Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Krigskyrkogårdar åter aktuellt på Gotland

Gotland, Kyrkligt/religion, Militärt, Moderna tiden Posted on Mon, May 15, 2023 10:17:10

Kors på kors på kors. Rad efter rad efter rad. När vi hör ordet krigskyrkogård tänker kanske många på Normandie i Frankrike eller västfronten efter första världskriget. Under andra världskriget förberedde man sig på Gotland för att kunna begrava stora mängder stupade soldater på speciella kyrkogårdar. Döda som av olika anledningar inte kunde transporteras till sin hemort.

Tre platser var aktuella för att förvandlas till krigskyrkogård:
• Vid Lärbro kyrka: norr om vägen mellan Visby och Fårösund.
• Vid Stenkyrka kyrka: västerut mot idrottsplatsen.
• Vid Sanda kyrka: öster om kyrkogården och prästgården.

Som tur var blev det aldrig aktuellt, men beredskapen fanns kvar under kalla kriget.

Prästgården i Sanda. Området i förgrunden var tänkt som krigskyrkogård.

På grund av det skärpta säkerhetsläget i Europa har dock frågan tyvärr blivit aktuell igen. 2022 inleddes en översyn av hanteringen stupade på ön i händelse av krig. Vad man kom/kommer fram till är hemligt.

Gotland klarade sig självfallet inte helt undan andra världskriget. Ett exempel var de omkring 500 befriade koncentrationslägerfångar som kom till krigssjukhuset i Lärbro sommaren 1945. De var naturligtvis mycket medtagna och tuberkulosen härjade. 46 blev kvar för evigt, de flesta av dem polacker. 9 av de 46 var judar.

Besök kyrkogården, läs namnen på gravarna och ägna några minuter åt att minnas de miljoner som mördades.

Gravar i Lärbro för de döda koncentrationslägerfångarna.

I jorden på kyrkogården vilade tidigare även sex tyska soldater, som hade flytt från andra sidan Östersjön under krigets slutskede. De flyttades 1966 till Norra kyrkogården i Trelleborg, där flera döda tyska soldater från de båda världskrigen ligger begravda.

Läs även om interneringslägret Lagerlingen i Havdhem på södra Gotland.



Fånge under kyrkans golv

Hela hus, Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Västmanland Posted on Sat, April 15, 2023 15:24:19

Det skulle kännas lite kymigt att bli inlåst ensam i en cell under kyrkans golv en natt. Men har man varit stygg, så är det ett straff man får ta.

Innan järnvägens tillkomst tog det tid att ta sig från den norra delen av Bergslagen till Örebro. Ibland krävdes det till och med övernattning längs vägen. För blivande fängelsekunder kunde det bli ett stopp i Järnboås, drygt 5 mil norr om Örebro. Här fanns ett gästgiveri för kusken/övervakaren och en cell under kyrkans golv för delinkventen. Man fick inte vara rädd för gengångare och dylikt. (Utrymmet ska även ha använts som vinkällare, dock inte samtidigt som fångcell får man anta.)

Trappan ned till underjorden.

Cellen finns att beskåda i det lilla museum som har arrangerats i kyrkans gamla sakristia. Kyrkan invigdes 1659 och är även i övrigt värt ett besök. Gästgiveribyggnaden, från 1700-talet, står kvar strax söder om kyrkan.

Det gamla gästgiveriet rakt fram.

Missa inte ”Järnets järnväg” när du besöker Järnboås. Banan mellan Bredsjö och Gyttorp lades ned 1977. Bra banvall för promenad eller cykling!

Fakta/läs mer
Sune Garmo: ”Järnboås kyrka”, Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté, 2009.



Jon blev 147 år – äldsta svensken någonsin?

Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Östergötland, Ruiner Posted on Sun, November 20, 2022 12:11:09

Å ödekyrka i Östergötland är en riktig kyrkoruin. Den ser ut att kunna rasa amman i vilket ögonblick som helst och det är förbjudet att gå innanför de gamla murarna. Den medeltida kyrkan övergavs efter en brand 1879 – det fanns en nästan helt ny kyrka i socknen. Men det är inte själva kyrkan som är det mest intressanta i Å.

Fallfärdig ruin.

På kyrkogården ligger Jon Andersson begravd och han blev enligt socknens dödbok hela 147 år gammal. En minnestavla är uppsatt på kyrkogården. Han ska ha fötts den 15 februari 1582 på Kåverö gård. Jon Andersson var i tur och ordning bonde, skomakare och torpare innan han avled på fattighuset den 18 april 1729. Det finns dock de som tvivlar på att födelseåret är rätt.

Nu är 147 år inte på något sett högsta åldern i världshistorien. Till exempel blev Noas farfar Metusalem hela 969 år.

Jon blev jättegammal.



Jungfru Maria och lastbilen

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion Posted on Sun, October 30, 2022 10:57:51

Dalhems medeltida kyrka på centrala Gotland är en av öns mest storslagna – och då finns det en hel del att välja mellan. Här bjuds fantastiska vägg- och glasmålningar. Bland väggmålningarna utmärker sig den där en lastbil skymtar i en av Jerusalems stadsportar. I förgrunden syns Maria och Elisabet, Jesus respektive Johannes döparens mödrar.

Lastbilen kan anas i stadsporten.

Unikt? Nej! Det är händer att konservatorer sätter sin egen prägel på de konstverk de är satta att bevara. I Dalhem var det konstnären Erik Olsson som vid renoveringen 1969 förbättrade den bibliska historien.

Lastbilen återfinns på den norra långväggen. En enkel skylt visar vägen.

Inzoomat så kan man tydligt se trafikkaoset.


Sagan om de två tornen

Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Skåne Posted on Tue, August 30, 2022 08:45:18

Skånska Maglarp kan stoltsera med två före detta torn. Här fanns världens största vindkraftverk. Här fanns en modern kyrka som församlingen tröttnade på.

Under slutet av 1800-talet kände många församlingar i Sverige att det var dags att se om sitt hus. Den gamla kyrkan var för omodern, för liten, för mörk eller kanske för trasig. Här skulle byggas nytt! I de flesta fall revs den gamla kyrkan och den nya placerades på samma plats.

I Maglarp kom man till skott i början av det nya seklet och den ståtliga nygotiska tegelkyrkan kunde invigas 1909. Kyrksamheten blev dock aldrig vad den en gång hade varit och stora kyrkor ekar tomt. Dessutom är underhåll av kyrkobyggnader inte helt gratis.

Maglarps nya kyrka i juni 2005. Foto: Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet/CC BY 2.5.

Den medeltida kyrkan i Maglarp hade som tur var lämnats kvar och 1971 kunde den återinvigas efter en renovering. Fem år senare hölls den sista gudstjänsten i den nya kyrkan. Tegelkatedralen förföll och efter många turer, ända upp i Regeringsrätten, revs den 2007.

Grunden av kyrkan är kvar mitt på kyrkogården (kartkoordinater 55.38243, 13.06968) som fortfarande används. Kvar på grunden står två kyrkklockor, från 1771 respektive -91. De flyttades från den medeltida kyrkan till den nya och enligt församlingen finns det inga planer på att flytta tillbaka dem. De har spelat klart.

Maglarps nya kyrka i mars 2022.

(Maglarps nya kyrkas öde är ovanligt men inte unikt i Sverige. Bloggen har tidigare uppmärksammat parallellfallen Balingsta i Uppland och Kinnarumma i Västergötland. Båda väl värda ett besök.)

800 meter norrut reste sig fram till 1993 ett ännu högre torn, Sveriges första större och världens då största vindkraftverk. Det stod klart 1982 och uppfördes som prototyp och forskningsanläggning för framtida vindkraft i Sverige.

Snurran i Maglarp projekterades och drevs av dåvarande Sydkraft, som efter några år även tog över ägandet från staten.

Vykort från Sydkraft.

Några korta fakta: Maxeffekt: 3MW, navhöjd 80 m, vingspann 78 m. Det kan jämföras med de största vindkraftverken i Sverige idag som återfinns i Aldermyrbergets vindkraftspark i Skellefteå kommun: Navhöjd 155 m, vingspann 150 m. Vindkraftverk i Kingebol (Åmål) och Knöstad (Säffle) har den högsta maxeffekten: 6,2 MW. (Reaktor 3 vid kärnkraftverket i Oskarshamn är den reaktor i Sverige med högst effekt: 1 450 MW.)

Då som nu gnälldes det över att vindkraftverk bullrar och förstör vyerna över landskapet. Inte ens skyhöga elpriser tycks kunna ändra på det. Pionjären i Maglarp monterades ned 1993 och idag finns inga spår på platsen (kartkoordinater 55.38942, 13.06666). Njut istället av tystnaden – och den globala uppvärmningen.

Ungefär här stod vindkraftverket.

Fakta/läs mer:
Dahlberg (red) mfl: ”Maglarp. Kyrkan som försvann”, Riksantikvarieämbetet, 2010.
Vindbrukskollen



Tempel för lyckade människor på Östermalm?

Hela hus, Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Storstockholm, Uppland Posted on Sat, January 15, 2022 09:50:47

På en oansenlig gata på Östermalm i Stockholm tronar en ståtlig tegelkyrka. Uppförd 1893–94 för metodisterna – tack vare en mycket generös donation från rikemansdottern Emma Benedicks. Kyrkan avkristnades och såldes 2014 när den blev för dyr för den krympande församlingen. Däremellan förklarades den som byggnadsminne 1970.

Majorsgatan 1959. Foto: Lennart af Petersens

Köpare av kyrkan var regissören Jonas Åkerlund. Det spekulerades att kyrkan skulle kunna bli någon form av kulturpalats, men inget verkar har hänt i den vägen under de år som passerat. Strax innan jul avslöjade Svenska Dagbladet att kyrkan ska bli ett så kallat Soho House, en klubb för synnerligen lyckade människor. (Jag har sökt Jonas Åkerlund, men utan framgång…)

På Majorsgatan 5–7 råder stillhet och från utsidan märks det inte att Jesus har lämnat byggnaden. Den är låst och bevakad. Enligt SvD står drygt 66 000 personer i kö för att bli medlemmar i Soho House. Men kyrkan är fin från utsidan.

Fakta/läs mer
Tulla Grünberger: ”Trefaldighetskyrkan på Majorsgatan”, Balkong förlag, 2016.



Odödlig i Norra Kyrketorp

Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Västergötland Posted on Tue, November 30, 2021 09:43:54

Trettio dagar har november, april, juni och september. Tjugoåtta en allen. Alla de övriga trettioen. Vad händer med den som dör den 31 november? Blir personen odödlig eftersom datumet inte finns?

På kyrkogården vid Norra Kyrketorps gamla kyrka utanför Skövde ligger ryttmästare Hans Dyrssen begravd. Enligt den numer lite svårlästa gravstenen, omedelbart söder om kyrkan, avled han den 31 november 1924. Det finns dock inget som tyder på att reservofficeren vid Skånska dragonregementet skulle vara mer odödlig än någon annan. Det felaktiga datumet får tvärt emot tillskrivas den mänskliga faktorn. Enligt regementsordern inför begravningen avled Dyrssen den 30 november.

Den otydliga gravstenen med datumet 31/11 1924.

Det innebär dock inte att det är spökfritt vid Norra Kyrketorps gamla kyrka. Min kollega Clas Svahn har i boken ”Det okända” skrivit om en blivande brud som gick ned sig i en å intill kyrkan och drunknade strax före bröllopet. Hennes brudkrona lär ibland synas lysa i korets södra fönster.

Plats för spökerier.


Muhammed eller inte Muhammed – det är frågan

Gotland, Kyrkligt/religion, Nyare tiden Posted on Tue, August 31, 2021 08:02:07

Bilder av profeten Muhammed är inte så ovanliga som man kanske lockades att tro under striden om de så kallade Muhammedkarikatyrerna i början av 2000-talet. Att han dyker upp på en vägg i en kyrka är dock lite oväntat.

När kyrkan i Gothem på östra Gotland restaurerades 1949–50 upptäcktes en mängd överkalkade äldre målningar. Bland annat en stor bild av den helige Kristoffer bärande Jesusbarnet. Kristoffer flankeras av en påve (papa) och en Muhammed (Mahomet) – de två största hoten mot ”den rätta” protestantiska tron. Även Kristofferlegendens eremit får vara med på ett hörn.

Expertisen är dock långt ifrån enig om det är profeten som avbildats. Undersökningar visar att målningen sannolikt gjorts 1673, en tid då det Osmanska riket närmade sig zenit. Stormakten styrdes 1648–87 sultanen Muhammed IV och det skulle kunna vara han som avbildats som hotet. I samtida psalmböcker varnas dessutom för ”påvens och turkens mord”. Vän av ordning undrar då om inte även dåtida påven Clemens X ska hängas ut som ett hot.

Vad konstnären och/eller beställaren avsett är svårt att avgöra så här 350 år efteråt. Det får bli upp till betraktaren.

Fakta/läs mer
Armin Tuulse: ”Katolsk och protestantiskt i Sveriges och Danmarks kyrkomålningar” i ”Fornvännen”, 1961.
Erland Lagerlöf: ”Kyrkor på Gotland: Kräkling setting: tillägg och rättelser samt register till band IV”, 1964.
Åke G Sjöberg: ”Mahomet i Gothem och den turkiske månen i Linde” i ”Byggnadshyttan på Gotland 2005–2006”, 2007.
Lars Bäckman: ”Kyrkjakten – 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva”, Svenska kyrkan, 2015.



« PreviousNext »