Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Lillängen – en ljusglimt bland all nationalromantik

Hela hus, Moderna tiden, Södermanland, Storstockholm, Vägar och spår Posted on Sat, March 01, 2025 07:37:21

När huvudstadens förnäma satellitsamhällen byggdes för drygt hundra år sedan var nationalromantik stilen som gällde. Djursholm och Saltsjöbaden är fulla av villor som skulle platsa i Gustav Vasas äventyr i Dalarna.

Vurmandet för det gamla är också tydligt när det gäller den då relativt nya företeelsen järnväg. Stationshusen längs Djursholmsbanan (invigd 1890) och Saltsjöbanan (1893) skulle kunna platsa i en lite modernare version av hjältekonungens äventyr. (Dalkarlarna jagar i Gustavs spår på järnvägarna MVJ och LSJ mot Sälen.) För mig som inte gillar nationalromantik känns det skönt med de undantag som finns. Blogginlägget om Djursholmsbanan tar upp stationen Sveavägen, men även vid Saltsjöbanan finns en ljusglimt: Lillängen.

Området Lillängen i Nacka planlades 1937 och redan samma år stod de första villorna klara för inflyttning. Småskaligheten och funktionalismen är en skön kontrast mot det storvulna Storängen strax intill. Den 6 september 1937 öppnade hållplatsen Lillängen. Den lilla kiosk- och väntsalsbyggnaden är funktionalistisk pärla.

Läs även inläggen om…
Saltsjöbanans ståtliga före detta stationshus vid Slussen
Försöken att bygga järnväg till Värmdö

Fakta/läs mer
• Cecilia Hammarlund-Larsson: ”Nacka kommun. Kulturhistoriska miljöer”, 1987.
• Hans Harlén: ”Saltsjöbanan”, Trafiknostalgiska förlaget, 2018.

Vykort från Pressbyrån. Stadsdelens ”centrum”, Lillängsplan, till höger.

En öde hållplats under ombyggnaden av Saltsjöbanan vintern 2024-25.



Kurragömma med Gustav Vasa

Dalarna, Hela hus, Nyare tiden Posted on Sat, February 15, 2025 08:08:34

Säg vad man vill om hjältekonungen Gustav Vasa, men han var en jäkel på kurragömma. Hur de lömska danskarna än försökte så hittade de honom inte. Själv minns jag dramatiken från den korta teveserien som sändes 1971.

Upprorsmannen Gustav Eriksson tog sin tillflykt till Dalarna efter Stockholms blodbad 1520. Han hoppades kunna få dalkarlarna med sig mot unionskungen Kristian II. De danska knektarna var honom i hälarna, men med hjälp av den listiga lokalbefolkningen klarade han sig gång på gång. Så lyder historien – som är påhittad av Gustav själv och av fantasifulla svenskar de följande århundradena.

Det började med landsfadern Gustav, som dikterade sin ärofyllda historia för hovkaplanen Peder Swart. Sägnen byggdes på under 1600- och 1700-talet för att ta ”slutlig form” 1914 med påhitten i ”Gustav Vasas äventyr i Dalarne” som ingick i folkskolans läsebok.

Den här bloggen har tidigare skärskådat historiska/geografiska myter som drottning Kristinas jaktslott, ryssmurar/ryssgravar, Lasse-Majas grottor och kungsekar. Nu är det dags för kungsladorna i Dalarna. Så här gick det inte till.

• Gustav har tagit på sig en folkdräkt för att smälta in i omgivningen. I slutet av november 1520 uppsöker han sin gamle bekant, den rike bergsmannen Anders Persson i Rankhyttan och får hjälpa till med att tröska. Hans halvdana förklädnad och usla handlag med slagan avslöjar dock honom.
Kvar i Rankhyttan står ladan där Gustav tröskade. (Kartkoordinater 60.47608, 15.71981) Anders vänder sig senare mot Gustav under ”Klockupproret” och blir av med huvudet i Stockholm 1534.

Kunglig lada i Rankhyttan.

• Gustav tar sig till en annan gammal bekant, Arent Persson i Ornäs. En del källor anger att Arent stod på danskarnas sida, andra att det var svärfadern Stig Hansson. Hur som helst så anar Arents hustru Barbro Stigsdotter oråd och hon hjälper Gustav att fly genom avträdet som sitter en våning upp.
Ornässtugan är en välbevarad träbyggnad från början av 1500-talet. (60.50704, 15.55288) Museet med Gustav Vasa-föremål från 1758 lär vara världens äldsta som verkar i samma byggnad. Avträdet finns kvar om du vill fly som en blivande kung…

• Efter flykten från Ornäs tar sig Gustav till Isala och kronoskytten (skogsvaktaren) Sven Elfsson. När danska knektar kom på oväntat besök daskade hustrun till Gustav med en bakspade i baken och knektarna kunde inte föreställ sig att en adlig person skulle behandlas så nedrigt. Gustav fann sig och lommade ut till ladan och började tröska med drängarna.
Ladan står kvar. (60.77043, 15.94370)

• Riktigt högtidligt blir det på nästa stopp. I Utmelands by utanför Mora sökte Gustav skydd hos Tomt-Mats Larsson på Tomtgården. Hustrun Tomt-Margit bryggde öl och Gustav satt och såg på. Plötsligt närmade sig danska spejare. Tomt-Margit öppnade en golvlucka ned till källaren, Gustav klättrade ned och Tomt-Margit placerade ett stort bryggkar över luckan. Danskarna misstänkte inget när de sökte igenom huset.
Gården är borta men 1860 hedrade man minnet av Gustav Vasas dödsdag för 300 år sedan genom att bygga ett monument över källaren, med lucka och allt. Den lilla byggnaden är smyckad med målningar föreställande äventyren i Dalarna. (60.99406, 14.54945).

Kungligt monument i Mora.

Det finns ett otal andra ställen i Dalarna som förknippas med sökandet efter Gustav. Bland annat en minnessten där han gömde sig under en nedfallen tall! Och hela kurragömmaleken avslutades med det första Vasaloppet.

Fakta/läs mer
Lars-Olof Larsson: ”Gustav Vasa – landsfader eller tyrann?”, Prisma, 2002.



Två överraskningar i Bromma

Flyg, Hela hus, Storstockholm, Uppland Posted on Wed, August 21, 2024 07:06:20

En promenad längs den sydvästra sidan av Bromma flygplats i Stockholm bjuder på två lite udda sevärdheter. Dessutom får man njuta av ljudet av startande och landande flygplan.

Börja söderifrån på Kvarnbacksvägen och få som bonus en av Stockholms bevarade väderkvarnar, om än flyttad, och en av Stockholms runstenar. Följ sedan Linta gårdsväg och vik av på gångvägen längs flygfältskanten. (Betongkolossen som nu är bygghandel var tidigare SAS jetmotorverkstad.) Du kommer snart fram till en avsnörd landningsbana på din vänstra sida.

Banan, Brommas näst längsta och med beteckningen 05/23 efter kompassriktningen 50/230, var i bruk fram till mitten av 1980-talet. Nu används den som trafikövningsplats, precis som en rest av banan på Bulltofta i Malmö. Fortsätt sedan gångbanan fram till Attundavägen.

Bromma 1979. Den nuvarande trafikövningsplatsen mitt i bildens högerkant. Foto: Erik Claesson/Riksantikvarieämbetet/CC BY 2.5

Övningsdags: Håll till höger!

I vägens början, eller slut, ligger ett gammalt garage. Nu förvandlat till någon form av konstverk. Byggnaden började dekoreras av ägaren 2012 tillsammans med en ”Fleming”. Skapelsen har fått namnet ”Flowery house”.

Färgglatt garage.

Fortsätt genom villaområdet och hitta en lämplig buss på Bällstavägen – två stora upplevelser rikare. Minns också den allvarliga flygolyckan vid Bromma 1977.

Fakta/läs mer
Michael Sanz: ”Bromma flygplats. Flyg, folk och händelser 1936–1996”, Allt om hobby, 1996. 
Bromma Tidning februari 2016



Sorglösa brunn – eller inte

Hela hus, Kurorter, Nyare tiden, Småland Posted on Wed, May 01, 2024 08:35:33

På 1800-talet fanns det hundratals små hälsobrunnar/kurorter runt om i landet. De flesta var små och lockade i första hand bara gäster från närområdet. Några, som Loka och Ramlösa, blev rikskända. En av de mindre var Källvik, vackert belägen vid kusten cirka 15 kilometer norr om Västervik.

Som ortsnamnet säger så fanns här några källor nära havsviken. Det var både källor med järnhaltigt vatten och källor friskt vanligt vatten. Första skriftliga beviset på brunnsdrickning i Källvik är från 1799.

Under 1800-talet och framåt växte verksamheten med de byggnader som tillhör en hälsobrunn. Varmbadhus med brunnssalong (1872), hotell (1873), nytt hotell (1876), societetshus (1928). För inkvartering uppfördes dessutom ett antal mindre villor. Ångfartyg trafikerade kusten från Stockholm i norr till Kalmar i söder.

Varmbadhuset på vykort. Foto: Maria Lundqvist.

Förutom dricksvatten och kalla och varma bad lockade Källvik med bland annat frisk luft och diverse behandlingar.

För de flesta kurorter blev tiderna kärvare när den allmänna sjukvården och de sanitära förhållandena i hemmen förbättrades. Källvik drog sin sista suck som kurort 1943. Det nya hotellet brann ned redan 1881, som resultat av ett försäkringsbedrägeri. Det gamla hotellet brann 1945 under att det användes som förläggning för baltiska flyktingar. Varmbadhuset revs i slutet av 1950-talet. Av de större byggnaderna återstår bara societetshuset (Källviksbrunnsvägen 7), som i dag är privatbostad. 

Societetshuset uppe till vänster och det lilla brunnshuset nere vid viken.

Nere vid viken står dessutom ett litet brunnshus kvar. Det vårdas av de boende i området och inhyser ett litet museum om brunnsepoken. Öppet på helgerna under sommartid.

Det serveras inget vatten längre i brunnshuset.

Men det finns något som skiljer Källvik från landets övriga bortglömda hälsobrunnar. Povel Ramel tillbringade ett antal somrar i Källvik som ung och 1939 satte han upp sin allra första revy, ”Sommarfräknar”, på societetshuset. Ramel lär dock ha förnekat att hans klassiker ”Sorglösa brunn” skulle ka något med Källvik att göra.

Den lilla villan Paddan (1897) där Povel Ramel bodde med sin familj.

Fakta/läs mer
• Alfred Levertin: ”Svenska brunnar och bad”, Jos Seligmann & CI:s förlag, 1883.
• ”Svenska bad- och kurorter 1918”, Hasse W Tullbergs förlag, 1918.
• Hans Broomé: ”Källvik – en småländsk brunns- och badort”, Kalmar läns museum, 1970



Gyllenkroks astrakan och smaken av rök

Djur och natur, Hela hus, Nyare tiden, Östergötland Posted on Thu, March 21, 2024 06:04:33

Det är gott med äpplen och extra gott är det med svenska äpplen. Extra, extra gott är det med svenska äpplen där man kan besöka och klappa själva moderträdet.

Det kanske mest kända exemplet är Åkeröäpplets moder som återfinns på godset Åkerö i Södermanland. Stenkyrkeäpplet härstammar från Stenkyrka på norra Gotland och ett av två(!) moderträd fanns i alla fall kvar 2009. I Östergötland ska Gyllenkroks astrakan ha sitt moderträd på Regnaholms slott.

När astrakanen ”upptäcktes” och började odlas i mitten av 1800-talet antogs felaktigt i huvudstaden att sorten härstammade från Gyllenkroks slott Svenstorp i Skåne. (Något man var mycket skeptisk till i Skåne.) Först 1951 hittades moderträdet vid Regnaholm. Trädet ansågs vara från sekelskiftet 1700–1800 och slottet ägdes av familjen Gyllenkrok 1745–1873.

Regnaholm 1935. Foto: Olof Lilljeqvist/AB Flygtrafik/Östergötlands museum/CC BY-NC 4.0

Att klappa moderträdet är dock lättare sagt än gjort, om det står kvar. Slottet är privat och kan inte besökas. Dessutom förstördes stora delar av det i en kraftig brand 2017Regna hembygdsförening hänvisar till slottsherren, som inte svarar. Det gör inte heller Facebookgruppen Rädda Regnaholm och Igelfors-Regna bygderåd.

Slottet hösten 2023.

Gör som jag: Ta bilen till Östergötland och spana på slottet på avstånd. Köp ett eget Gyllenkroks astrakan-träd. God frukt!

Eget träd med god frukt.



Piratens grogglucka

Hela hus, Nyare tiden, Småland Posted on Mon, March 11, 2024 10:19:24

Som halvskåning har jag naturligtvis läst det mesta som Fritiof Nilsson Piraten skrivit. En skrönornas mästare och serien ”Bombi Bitt och jag” från 1968 tillhör mina första riktiga teveminnen. Bästa Piraten-sevärdheter återfinns dock i Småland.

Efter att ha utbildat sig till jurist i Lund, där han fick sitt tillnamn Piraten, praktiserade han som advokat i Stockholm och Tranås. Under de tio åren i Småland, 1921–31, började skrivandet och efter succédebuten 1932 med ”Bombi Bitt och jag” var det slut med juridiken.

Piraten hyrde tillsammans med hustrun Karin Maria Jerlov bottenvåningen i en större villa på Storgatan 48 i Tranås. Hon drev tandläkarpraktik i huset. För hundra år sedan var området öppnare med friliggande hus, idag är läget minst sagt instängt på baksidan.

Storgatan 48 hösten 2023.

Advokaten/författaren hade periodvis stora problem med alkoholen. Under tiden i Tranås tillbringades enligt uppgift lika mycket tid på villans veranda tillsammans med goda vänner som på advokatkontoret. Praktiskt nog fanns en lucka in till köket så att påfyllning kunde serveras utan onödiga omvägar.

Jag vet inte om luckan används nuförtiden. Villan forsätter dock att tjäna kulturen som lokal för konstnärer och författare.

Veranda med grogglucka.



Poet mördad i Gamla stan

Hela hus, Nyare tiden, Storstockholm, Uppland Posted on Thu, January 11, 2024 09:48:57

På adressen Kindstugatan 14 i Gamla stan i Stockholm låg för länge sedan krogen Fimmelstången. Från början hette gatan Korsgatan, men på grund av alla slagsmål på gatan började den så småningom kallas Kindhästgatan, vilket betyder örfilsgatan. Så småningom förvanskades namnet till Kindstugatan. Ordet fimmelstång betyder för övrigt vagnskalm.

Extra bråkigt i Gamla stan var det på onsdagskvällen den 12 augusti 1674. Sverige förberedde sig för krig mot Brandenburg och gatorna var fyllda av fulla soldater, både svenska och legoknektar.

Vid sjutiden på kvällen anländer den 36-åriga poeten Lasse Johansson Lucidor till källaren Fimmelstången tillsammans med adelsmännen kapten Bengt Bohm och löjtnant Arvid Storm, samt häradshövdingen Samuel Furubom.

Sällskapet dricker vin och mumma, men inte i någon större mängd. Totalt under kvällen och natten dricker sällskapet åtta stop mumma och ett halvt stop vin. (Ett stop=1,3 liter.) Istället sitter de mest och pratar. Redan vid niotiden lämnar kapten Bohm sällskapet. De övriga beslutar sig dock för att stanna på krogen över natten, eftersom Lucidor nämner att många blivit överfallna i stan på sista tiden.

De beställer in mer att dricka, men framåt gryningen börjar löjtnant Storm och Lasse Lucidor att gräla. Lucidor vägrar att besvara Storms skål och de drar sina värjor. Några sekunder senare är Lasse Lucidor döende med två värjstyng genom sin kropp.

1600-talets största svenska skald, tillsammans med äventyraren Lars Wivallius, dör och begravs på Maria Magdalena kyrkogård på Söder. Löjtnant Arvid Storm rymde ur fängelset, tog sig till Norge och blev till sist generalmajor. Fler av Lucidors dikter hamnade i psalmboken, en lever fortfarande kvar, dock inte den här versen:

Blir jag av dricka döder
så ber jag alla dricksbröder
att de min avdöde kropp
när under ett vinfat utsträcka
om törsten mig väcker opp
att jag strax densamma må släcka.

Fotnot: Den här texten har tidigare publicerats i ett programblad för Bataljs® krogrundor.

Fakta/läs mer:
• Bagge & Walfridson: ”Lucidor”, En bok för alla, 1993.
• Torbjörn Säfve: ”Dygden har jag platt försummat. En roman om Lasse Lucidor”, Månpocket, 1996.
• Ulf Bagge: ”Skalderna i Gamla stan”, Bilda, 2001.
• Annika Sandén: ”Jag, en olycklig spåman. Poeten Lasse Johansson Lucidors liv och tid”, Natur & kultur, 2023.

Kindstugatan en höstkväll 2023.



Gigantisk radioapparat i funkisstil

Hela hus, Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Storgöteborg, Västergötland Posted on Mon, December 11, 2023 07:29:09

Om man har god fantasi så påminner den tidigare biografen om en radioapparat i kolossalformat. (Jag har tidigare fantiserat ihop att en turiststation i Norrbotten och en skolaula i Småland ser ut som kolossala teveapparater.) Oavsett referenser så är gamla biografen Flamman på Redbergsvägen 19 i Göteborg en fantastisk funkisbyggnad. (Det är det stora glasskåpet med foajé och trappa som jag liknar vid en högtalare.) 

Skönheten hösten 2023.

Flamman invigdes 1935 och salongen hade plats för 684 besökare. Filmerna rullade vidare till 1982 då Gud, i form av en frikyrka, rullade in. För tillfället huserar tre olika fria församlingar i salongen. Butikslokalerna i byggnaden finns kvar. Skönheten blev byggnadsminne 2006.

Fakta/läs mer
Göran Bjelkendal: ”Göteborgs biografer – 100 år på bio



Next »