En mystisk speleman dyker upp på dansen i byn och spelar rent förtrollande. Han lockar med sig traktens ungdomar och spelar tills de har dansat sig till döds. Först när allt är försent uppdagas det att det är djävulen själv som fört fiolen.
Temat i sägnen har vandrat i Europa i kanske tusen år. Mest känt i Sverige är dramat i byn Hårga i Hälsingland där hin håle lockade med sig de danssugna upp på Hårgaberget. Där satte han sig en tall och spelade tills bara ungdomarnas skallar fanns kvar. Den första kända uppteckningen av tragedin gjordes 1783, men än i dag kan man se var dansen slitit bort mossan från berghällen.
(Det är inte troligt att man dansade hambo efter den suggestiva Hårgalåten uppe på berget, eftersom hambo lär ha skapats först på 1800-talet. Det gör man däremot i den årliga Hälsingehambon som startar just i Hårga.)
Liknande händelser lär enligt nedtecknade berättelser ha inträffat på flera platser i norra Sverige. Det unika med Hårgaberget är, förutom märkena på hällen, att det finns ett gammalt fotografi av tallen som djävulen satt i och spelade.
Hårgaberget ligger drygt en kilometer sydost om byn Hårga och vid gården Rotemo är det skyltat. Från p-platsen är det cirka en kilometer att promenera. Ta inte dansskorna, stigen kräver lite grövre sulor under fötterna.
Fakta/läs mer
Hanebo-Jul 1949, Hanebo hembygdsförening.
Victor Johnson: ”Hårgadansen”, Inferi, 1985.
Norrländsk uppslagsbok.
Ulrika Engström: ”Det finns en tusenårig motsvarighet” i Hudiksvalls Tidning den 10 juli 1998.
