas att redan 1895 kördes ellok mellan Stockholm och Djursholm.)
Elloket.

Stationen Stjärnarve låg på Sydvästra Gotlands järnväg (SGJ), med sträckning från Klintehamn i norr till Hablingbo 27 kilometer söderut. Banan öppnade för trafik 1924, men den blev aldrig någon ekonomisk framgång. Redan efter tre år övertogs linjen av Klintehamn-Roma järnväg (KlRJ). Fallet fortsatte med förstatligande 1947 och nedläggning 1953.
Banvallen norrut från Stjärnarve.

Elloket i Eksta tillverkades 1949 av Asea för Skånska Cements kalkbrott i Limhamn utanför Malmö. Det var i bruk fram till 1967 och ställdes sedan upp i brottet tillsammans med andra uttjänta fordon. 1981 skänkte Cementa ett ånglok från Limhamnsbrottet till museijärnvägen i Dalhem på Gotland. Med i ”paketet” följde elloket och dessutom en hästspårvagn.

Spårvagnen donerades hos Svenska Spårvägssällskapet och den är återbördad till Malmö och ska renoveras, ångloket sattes in i museitrafiken. Elloket skänktes till en privatperson. Via före detta stationen i Hablingbo landade den udda fågeln i Eksta.

Loket står uppställt på privat mark, men det kan beskådas från den lilla vägen strax öster om stationshuset.

Fakta/läs mer
• ”El-lok och spårvagn till Hesselby” i Spårstumpen 3–4 1981, Föreningen Gotlandståget
• Janis Priedits: ”Industrilok i Skåne – Malmöhus län”, SJK småbaneavdelning, 1995
• Ragnar mfl: ”Statens Järnvägar på Gotland – Historien om järnvägens nedgång och fall”, Stenvalls, 2013

Läs även om den raserade viadukten i skogen, ett annat spår av SGJ.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=16

Väl bevarat i Slakthusområdet

Hela hus, Moderna tiden, Södermanland, Storstockholm Posted by Mats Areskoug Tue, January 01, 2019 10:01:32

I år drar den stora omdaningen av Slakthusområdet i Stockholm i gång. Enligt staden ska här skapas en ”urban stadsdel” som ska ”erbjuda småskaliga mat- kultur- och stadsmiljöupplevelser”. Omkring 2030 ska det hela vara klart, drygt hundra år efter att det först invigdes av hjältekonungen Gustav V 1912.

Många av dagens byggnader kommer att rivas och ersättas bland annat av bostadshus. Enligt programhandlingen från 2017 kommer dock två av mina favoritbyggnader i området att bevaras. Två hus som gissningsvis får diverse ”samfund”, ”råd” och ”uppror” att se rött – men det förstärker bara min glädje. Båda byggnaderna är en fest i tegel, plåt och glas och båda anses ha ett ”särskilt högt kulturhistoriskt värde”.
Hallvägen 21–23.

Hallvägen 21–23 ritades av arkitekten Ralph Erskine för Möller & Co, kafferosteri och kolonialhandel. Det stod klart 1955 och bestod av lagerbyggnad med en kontorsdel ovanpå. Idag säljs byggdetaljer i lagerdelen. Med lite fantasi påminner kontorsdelen om ett fartyg.
Hallvägen 11.

Hallvägen 11 uppförde 1959 för Volanders fabriks AB och ritades av Uhlin & Malm arkitekter. Vid årsskiftet 2018–19 användes fortfarande produktionsdelen som charkuterifabrik och kontoret som kontor. En 60-årig historia.

Även det lilla, lilla huset vid Globen, som jag bloggat om i Osevärdheter, ska få stå kvar. Det ska bli mycket spännande att se ”det nya” Slakthusområdet och återanvändandet av de gamla byggnaderna. Jag hoppas innerligt att man inte döper om området till ”Meatpacking district” – det räcker med skämtet Sofo på coola Södermalm.

Fakta/läs mer
”Stockholms stads slakthus med tillhörande kreatursmarknad”, Stockholms stads slakthus- och saluhalsstyrelse, 1914
Brundin, Johnson och Kroon: ”Kött & blod. Slakthusområdet i Johanneshov 100 år”, Informationsförlaget, 2012
Nyréns arkitektkontor: ”Slakthusområdet, Stockholm – Kulturhistorisk inventering och analys”, 2011.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=18

Träkolsgrillad järnmalm i Svartå

Moderna tiden, Närke, Ruiner Posted by Mats Areskoug Fri, November 30, 2018 15:04:20

Briketter, träkol eller rent av gas? Det finns en hel del alternativ för de som vill bränna en flintastek. Samma sak när det gäller framställningen av järn ut malm.

”Jag väntar vid min mila medan timmarna lida
medan skogarna sjunga och skyarna gå.
Jag väntar på en vandrerska från färdvägar vida –
den käraste, den käraste med ögon blå.”

Dan Anderssons ”Jag väntar vid min mila” är/var en del av det svenska kulturarvet. Framställningen av träkol var en mycket viktig del av förädlingen av järnmalm och därmed Sveriges ekonomi.

I Sverige finns spår av järnframställning från cirka 500 fvt. I så kallade blästerugnar blandades träkol med myrmalm eller rödjord (järnhaltig jord). Från 1100-talet var det den mycket effektivare masugnen som gällde, en process som än i dag är den vanligaste.

I slutet av 1700-talet började koks ersätta träkolen i masugnarna och vid mitten av 1800-talet hade den nya tekniken fått sitt genombrott. Träkol var omständligt och dyrt att framställa och omställningen till koks blev ett lyft för branschen.
Svartå hytta i drift. Vykort utgivet av Gust. Jansson i Svartå.

De träkolseldade masugnarna försvann dock inte över en natt och de finns fortfarande kvar runt om i världen. Den sista i Sverige och i norra Europa, Svartå, blåstes dock ned den 28 oktober 1966. En 800-årig historia i Sverige avslutades.
Hyttpipan sommaren 2018.

En sorglig rest av masugnen står kvar intill Svartås idrottsplats (kartkoordinater 59.12274, 14.52476). Den är fallfärdig och hotas av rivning sedan flera år tillbaka. (Degerfors kommun har inte svarat på mitt mejl om framtiden för denna trots allt historiska plats.) Enligt SVT Örebro anser varken Riksantikvarieämbetet eller länsstyrelsen i Örebro att masugnen är värd att bevara. Det kan vara idé att skynda till platsen, snart kan det vara för sent.

Fakta/läs mer

Sveriges Nationalatlas: ”Bergsbruk – Gruvor och metallframställning”, Norstedts, 2011.
”Järn- och stålframställning”, Utbildningspaket från Jernkontoret.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=20

Kungarna från Bråddgatan i Norrköping

Moderna tiden, Östergötland Posted by Mats Areskoug Wed, November 14, 2018 20:40:37

”Jag tog tåget hem för jag ville se, jag gick till Broadway, vårt gamla café.”

Själv tog jag bilen ned till Norrköping för att se kaféet som pekas ut som gruppen Eldkvarns stamställe. Enligt Per ”Plura” Jonsson repade man i början av 1970-talet hemma hos Tony Thorén, som bodde i närheten. Sedan gick man ned till Broadway och ”drömde stora drömmar”.

Konditoriet Broadway på Bråddgatan 26 öppnade 1946. Inredningen är retro och hemmasönernas musik strömmar ur högtalarna. Lunchen är god. För den riktigt inbitne serveras bandets egen favorit, tekaka med bland annat stekt ägg.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=21

Hammarby IF och historiens mörker

Hela hus, Moderna tiden, Södermanland, Sport, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Thu, November 01, 2018 19:25:06

Var är skylten? Tusentals Hammarbysupportrar undrar var och när deras anrika förening egentligen grundades. Av de tre stora Stockholmsklubbarna är det idag bara AIK som har en skylt på platsen där föreningen såg dagens ljus.

Hammarbys förste starke man var ingenjören Axel Robert Schönthal, verkmästare vid Stockholms bomullsspinneri- och väfveri AB vid Barnängen på östra Södermalm. Hans stora passion var rodd, speciellt på närbelägna Hammarby sjö.
Barnängen på Södermalm.

År 1889 tog sig roddarna samman och bildade Hammarby roddförening. Tyvärr är protokollen från föreningens första tid försvunna så datum och plats för grundläggningen göms än så länge i det förflutnas mörker. Historikerna tror på söndagen den 10 april och någon av väveriets lokaler. Föreningens första båthus låg i alla fall i dåvarande Bondegatans slut, ungefär vid vändplatsen på dagens Alsnögatan.

Roddarna fuskade naturligtvis i andra sporter och söndag den 7 mars 1897 tog man steget fullt ut och bildade Hammarby idrottsförening. Protokollet är bevarat, men även denna plats är tills vidare okänd.

Saknas gör också en skylt. Man skulle ju kunna sätta upp en vid Barnängen, det var ju trots allt där allt började.

Djurgårdens IF då? Den 12 mars 1891 brukar anges som starten för föreningen. Mötet hölls på ett kafé med nuvarande adress Djurgårdsvägen 124. Men egentligen började historien två år tidigare. Den nya föreningen fick dock en tuff start när kassören och några kumpaner söp upp klubbkassan.

Idag är ingen skylt uppsatt vid Djurgårdsvägen 124, men på Wikipedia finns en skylt avbildad. Ingen i DIF har svarat på mina mejl om varför det numer är oskyltat, så stort är intresset för historien.
Oskyltat på Djurgården.

AIK då? Klubben bildades den 15 februari 1891 hemma hos familjen Behrens på Biblioteksgatan 8. Sonen Isidor blev klubbens förste ordförande. Dagens hus på adressen uppfördes cirka tio år efter klubbens födelse, men i trappuppgången finns en prydlig skylt som minner om platsens betydelse.

År 1937 lämnade AIK Stockholm för Solna, men solen i klubbmärket har inget att göra med solen i Solnas stadsvapen.

Fakta/läs mer
Hammarby IF:s historia
DIF-arkivet
Urban Dahlberg (red): ”Allmänna Idrottsklubben 100 år”, Informationsförlaget, 1991.
Rehnberg & Wickman (red): ”Djurgårdens IF 100 år”, Sellin & partner, 1991.
Gunnar Persson (red): ”Hammarby IF: en klubbhistoria 1897–1997”, Strömberg, 1996.

Läs även om Djurgårdens IF på Tranebergs IP

Comments(1) https://www.oskyltat.se/?p=22

Landsvägen allt längre från byn

Moderna tiden, Uppland, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Mon, October 01, 2018 06:31:11

Det är ett dilemma. Man vill inte ha biltrafiken rakt igenom byn, men med ringleder och förbifarter är det färre som stannar för en fika eller lunch. Det blir lugnt och skönt, men svårare att hålla affärsrörelser igång.

I norra Uppland ligger Mehedeby. Fram till för 50 år sedan gick Europaväg 4 rakt igenom samhället. (En väg som på den tiden tog svängen förbi Älvkarleby norrut mot Gävle.) År 1969 flyttade trafiken ett par hundra meter åt öster, ut i skogen. Den nya vägen uppgraderas 1977 till motortrafikled. Detta var dock inte nog. Bilarna blev fler och varje sekund mer värdefull. År 2007 stod motorvägen klar, ytterligare ett par hundra meter österut.
Ruinen den 2 oktober 2018.

Den övergivna motortrafikleden (kartkoordinater 60.44017, 17.41086) håller på att återtas av skogen, men än så länge är den en praktfull vägruin , dryg 1,5 kilometer lång. Ta dig tid att stanna till och sväng sedan in förbi Mehedeby.

Andra moderna vägruiner att njuta av:
Årstalänken i Stockholm
Huvudstaleden i Stockholm
Rastplatsen Öland i Småland

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=24

På samma våglängd på vägen

Moderna tiden, Vägar och spår, Västmanland Posted by Mats Areskoug Sun, September 16, 2018 16:17:46

Jag tycker om att köra bil längre sträckor. (Det var annat när jag jobbade som försäljare i byggbranschen.) En del av nöjet är att lyssna de olika lokalradiostationerna under resans gång. Nu byter bilradion, i alla fall min, frekvens automatiskt. Annat var det förr. Vid varje länsgräns upplyste skyltar om vilken frekvens som gällde.

År 2007 beslutade dåvarande Vägverket att några nya radiofrekvensskyltar inte skulle sättas upp – med några få undantag, bland annat vid långa tunnlar. De nya bilradioapparaterna klarade rattandet själva. De befintliga skyltarna skulle få stå kvar, men plockas ned när de blivit slitna. Så passa på att njut av radiohistorien om du upptäcker en frekvensskylt.

Jag rekommenderar skylten som står på länsgränsen (kartkoordinater 59.41663, 15.69989) när du kör länsväg 249 från Fellingsbro till Arboga. 100, 5 MHz gäller för Västmanland om du fortfarande ställer in manuellt.

Läs på Osevärdheter om…
…det gamla gästgiveriet i Fellingsbro
…de medeltida kapellen i Arboga

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=25

Stadsorientering utanför muren i Visby

Gotland, Moderna tiden, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Sun, July 01, 2018 09:26:27

Det tål att upprepas: Det finns andra sevärdheter i Visby än ruiner, ringmur och nattklubbar. När du besöker staden i sommar rekommenderar jag att du fördjupar dig i försvunna gatunamn. En förbisedd vetenskap.

En bra hjälp är Visby byggnadsnämnds karta från 1956. För att inte ta för mycket tid från stranden koncentrerar vi oss på två områden med många namnbyten på gator: Smittenslund i öster och Södra Byrummet utanför Söderport.

Skulle du ändå vara intresserad av att gå på krogen kan du läsa blogginlägget om vad Ulf Lundells Jack gjorde i Visby på 1970-talet.

Villaområdena Smittenslund och Östra Vi började ta form i början av 1900-talet. Smittenslund återfinns på kartor från mitten av 1800-talet och återger antagligen namnet på någon som en gång i tiden ägt området. Fortfarande 1956 var områdena den östra utkanten av bebyggelsen i Visby. Gatuträckningarna är i stort sett de samma i dag, men en hel del namn har ändrats.

• Hortensiagatan. Är idag en del av Lärbrogatan.
• Karlhemsgatan. Den lilla gatstumpen har numer blivit av med sitt namn.
• Kasper Höjers väg. Några delar av den återfinns i Persgatan och Bogegatan.
• Smittenslundsväg. Är idag en del av Bungegatan
• Västra Persgatan. Har blivit en del av Birkagatan.

• Skogsvägen. Har blivit en del av Häggvägen.

• Kempfs väg. Har blivit en del av Allégatan.
Den nu namnlösa Karlhemsgatan.

Området omedelbart utanför Söderport präglades länge av industri och hantverk. Här låg även fram till nedläggningen 1960 Visbys järnvägsstation. Byrummen i Visby var öppna platser där man höll marknader, militärövningar och liknande. Södra Byrummet har förändrats mycket de senaste 30 åren, men de flesta av gatorna på kartan från 1956 finns kvar i någon form.

• Byrumsgatan. Är sedan 1972 namnet på det som på kartan heter Södra Byrummet. Den norra delen är idag namnlös och den södra heter Magasinsgatan.
• Kvarnvägen. Västra delen blev Palissadgatan 1972. Delen längs Södergravar har förlorat sitt namn.
• Silosgatan. Hette tidigare Hallgatan. Namnet Silosgatan försvann 1990 när industriområdet blev ett bostadskvarter. Även gatan försvann.
• Södra Byrummet. Se Byrumsgatan.
• Tvärgatan. Gatstumpen finns kvar, namnlös.

Magasinsgatan, tidigare Byrumsgatan.

Fakta/läs mer
Blomgren & Bäckman: ”Staden utanför murarne” Högskolan på Gotland, 2008.
Gotlands kommun: ”Bebyggelsens och utemiljöns karaktärsdrag i Visby ytterstad 1900–2000”.

Det här är terminens sista inlägg på bloggen. Glöm inte besöka några oskyltade osevärdheter under semestern, det kan rädda äktenskapet. Trevlig sommar!

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=28

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!