Moderna tiden – Page 10

Eurostop – för människor på väg

Halland, Hela hus, Moderna tiden, Närke, Småland, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Sat, December 14, 2019 10:14:27

En dag för nästan 30 år sedan stod byggnadsingenjören Mats Areskoug högst upp i det halvfärdiga Eurostop i Halmstad och spanade ut över staden och havet. Jag minns att jag tänkte att i det här hotellrummet skulle det vara häftigt att övernatta.

Eurostopanläggningarna skulle bli ”framtidens mötesplats för människor på väg”, Långtradarchaufförer, bussresenärer och bilturister, men även vanliga shoppingsugna, erbjöds hotell, bra restauranger, butiker och service som bank och post. Dessutom allt som behövdes för bilen. Bakom projektet stod Skanska och SPP.

Det skulle bli tio anläggningar i södra Sverige. Först klar blev den i Jönköping, som invigdes hösten 1989, därefter följde Örebro, Halmstad och Märsta-Arlanda. Sedan tog det stopp. Finanskrisen och verkligheten kom i kapp den minst sagt överhettade byggbranschen. Enköping, Norrköping, Botkyrka, Göteborg (2 anläggningar) och Malmö blev utan (och undertecknad lämnade mer eller mindre frivilligt ingenjörsyrket).

I de fyra färdigställda Eurostop fortsatte verksamheten, även om ägare och utbud har ändrats under de tre decennier som har passerat. Hösten 2019 är dock anläggningen i Märsta-Arlanda på väg att totalt byggas om till konferens och mässanläggning. Det är en märklig känsla att promenera omkring i övergivna byggnadskomplexet. Men skynda, snart är det bara tre ”truck stop” kvar från den tid då våra liv kretsade kring bilismen.

Fakta läs/mer
”Framtidens mötesplats för människor på väg”, 1988
Magasinet ”Arkitektur” 1990/1

När du besöker Eurostop i Vivalla i Örebro så missa inte minnesmärket över min favoritperson i 1600-talets Sverige: Äventyraren, bedragaren och poeten Lars Wivallius.

Eurostop i Arlandastad – snart ett minne blott.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=145

Mössan av för den nygamla stationen Vega

Moderna tiden, Södermanland, Storstockholm, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Fri, November 29, 2019 07:06:52

Det är inte varje dag det dyker upp en ny pendeltågsstation i Stockholms län. Extra spännande blir det när stationen är på plats före det mesta av områdets nya bebyggelse och man kan vara helt ensam på en stor och splitter ny station. Lite undergångskänsla på nybygget.

Stationen Vega i Haninge öppnades den 1 april i år och ska i framtiden betjäna 10.000 nya invånare. Området har dock en äldre historia. Fastigheten Vega uppfördes på 1880-talet och stod fram till mitten av november 2019 kvar på adressen Nynäsvägen 1 då boningshuset totalförstördes i en misstänkt mordbrand. (Namnet lär komma av skeppet Vega som under ledning av nationalhjälten Adolf Erik Nordenskiöld pressade sig igenom isen i Nordostpassagen 1878–80.) Det som från början var landsbygd blev ett sportstugeområde, som blev ett villaområde och nu en toppmodern stadsdel.

Resterna i november 2019 av huset som gav stadsdelen namnet.

Platsen har dessutom en äldre järnvägshistoria. Järnvägen till Nynäshamn invigdes 1901. Hållplatsen Vega öppnade 1929 och fungerade fram till 1973. Den låg strax nordost om dagens gångbro mellan Lignells och Palanders vägar. Äldre bilder visar en enkel väntkur, på banans södra sida, och en plåtsstins. Inga fysiska lämningar upptäckta på platsen 2019 (kartkoordinater 59.19206, 18.13895).

Den gamla hållplatsen beskådad från norr.

Så på med vegamössan och besök stadsdelen Vega medan utbyggnaden pågår. Helst på Vegadagen den 24 april, dagen då vi firar den djärve upptäckaren.

Fakta/läs mer
• Inger Heijkenskjöld: ”Vega var ett skepp på drift” i Dagens Nyheter den 16 januari 1985
• Kenneth Landgren: ”Nynäsbanan”, SNJK, 2001
• Mauritz Henriksson: ”Samhället Vega-Söderhagens historia” på sajten Hembygd i Haninge, 2013

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=138

Sparbanksboken om Eskilstuna

Hela hus, Moderna tiden, Södermanland Posted by Mats Areskoug Thu, November 14, 2019 20:54:10

En hel del av inläggen i den här bloggen och företrädaren Osevärdheter kommer från mina misslyckade bokprojekt. Här kommer två texter från den sedan i somras nedlagda idén ”Sparbanksboken”. Det skulle bli en bok om sparbankernas byggnader, fram till andra världskriget, runt om i landet. Då hade nästan varje stad minst en egen sparbank och många av de vackra kontoren står kvar än i dag. Intressant tycker jag – icke tycker bokförlagen.

Här kommer i alla fall den korta berättelsen om de två bankhusen i Eskilstuna. Och när du ändå är i staden bör du inte missa historien om när Eskilstuna var två städer.

Eskilstuna stads sparbank på Kungsgatan 14, klar 1916

Sparbankshuset på Fristadstorget må vara hur stort som helst – här är det de små detaljerna som sticker ut.

Högt upp på fasaden mot torget sitter skulpturer föreställande yrken vars begynnelsebokstäver bildar ordet sparbank: smed, plåtslagare, arkitekt, repslagare, bagare, apotekare, nattvakt och krukmakare.

Vid entrén i hörnet på byggnaden får vi veta att ”Sparad penning är som vunnen, dubbelt värd om ädelt brukad”. Porten mot Kungsgatan flankeras av en kassör som räknar pengar och en kvinnlig bokhållare.

Från början delades huset med Nordiska kreditbanken och det var först när den flyttat ut som entrén förlades till byggnadens hörn. Huset disponeras i dag av arbetarrörelsen och det är möjligt att ta en titt innanför porten. Pelarna i foajén minner om banktiden, precis som knappen vid trappan ned till de tidigare kassafacken.

Rekarne sparbank på Kyrkogatan 8, klar 1932

Mot slutet av 1920-talet hade utmanaren från landet vuxit ur sin lokal i stadens tingshus. 1932 stod äntligen det egna huset på Kyrkogatan klart, tvärs över gatan från tingshuset. Namnet på banken var sedan 1924 Rekarne sparbank och ovanför porten fanns vapnen för häraderna Öster- och Västerrekarne. Porten är ersatt av ett fönster, men vapnen finns kvar.

Sparbanken sitter fortfarande i huset, men mycket av verksamheten har flyttat till utbyggnaden i hörnet Kyrkogatan–Kungsgatan. Sedan 1997 är Rekarne ett med efterföljaren till storebror Eskilstuna stads sparbank – vars lite sämre villkor för landsbygdsborna var ett av skälen till att Rekarne sparbank en gång bildades.

Fakta/läs mer
Hadar Hallström: ”Eskilstuna sparbank 1827–1927”, 1927
Bror-Erik Ohlsson: ”Bra bank bättre – Rekarne sparbank 125 år”, 1989

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=131

En dubbelmördares grav

Gotland, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Wed, October 16, 2019 08:14:04

Om du har vägen förbi Stenkumla strax söder om Visby så kosta på dig ett kortare stopp. På kyrkogården, norr om kyrkan, är gravarna få och du hittar relativt lätt Tektors enkla gravsten. Han kunde lika gärna ha hamnat under jord på galgbacken ett par hundra meter norrut.

De två senaste offentliga avrättningarna i Sverige genomfördes parallellt på morgonen den 18 maj 1876. På Lidamon utanför Malmköping i Södermanland miste Gustaf Adolf Eriksson Hjert huvudet. På Stenkumla backe Conrad Pettersson Lundqvist Tektor.

De båda hade träffats i fängelset på Långholmen och gjort en plan som skulle ta dem till USA. En postdiligens skulle rånas utanför Malmköping, men i höstmörkret, i augusti 1874, tog de fel och stoppade en vanlig droska. Kusken och passageraren sköts ihjäl. Efter flykt och stöldturné, bland annat på Gotland, greps männen och dömdes till döden.

Hjerts avrättning dokumenterades fotografiskt av en tingsvaktmästare Petterzon, ett unikt tidsdokument. Tektors avrättning skildrades nog så dramatiskt i Gotlands Allehanda:

”Hon (bilan) föll, döden syntes genast hafva följt men hugget var – snedt. Ännu ett måste göras; detta träffade bättre men för tredje gången måste bilan höjas och sänkas, innan hufvudet var fullkomligt skildt från bålen. Qvinnorna greto och svimmade, åtskilliga karlar, till och med bland de yngre, svimmade äfvenledes, alla syntes gripna af den vidriga scenen.”

Omkring 560 personer avrättades i Sverige under 1800-talet, ett fåtal har en bevarad grav. Grova brottslingar ska aldrig hyllas, ett samhälle som avlivar sina medborgare ska alltid fördömas.

Fakta/läs mer
Lennart Molander: ”Hjert och Tektor. Ett kriminalhistoriskt pussel”, 2001

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=119

Torrläggningen av Stockholm

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Mon, September 30, 2019 16:26:48

Våren 1994 gjorde jag och fotograf Lars Epstein ett reportage i Dagens Nyheter om de klassiska dricksfontänerna i Stockholm. Då var de i högsta grad en utrotningshotad art. Dricksfontänerna användes som bidéer och till att tvätta knarkverktyg – de hade blivit en sanitär fara. Staden hade stängt av de då hundratal fontäner som fanns kvar. Alla utom en. De boende vid Karlaplan på Östermalm hade kämpat för sin vattenkälla och lyckats få behålla den.

Den ståndaktiga dricksfontänen på Karlaplan.

Ett kvarts sekel är läget obetydligt bättre. Stockholm vatten och avfall meddelade hösten 2018 att man hade ett tiotal fungerade dricksfontäner (med modifierade skålar), men att framtiden för dem var minst sagt osäker. Det kan finnas ytterligare några som sköts av respektive stadsdelsnämnd.

Dricksfontänerna började placeras ut i slutet av 1940-talet och utbyggnaden fortsatte till mitten av 1970-talet. 1981 fanns det 130 stycken i innerstaden. Många står kvar trots att de sedan länge kopplats bort från vattennätet, som gjutjärnsraukar från en svunnen tid. Det är kostsamt att ta bort dem och man väntar tills det pågår något markarbete i närheten.

Vacker ruin vid KTH på Valhallavägen. Till och med stegstenen för lite kortare kisar finns kvar.

Det har kommit några få nya vattenställen på huvudstadens gator och torg. Men i stort är den plötsligt törstiga hänvisad till den inte så klimatsmarta lösningen med bubbelvatten i kiosken.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=113

Resterna av Grängesberg

Dalarna, Moderna tiden, Ruiner Posted by Mats Areskoug Sun, September 15, 2019 21:01:17

Just nu pågår flytten av staden Kiruna i Lappland. Gruvan framför allt. Ingen gruva – inga jobb – ingen stad, är mantrat. Men flytten är inte unik i Sverige. I södra Dalarna återfinns samhället Grängesberg.

Gruvdriften i Grängesberg tog riktig fart under slutet av 1800-talet och runt sekelskiftet lär Grängesbergsbolaget ha varit Sveriges mest lönsamma företag. Samhället växte så att det knakade. Det var bara ett problem, malmkroppen försvann in under gruvanläggningarna, järnvägen och samhället på gruvans östra sida. Gruvan fick flytta till dagbrottets västra sida – järnvägen och samhället fick ta ett par steg österut.

De sista delarna av samhällets gamla centrum övergavs i början av 1970-talet. Det mesta är helt raserat eller täckt av deponi. Stora delar är avspärrat på grund av rasrisken och det ska ta på STÖRSTA allvar. Men Grängesberg utanför stängslet är värt ett besök.

Börja vid den lilla parkeringen vid järnvägsviadukten strax norr järnvägsstationen. Studera de gamla bilderna av samhället som hembygdsgillet satt upp på två tavlor. (Den ekonomiska kartan från 1966 och den arkeologiska rapporten från Dalarnas museum ger en bild av hur samhällets centrum såg ut innan flytten. Rapporten är mycket omfattande och listar alla lämningar som finns kvar ovan jord. Eniros funktion Historiska flygfoton är som vanligt till stor hjälp när det handlar om nutidsarkeologi.)

Ekonomiska kartan 1966. Området väster om järnvägen är helt utraderat.

Följ den asfalterade cykelbanan tills du kommer fram till den andra avtagsvägen till höger (kartkoordinater 60.07725, 15,00399). Här låg samhällets centrum, det så kallade Byxfickstorget. Namnet kommer av att arbetarna under storstrejken 1909 stod på torget med händerna i fickorna. (Benämningen är inte unik för Grängesberg.) Runt torget eller i närheten låg kyrkan, affärer, hotell, skola, sjukstuga… Idag bara snårskog.

Ta vägen till höger längs med stängslet. Efter ett litet tag skymtar du resterna av en mur som går längs med avspärrningens insida. Det är den gamla kyrkogårdsmuren. Mer finns inte kvar att se utanför avspärrningen när det gäller det civila samhället. Är man intresserad av rester av gruvdriften finns mycket mer. Bland annat en gammal järnvägsviadukt om du fortsätter ett par hundra meter längs den inslagna vägen.

1989 beslutades att gruvan skulle läggas ned och året efter rullade det sista malmtåget till Oxelösund. Grängesberg miste hälften av sina invånare från de nästan 7.000 som fanns 1950. Många bostadshus förföll och hela hyreshus har rivits. Idag är Spendrups den stora arbetsgivaren och det är glädjande att se att de vackra gamla arbetarbostäderna längs Björkallén har börjat renoveras. I ett annat bostadsområde har två gamla gruvarbetarbostäder blivit museum.

Fakta/läs mer
Bennström, Carlsson & Jönses: ”Grängesberg – kulturhistorisk utredning av gruvområdet”, Dalarnas museum, 2011
”Industrilandskap i Bergslagen 2010–2011”, Föreningen Larsbo kalk och Stripa gruvas vänner, 2011
Ludvika lexikon om Grängesberg

Det finns många industriminnen kvar, bland annat denna järnvägsviadukt.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=102

Hotat lv-torn i Katrineholm

Hela hus, Militärt, Moderna tiden, Södermanland Posted by Mats Areskoug Sun, August 18, 2019 15:49:12

Andra världskriget innebar ett bryskt uppvaknande för den svenska krigsmakten. Nu gällde det att rusta ikapp. En anläggning som såg dagens ljus var luftvärnstorn vid strategiska platser som hamnar, järnvägsstationer och fabriker. Med kanonen uppe i luften var det lätt att skjuta i alla riktningar.

Det byggdes nästan 200 torn i landet, varav kanske en tiondel står kvar. Ett torn av betong ståtar på höjden vid Åsliden i Katrineholm (kartkoordinater 58.98842, 16.21356). Bofors luftvärnskanon m/36 (40 mm) har ersatts av diverse antenner. Men skynda, granntornet revs för en kort tid sedan.

Fakta/läs mer
Högberg & Ohlsson: ”Hemliga utflykter”, Fort & bunker, 2018.

Läs om den vackra idrottsplatsen i Katrineholm: Brutalt på läktaren i Katrineholm
Läs om Stockholms luftförsvar: Ryssen kan komma!

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=5

Underjordiska behov i Gamla stan

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Tue, July 02, 2019 15:54:43

Nutidens offentliga toaletter i huvudstaden håller oftast till ovan jord, mer eller mindre automatiserade och gratis. Annat var det förr. En gammal SL-karta kan vara till bra hjälp för den som vill ge sig ut på lite toalettarkeologi.
SL-kartan från 1976.

Mest känd av de nedlagda bekvämlighetsinrättningarna är antagligen den på Odenplan, som kommer att leva vidare som nedslagsplats för en polishelikopter i Bo Widerbergs film ”Mannen på taket” från 1976. Utrymmet under jord bytte skepnad till nattklubben Tuben på 1990-talet, men är helt utplånat efter ombyggnaden av Odenplan. Kvar som krog är dock toaletten i korsningen Fridhemsgatan–Drottningholmsvägen på Kungsholmen.

Min egen favorit är toaletten på Kornhamnstorg i Gamla stan. Inte för att jag minns att jag besökt den, mer för att nedgångarna är bevarade med kakel och allt. Utrymmet övergick till stadens elbolag 1988 och enligt uppgift finns inget av porslinet kvar där nere.
Nedgången till underjorden.

Som bonus bjuder jag på toaletten som låg i den södra uppgången för Hötorgets tunnelbana. Toalettskylten och damernas skylt finns kvar.

Det var terminens sista Oskyltat. Trevlig sommar!

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=6

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!