Moderna tiden – Oskyltat

Till minne av en flykt

Gotland, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Fri, November 15, 2024 06:39:35

Efter att den tyska krigslyckan vänt i andra världskriget hotades de baltiska staterna på nytt av en sovjetisk ockupation. Hösten 1944 lyckades cirkla 40 000 flyktingar ta sig över havet till Sverige, många landade på Gotland. Röda armén lämnade den så kallade Kurlandsfickan (ungefär västra Lettland) åt sitt öde fram till krigslutet den 8 maj 1945, då 200 000 tyska soldater kapitulerade. Under respiten lyckades ytterligare några flyktingar ta sig över havet.

Vid Katthammarsvik inrättades i början av maj 1945 ett mindre mottagningsläger i ett par militärbaracker nedanför Östergarnsberget. I mitten av maj inhyste det 165 personer, den absoluta majoriteten letter. Lägret blev dock kortvarigt och tömdes redan i juni.

Under den korta tiden iordningställde flyktingarna platsen vid en naturlig källa halvvägs upp på klinten. En låg mur och en stentrappa byggdes. Klippväggen försågs med ristningen ”LETTISKA FLYKTINGAR ÅR 1945 MAJ”.

Parkera mitt emot nedfarten till Katthammarsvik. Det finns skyltar på platsen.

Fakta/läs mer
Mirja Arnshav: ”Flyktingkällan i Katthammarsvik – om fördrivning av tid och människor” i META – Historisk arkeologisk tidskrift 2020

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=1004

Kvarlämnat flygplansvrak i ödemarken

Dalarna, Flyg, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Fri, November 01, 2024 06:30:00

Det är lite spöklikt, trots att det är mitt på ljusa dagen. Här i skogen sydväst om Siljan i Dalarna störtade sommaren 1972 ett litet privatplan. Piloten, som var ensam ombord, omkom omedelbart och planet fattade eld vid kraschen. Det tog dock en hel månad innan vraket hittades.

Planet var på väg från Dala-Järna till hemmaflygplatsen i Edsbyn. Med största sannolikhet var det dåligt väder som orsakade olyckan. En stor sökinsats drog igång, men det var brandflyget som till sist fick syn på nedslagsplatsen.

Det sönderslagna flygplanet ligger kvar i blockterrängen och det går lätt att urskilja de större detaljerna. Enligt Statens haverikommission var det tidigare inte helt ovanligt att flygplansvrak lämnades kvar i naturen.

Det är två mil grusväg och 300 meters vandring i halvsvår terräng fram till platsen (kartkoordinater 60.73750, 14.47530). Edsbyns flygklubb har satt upp en minnesskylt för den förolyckade medlemmen.

Fakta/läs mer
Tidningen Ljusnan
Aviation Safety Network
Svenskt flyghistoriskt forum

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=999

Antik lösning tog skruv i Kristianstad

Moderna tiden, Skåne Posted by Mats Areskoug Tue, June 11, 2024 09:45:04

Klimatförändringarna medför ökad risk för översvämningar. Extra kritiskt kan det bli i Kristianstad där stora delar av staden ligger mycket lågt på en tidigare sjöbotten.

I jakten på ny tomt- och åkermark byggdes i mitten av 1800-talet en vall för att snörpa av Nosabysjön från Hammarsjön. Vattnet pumpades bort (skruvades upp) med en teknisk lösning från antiken, arkimedesskruven. Låt vara att den drevs med en ångmaskin.

Generalstabskartan från 1862. Nosabysjön öster om staden. Vid Hammarspynt pågår vallbygget.

Så småningom växte staden ut över fälten. Nya och modernare pumpar tillkom, men arkimedesskruven fanns kvar i användbart skick till 1940 då anläggningen revs. Den blev liggande i jord och lera fram till 2003 då den räddades åt eftervärlden. Nu finns den drygt åtta ton tunga skruven utställd i Hammarslundsvägens västra ände. Intill byggs en ny pumpstation för att skydda staden. Det krävs pumpande dygnet runt för att hålla den tidigare sjön torr.

Gammal trotjänare. Bygge av pumpstation i bakgrunden.

Som bonus hittar du Sveriges lägsta punkt, 2,32 meter under havsytan, en bit norrut vid Lägsta punktens väg.

Fakta/läs mer
Per Åke Cederberg: ”Torrläggningen av Nosabysjön” i Gamla Christianstads årsbok 2000.
Leif Mårtensson: ”Nosabysjön blir aldrig torrlagd, den hålles bara torr” i Gamla Christianstads årsbok 2003.
Sune Friström: ”Christians stad del 3. Utanför fästningsvallarna”, Lönsboda:Nyteboden, 2011.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=929

Sista skansen i försvaret av Fårösund

Gotland, Militärt, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Tue, May 14, 2024 09:02:45

Sundet mellan Gotland och Fårö är en utmärkt naturlig hamn som helst inte ska falla i fiendens händer vid krig. För att skydda sundet uppfördes under andra världskriget den så kallade Lärbrolinjen mellan Kappelshamns- och Valleviken på norra Gotland. Den bestod av 15 skansar – dock blev den helt klar först i början av 1945.

Numer är de flesta av skansarna borta. Bäst bevarad är Mölner skans i närheten av Fleringe (kartkordinater 57.84694, 18.86067) med skyddsrum för 24 personer (Sk 24) och 10 skyttevärn. Dessutom en hel del förbindelsegravar. Skyddsrummet är låst men anläggningen ger ändå en kuslig känsla av krig.

Militärens karta över skansen.

Lärbro hembygdsförening har tagit över ansvaret för skansen. Krigsmakten har fortsatt ansvar för skyddet av Fårösundsbassängen.

Läs även om den numer rivna Grustagets skans.

Nedgång till skyddsrummet.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=913

Det övergivna sameläger i Huddinge

Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Södermanland, Storstockholm Posted by Mats Areskoug Sun, April 21, 2024 18:44:33

I början av 1950-talet anlades ett sameläger vid sjön Trehörningen i det som nu är naturreservatet Paradiset i Huddinge kommun. Tanken var att huvudstadens samer skulle ha en plats att samlas på och återuppliva lite av livet i norr. Initiativtagare och eldsjäl var samen Aslak Partapuoli.

Kåtor restes, visthusbod byggdes, brunn borrades och telefonledning drogs. Fisk planterades in i sjön som bytte namn till Njallajaure. Satsningen hade aktivt stöd från Svenska kyrkan och pingsten 1955 invigdes lägret av kyrkoadjunkt Roland Zetterberg.

– Ack så likt Norrland, sade Emelia Ölund från Arjeplog till DN:s utsända vid invigningen.

– Vi har fått ett viloområde. Här kan vi ta emot våra vänner norr ifrån i våra kåtor, sade en annan samisk kvinna.

Lägret nyttjades främst under helger på sommarhalvåret, men det hände att man bodde kvar länger tider. Stundtals fanns här även ett trettiotal renar. Planerna för lägret var stora. Bland annat sprängdes det för att bygga en kyrkkåta, som dock aldrig blev klar.

Från mitten av 1970-talet avtog verksamheten allt mer och 1980 upphörde arrendet av marken. I mitten av 1990-talet revs de sista resterna, kvar blev bara visthusboden.

Vid sidan av boden är den tydligaste lämningen den ståtliga sejten (kultobjektet), stående på en berghäll som sticker ut i sjön.

Fakta/läs mer
”Lapparna får fast läger i Södertörn” av Brodjaga (Alma Braathen) i Dagens Nyheter den 13 juni 1955.
Sajten Paradisets naturreservat och Paradiset-Hanvedens vänner: Samelägret (med många bra länkar).

Visthusboden.

Sejten.

Comments(1) https://www.oskyltat.se/?p=901

Historiens mörker i Östersund – voff

Djur och natur, Jämtland, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Wed, February 21, 2024 10:05:21

Jag vet inte hur ofta kommunala beslut i Östersund blir en världsnyhet, men sannolikt inträffar det inte varje månad. Därför är det lite underligt att när det väl sker så faller det ändå i kollektiv glömska.

För 60 år sedan hade man fått nog i republiken Jämtlands huvudstad. Inte mer hundskit i stadens parker och lekparker. Jyckarna måste lära sig gå på toaletten! Den 28 maj 1965 öppnade världens första hundtoalett i Odenparken. Anläggningen bestod av en låda med sand, cirka 70 x 70 cm, och naturligtvis en stolpe i mitten. En parkvakt skulle se till att den hölls ren och snygg.

Premiärkund blev sexåriga pudeln Sotis som, enligt närvarande reporter, helförtjust nyttjade bekvämligheten ur alla möjliga vinklar. Stolpen var väl impregnerad och sanden ren och torr! Nyheten spreds över världen och uppmärksammades av såväl tidningar (som DN och New York Times) som andra städer med bajsproblem.

En perfekt udda sevärdhet! Nu gällde det bara för mig att samla in lite information, men det var lättare sagt en gjort. Stadsarkitekten hade ingen aning om toaletten. Inte heller nationalmuseet Jamtli eller föreningen Gamla Östersund kunde bidra med något matnyttigt. Kommunarkivet kunde bidra med några protokoll. Det enda som stod klart var att avträdet inte fanns kvar i parken – dock oklart sedan när.

I ett förslag till detaljplan för området kring Odenparken från 1987 noteras att världens första hundtoalett ligger i parkens västra del. Dessutom förslås att den ska finnas kvar. Så blev det tyvärr inte. Inte heller någon skylt som berättar om platsens betydelse för rena parker världen över.

Fakta/läs mer
Östersunds-Posten den 28 maj 1965.
Dagens Nyheter den 28 oktober 1964 och den 30 maj 1965.
Daga Nyberg: Sällsamheter i Jämtland, Rabén & Sjögren, 1981.

Historiskt ögonblick förevigat i Östersunds-Posten.

Här någonstans kan toaletten funnits.

Modern lösning på gammalt problem.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=862

Lador i fosterlandets tjänst

Gotland, Militärt, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Sun, February 11, 2024 09:28:13

Trots att det många år sedan lumpen så sitter kommandona kvar och det är väl det som är meningen när man drillas timme efter timme. ”Utgångspunkter för målangivelse” är ett av begreppen som fastnat. Används för att peka ut var den lede fienden befinner sig så att alla siktar åt samma håll.

Under andra världskriget gjordes bedömningen att den stora Mästermyr på södra Gotland skulle kunna vara en lämplig plats för en fientlig luftlandsättning. De tiotal lador som fanns på myren mättes in och numrerades. Allt för att artilleriet runt myren lätt skulle kunna vägledas av eldledarna. ”Eld mot lada 7!” – och alla visste hur de skulle ställa in pipan.

Utflyktsmål.

Inga fiender landade på Mästermyr och ladorna är borta. Alla utom lada 7 som återfinns på södra sidan av vägen mellan Hemse och västkusten (kartkoordinater 57.22994, 18.29204). Med tanke på världsläget är det kanske bra att någon ”utgångspunkt” finns kvar.

Fotnot: Några nödlandningar gjordes på myren under kriget.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=856

Den odödliga cirkusstjärnan Bambina

Djur och natur, Moderna tiden, Närke Posted by Mats Areskoug Thu, February 01, 2024 09:44:27

Det enda rummet är överfullt med uppstoppade djur, urblåsta fågelägg och insekter uppsatta på nålar. Stjärnan är cirkuselefanten Bambina, vars huvud sitter uppsatt på en vägg.

Ibland blir museet i sig den stora sevärdheten – en kvarleva från en svunnen tid. När Biologiska museet på Karolinska skolan i Örebro invigdes 1864 var det vanligt med museer på läroverken, idag är de princip borta. Samlingarna underlättade undervisningen innan fotografier och filmer blev vardagsmat.

En uppstoppad värld.

Sommaren 1927 besöktes Örebro av den tyska cirkusen Strassburger. Efter en föreställning insjuknade plötsligt den 20-åriga elefanten Bambina och hennes liv gick inte att rädda. När cirkusdirektören fick reda på att det fanns ett biologiskt museum i staden erbjöd han det att köpa det döda djuret för 1 000 kronor. På skolan fanns varken pengar till inköp eller uppstoppning av en hel elefant.

Bambina lever än!

Bambina var försäkrad och när direktören förstod att kadavret inte gick att sälja skänkte han det till museet mot att det togs om hand. Efter obduktionen skars huvudet av och stoppades upp. Resten av kroppen grävdes ned på den nyanlagda djurkyrkogården i Adolfsberg i Örebros södra utkant. (En alternativ ”sanning” gör gällande att hela elefanten grävdes ned och att några elever en natt öppnade graven och skar av huvudet.)

Hundra år efter dramat möter Bambinas tomma blick besökarna på museet. På djurkyrkogården hedras hon dock med en staty.

FAKTA/LÄS MER
• Hilding Westberg: ”Elefanthuvudet på läroverkets zoologiska museum” i Murgrönan 1929 – tidskrift för den naturvetenskapliga föreningen Hedera vid Karolinska högre allmänna läroverket
• ”Bambinas tragiska öde i Örebro”, Nerikes Allehanda den 8 april 2000.

Elefantstatyn.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=850

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!