Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Kurragömma med Gustav Vasa

Dalarna, Hela hus, Nyare tiden Posted on Sat, February 15, 2025 08:08:34

Säg vad man vill om hjältekonungen Gustav Vasa, men han var en jäkel på kurragömma. Hur de lömska danskarna än försökte så hittade de honom inte. Själv minns jag dramatiken från den korta teveserien som sändes 1971.

Upprorsmannen Gustav Eriksson tog sin tillflykt till Dalarna efter Stockholms blodbad 1520. Han hoppades kunna få dalkarlarna med sig mot unionskungen Kristian II. De danska knektarna var honom i hälarna, men med hjälp av den listiga lokalbefolkningen klarade han sig gång på gång. Så lyder historien – som är påhittad av Gustav själv och av fantasifulla svenskar de följande århundradena.

Det började med landsfadern Gustav, som dikterade sin ärofyllda historia för hovkaplanen Peder Swart. Sägnen byggdes på under 1600- och 1700-talet för att ta ”slutlig form” 1914 med påhitten i ”Gustav Vasas äventyr i Dalarne” som ingick i folkskolans läsebok.

Den här bloggen har tidigare skärskådat historiska/geografiska myter som drottning Kristinas jaktslott, ryssmurar/ryssgravar, Lasse-Majas grottor och kungsekar. Nu är det dags för kungsladorna i Dalarna. Så här gick det inte till.

• Gustav har tagit på sig en folkdräkt för att smälta in i omgivningen. I slutet av november 1520 uppsöker han sin gamle bekant, den rike bergsmannen Anders Persson i Rankhyttan och får hjälpa till med att tröska. Hans halvdana förklädnad och usla handlag med slagan avslöjar dock honom.
Kvar i Rankhyttan står ladan där Gustav tröskade. (Kartkoordinater 60.47608, 15.71981) Anders vänder sig senare mot Gustav under ”Klockupproret” och blir av med huvudet i Stockholm 1534.

Kunglig lada i Rankhyttan.

• Gustav tar sig till en annan gammal bekant, Arent Persson i Ornäs. En del källor anger att Arent stod på danskarnas sida, andra att det var svärfadern Stig Hansson. Hur som helst så anar Arents hustru Barbro Stigsdotter oråd och hon hjälper Gustav att fly genom avträdet som sitter en våning upp.
Ornässtugan är en välbevarad träbyggnad från början av 1500-talet. (60.50704, 15.55288) Museet med Gustav Vasa-föremål från 1758 lär vara världens äldsta som verkar i samma byggnad. Avträdet finns kvar om du vill fly som en blivande kung…

• Efter flykten från Ornäs tar sig Gustav till Isala och kronoskytten (skogsvaktaren) Sven Elfsson. När danska knektar kom på oväntat besök daskade hustrun till Gustav med en bakspade i baken och knektarna kunde inte föreställ sig att en adlig person skulle behandlas så nedrigt. Gustav fann sig och lommade ut till ladan och började tröska med drängarna.
Ladan står kvar. (60.77043, 15.94370)

• Riktigt högtidligt blir det på nästa stopp. I Utmelands by utanför Mora sökte Gustav skydd hos Tomt-Mats Larsson på Tomtgården. Hustrun Tomt-Margit bryggde öl och Gustav satt och såg på. Plötsligt närmade sig danska spejare. Tomt-Margit öppnade en golvlucka ned till källaren, Gustav klättrade ned och Tomt-Margit placerade ett stort bryggkar över luckan. Danskarna misstänkte inget när de sökte igenom huset.
Gården är borta men 1860 hedrade man minnet av Gustav Vasas dödsdag för 300 år sedan genom att bygga ett monument över källaren, med lucka och allt. Den lilla byggnaden är smyckad med målningar föreställande äventyren i Dalarna. (60.99406, 14.54945).

Kungligt monument i Mora.

Det finns ett otal andra ställen i Dalarna som förknippas med sökandet efter Gustav. Bland annat en minnessten där han gömde sig under en nedfallen tall! Och hela kurragömmaleken avslutades med det första Vasaloppet.

Fakta/läs mer
Lars-Olof Larsson: ”Gustav Vasa – landsfader eller tyrann?”, Prisma, 2002.



Kvarlämnat flygplansvrak i ödemarken

Dalarna, Flyg, Moderna tiden Posted on Fri, November 01, 2024 06:30:00

Det är lite spöklikt, trots att det är mitt på ljusa dagen. Här i skogen sydväst om Siljan i Dalarna störtade sommaren 1972 ett litet privatplan. Piloten, som var ensam ombord, omkom omedelbart och planet fattade eld vid kraschen. Det tog dock en hel månad innan vraket hittades.

Planet var på väg från Dala-Järna till hemmaflygplatsen i Edsbyn. Med största sannolikhet var det dåligt väder som orsakade olyckan. En stor sökinsats drog igång, men det var brandflyget som till sist fick syn på nedslagsplatsen.

Det sönderslagna flygplanet ligger kvar i blockterrängen och det går lätt att urskilja de större detaljerna. Enligt Statens haverikommission var det tidigare inte helt ovanligt att flygplansvrak lämnades kvar i naturen.

Det är två mil grusväg och 300 meters vandring i halvsvår terräng fram till platsen (kartkoordinater 60.73750, 14.47530). Edsbyns flygklubb har satt upp en minnesskylt för den förolyckade medlemmen.

Fakta/läs mer
Tidningen Ljusnan
Aviation Safety Network
Svenskt flyghistoriskt forum



Leksands hetaste trottoar

Dalarna, Moderna tiden, Sport Posted on Mon, January 01, 2024 09:13:48

Det är inte helt ovanligt att svenska kommuner använder kreativ bokföring för att hjälpa ortens främsta idrottsförening ekonomiskt. Förståligt, med tanke på marknadsvärdet. Tveksamt, med tanke på vad som är en kommuns kärnverksamhet.

För drygt tio år sedan avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att Leksands kommun sålt några meter trottoar i huvudorten till Leksands IF för 1 krona. Trottoarstumpen skulle betraktas som så kallad basfastighet till en campingplats som hade sålts till klubben för 30 miljoner. På så sätt slapp Leksands IF betala stämpelskatten på 1 miljon. En ”bra affär” för alla utom statskassan. Trottoaren skrevs sedan tillbaka på kommunen.

– Ja det är väl en typ av skatteplanering, ja, sade kommunchefen Göran Wigert enligt SVT.

Upplägget uppskattades åtminstone av en del av klubbens supportar. Kort efter avslöjandet genomfördes en hyllningsmarsch till platsen och enligt Dalarnas Tidningar utbringades ett fyrfaldigt leve för trottoaren. Den målades också i Leksands IF:s färger.

Färgen är sedan länge borttvättad, men trottoaren ligger kvar vid Norsgatan 15. Ett stycke annorlunda svensk idrottshistoria.

När det begav sig. Okänd fotograf.

Den berömda trottoaren sommaren 2023.



Oljan sipprar i Dalarna

Dalarna, Djur och natur, Moderna tiden Posted on Sun, August 15, 2021 10:35:21

Kalkbrytning och råolja – kan det bli värre i detta klimatångestens tidevarv? I Solberga norr om Rättvik hittar du båda på samma plats.

Sedan 1800-talet har det borrats efter olja och gas i Siljansringen, resterna av den krater som uppstod efter ett meteoritnedslag för cirka 370 miljoner år sedan. Någon kommersiell framgång har det dock inte blivit. Bättre har det gått för kalkindustrin i området.

Oljestickor.

Kalkbrottet i Solberga (kartkoordinater 60.98368, 15.21661) öppnades 1937 och verksamheten pågick fram till 1963. Kalken skickades till järnbruk i Bergslagen och massafabriker vid Norrlandskusten. I början av 1960-talet borrades ett antal 100–150 meter djupa hål för att undersöka förekomsten av kalk på lägre nivåer. Vid några av borrningarna påträffade man olja.

Stenbrott med olja.

Utöver den suggestiva miljön bjuder det övergivna stenbrottet på både botaniska och geologiska sevärdheter. I den norra delen av huvudbrottet sipprar fortfarande olja ur de gamla borrhålen. Inget större klimathot och unikt i Sverige.

Läs om
Tvären – kratern mellan Nyköping och Trosa
Meteoritnedslaget i Härjedalen
Oljeutvinningen på Gotland
Kalklinbanan till Köping



Resterna av Grängesberg

Dalarna, Moderna tiden, Ruiner Posted on Sun, September 15, 2019 21:01:17

Just nu pågår flytten av staden Kiruna i Lappland. Gruvan framför allt. Ingen gruva – inga jobb – ingen stad, är mantrat. Men flytten är inte unik i Sverige. I södra Dalarna återfinns samhället Grängesberg.

Gruvdriften i Grängesberg tog riktig fart under slutet av 1800-talet och runt sekelskiftet lär Grängesbergsbolaget ha varit Sveriges mest lönsamma företag. Samhället växte så att det knakade. Det var bara ett problem, malmkroppen försvann in under gruvanläggningarna, järnvägen och samhället på gruvans östra sida. Gruvan fick flytta till dagbrottets västra sida – järnvägen och samhället fick ta ett par steg österut.

De sista delarna av samhällets gamla centrum övergavs i början av 1970-talet. Det mesta är helt raserat eller täckt av deponi. Stora delar är avspärrat på grund av rasrisken och det ska ta på STÖRSTA allvar. Men Grängesberg utanför stängslet är värt ett besök.

Börja vid den lilla parkeringen vid järnvägsviadukten strax norr järnvägsstationen. Studera de gamla bilderna av samhället som hembygdsgillet satt upp på två tavlor. (Den ekonomiska kartan från 1966 och den arkeologiska rapporten från Dalarnas museum ger en bild av hur samhällets centrum såg ut innan flytten. Rapporten är mycket omfattande och listar alla lämningar som finns kvar ovan jord. Eniros funktion Historiska flygfoton är som vanligt till stor hjälp när det handlar om nutidsarkeologi.)

Ekonomiska kartan 1966. Området väster om järnvägen är helt utraderat.

Följ den asfalterade cykelbanan tills du kommer fram till den andra avtagsvägen till höger (kartkoordinater 60.07725, 15,00399). Här låg samhällets centrum, det så kallade Byxfickstorget. Namnet kommer av att arbetarna under storstrejken 1909 stod på torget med händerna i fickorna. (Benämningen är inte unik för Grängesberg.) Runt torget eller i närheten låg kyrkan, affärer, hotell, skola, sjukstuga… Idag bara snårskog.

Byxfickstorget på ett vykort från 1904.

Ta vägen till höger längs med stängslet. Efter ett litet tag skymtar du resterna av en mur som går längs med avspärrningens insida. Det är den gamla kyrkogårdsmuren. Mer finns inte kvar att se utanför avspärrningen när det gäller det civila samhället. Är man intresserad av rester av gruvdriften finns mycket mer. Bland annat en gammal järnvägsviadukt om du fortsätter ett par hundra meter längs den inslagna vägen.

Byxfickstorget september 2019.

1989 beslutades att gruvan skulle läggas ned och året efter rullade det sista malmtåget till Oxelösund. Grängesberg tappade en stor del av sin befolkning efter förlusten av arbetstillfällen. 2024 bor det cirka 2.500 i samhället mot 4.500 i slutet av 1980-talet. Många bostadshus förföll och hela hyreshus har rivits. Idag är Spendrups den stora arbetsgivaren och det är glädjande att se att de vackra gamla arbetarbostäderna längs Björkallén har börjat renoveras. I ett annat bostadsområde har två gamla gruvarbetarbostäder blivit museum.

Fakta/läs mer
Bennström, Carlsson & Jönses: ”Grängesberg – kulturhistorisk utredning av gruvområdet”, Dalarnas museum, 2011
”Industrilandskap i Bergslagen 2010–2011”, Föreningen Larsbo kalk och Stripa gruvas vänner, 2011
Ludvika lexikon om Grängesberg

Det finns många industriminnen kvar, bland annat denna järnvägsviadukt.