Storstockholm – Oskyltat

Anckarströms ”liv” efter döden

Avrättningsplatser, Nyare tiden, Södermanland, Storstockholm Posted by Mats Areskoug Fri, October 11, 2024 10:00:01

Den här texten handlar inte om Jacob Johan Anckarströms liv, eller mordet på hjältekonungen Gustav III. Den handlar heller inte så mycket om avrättningen på galgbacken i nuvarande Hammarbyhöjden i Stockholm den 27 april 1792.

Galgen avbildad 1837 av Fredrik Wilhelm Scholander 1837.

Galgen markerad på ”Karta över belägenheten omkring Stockholm utgiven av W M Carpelan 1817”.

Här och var, även i Dagens Nyheter, har det skrivits att Anckarströms kvarlevor skulle ha tagits ifrån galgbacken efter avrättningen och begravts i trädgården vid Nävekvarns herrgård i Södermanland. Orsaken skulle vara att ägaren Gustaf Ulric Silfversparre hade varit med i komplotten mot konungen och inte ville att kumpans lik skulle vila i galgbackens ovigda jord. Silfversparre köpte dock Nävekvarn först 1793, men kanske skedde gravplundringen först året efter avrättningen.

Nävekvarns herrgård.

På 1930-talet ska herrgårdens trädgårdsmästare Ivar Pousette grävt fram några trasiga ben från en kulle. Det skulle vara intressant med en ny utgrävning, men varför krossa en myt? (Sedan finns också berättelsen att Anckarströms hjärta skulle finnas i fastern Eva Beatas grav i Markims kyrka.)

Ett vittne till Anckarströms avrättning var hans nära bekant Carl Christoffer Gjörwell (den äldre). Han beskrev evenemanget mycket detaljerat i ett brev till sin dotter daterat den 10 maj. Där får vi veta att hjärta, inälvor och könsorgan togs ut och grävdes ned. Huvudet och högerhanden spikades upp. Kroppen delades i fyra delar och lades på uppsatta hjul.

Gjörwells brev till sin dotter.

Natten mellan den 23 och 24 juli stal några personer kroppsdelarna, men redan den 27 juli hittades de slängda i Årstaskogen. Saken rapporterades i pressen, så liket var ”välbevakat”. Gjörwell återvände till galgbacken den 1 augusti för att se vad som hänt med resterna av Anckarström, även detta beskrivet i brev till dottern. Han guidades runt av en timmerman som renoverade galgen.

Huvudet och handen hade grävts ned två alnar (cirka 120 centimeter) i den muromgärdade så kallade galggården för att förhindra en ny stöld. De fyra kroppsdelarna hade satts upp på sina hjul men såg efter drygt tre månader ”hiskeligen fula ut”. Timmermannen passade också på att visa Gjörwell och hans sällskap de gravhögar som fanns runt galgen och berättade vilka som var nedgrävda.

När stadsdelen Hammarbyhöjden började byggas på 1930-talet hittades en del skelett. Fynden ska ha tystats ned för att inte skrämma de som skulle flytta in i området. Vid Solandergatan finns en stensättning som antas vara resterna av galgen.

Resterna av galgen.

Hände det att avrättade grävdes upp? 1719 halshöggs hjältekonungen Karl XII:s ”finansminister” Georg Heinrich von Görtz, efter att han fått skulden för landets usla ekonomi. En vecka efter avrättningen grävdes liket upp och smugglades i en resväska till Hamburg. von Görtz begravdes sedan i sin hemstad Schlitz.

Fakta/läs mer
Carl Christoffer Gjörwells brev på Kungliga biblioteket
Dagligt Allehanda nummer 174, 1792
Lars Olof Ericson: ”Anckarströms grav – skröna eller verklighet” i Tunabergsbygden 1998
Olle Söderström: ”Jakten på en begraven kungamördare” i SörmlandsNyheter den 6 september 2008

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=984

Två överraskningar i Bromma

Flyg, Hela hus, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Wed, August 21, 2024 07:06:20

En promenad längs den sydvästra sidan av Bromma flygplats i Stockholm bjuder på två lite udda sevärdheter. Dessutom får man njuta av ljudet av startande och landande flygplan.

Börja söderifrån på Kvarnbacksvägen och få som bonus en av Stockholms bevarade väderkvarnar, om än flyttad, och en av Stockholms runstenar. Följ sedan Linta gårdsväg och vik av på gångvägen längs flygfältskanten. (Betongkolossen som nu är bygghandel var tidigare SAS jetmotorverkstad.) Du kommer snart fram till en avsnörd landningsbana på din vänstra sida.

Banan, Brommas näst längsta och med beteckningen 05/23 efter kompassriktningen 50/230, var i bruk fram till mitten av 1980-talet. Nu används den som trafikövningsplats, precis som en rest av banan på Bulltofta i Malmö. Fortsätt sedan gångbanan fram till Attundavägen.

Bromma 1979. Den nuvarande trafikövningsplatsen mitt i bildens högerkant. Foto: Erik Claesson/Riksantikvarieämbetet/CC BY 2.5

Övningsdags: Håll till höger!

I vägens början, eller slut, ligger ett gammalt garage. Nu förvandlat till någon form av konstverk. Byggnaden började dekoreras av ägaren 2012 tillsammans med en ”Fleming”. Skapelsen har fått namnet ”Flowery house”.

Färgglatt garage.

Fortsätt genom villaområdet och hitta en lämplig buss på Bällstavägen – två stora upplevelser rikare. Minns också den allvarliga flygolyckan vid Bromma 1977.

Fakta/läs mer
Michael Sanz: ”Bromma flygplats. Flyg, folk och händelser 1936–1996”, Allt om hobby, 1996.
Bromma Tidning februari 2016

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=956

Det övergivna sameläger i Huddinge

Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Södermanland, Storstockholm Posted by Mats Areskoug Sun, April 21, 2024 18:44:33

I början av 1950-talet anlades ett sameläger vid sjön Trehörningen i det som nu är naturreservatet Paradiset i Huddinge kommun. Tanken var att huvudstadens samer skulle ha en plats att samlas på och återuppliva lite av livet i norr. Initiativtagare och eldsjäl var samen Aslak Partapuoli.

Kåtor restes, visthusbod byggdes, brunn borrades och telefonledning drogs. Fisk planterades in i sjön som bytte namn till Njallajaure. Satsningen hade aktivt stöd från Svenska kyrkan och pingsten 1955 invigdes lägret av kyrkoadjunkt Roland Zetterberg.

– Ack så likt Norrland, sade Emelia Ölund från Arjeplog till DN:s utsända vid invigningen.

– Vi har fått ett viloområde. Här kan vi ta emot våra vänner norr ifrån i våra kåtor, sade en annan samisk kvinna.

Lägret nyttjades främst under helger på sommarhalvåret, men det hände att man bodde kvar länger tider. Stundtals fanns här även ett trettiotal renar. Planerna för lägret var stora. Bland annat sprängdes det för att bygga en kyrkkåta, som dock aldrig blev klar.

Från mitten av 1970-talet avtog verksamheten allt mer och 1980 upphörde arrendet av marken. I mitten av 1990-talet revs de sista resterna, kvar blev bara visthusboden.

Vid sidan av boden är den tydligaste lämningen den ståtliga sejten (kultobjektet), stående på en berghäll som sticker ut i sjön.

Fakta/läs mer
”Lapparna får fast läger i Södertörn” av Brodjaga (Alma Braathen) i Dagens Nyheter den 13 juni 1955.
Sajten Paradisets naturreservat och Paradiset-Hanvedens vänner: Samelägret (med många bra länkar).

Visthusboden.

Sejten.

Comments(1) https://www.oskyltat.se/?p=901

Tomma ord över tom grav

Militärt, Nyare tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Fri, March 01, 2024 09:51:47

Galärvarvskyrkogården på Djurgården är min favorit bland Stockholms begravningsplatser. Läget, litenheten och historien. Många minnesmärken som manar till eftertanke.

När regalskeppet Vasa bärgades 1961 fann man kvarlevor efter kanske så många som 25 personer. De döda begravdes 1963 tillsammans på Galärvarskyrkogården och 20 år senare uppfördes ett gravmonument. Stensättning med stenar från skeppets barlast och en gripande text: ”Kort blev kryssen, lång för dem som seglade in i evigheten. De offrade livet för fosterlandet. Tidigt bortgångna, sent lagda i vigd jord. Vandrare, ägna de namnlösa en fridens tanke.”

Man blir helt tom inombords när sanningen kommer fram.

Kort blev också deras vila ”i vigd jord”. Runt 1990 grävdes skeletten upp för att undersökas. Nu är de en del av den fantastiska utställningen ”Ansikte mot ansikte” på det närbelägna Vasamuseet. Vi besökare får veta nästan ofattbart mycket om de omkomnas liv och några ansikten har återskapats.

Tanken svindlar, men finns det om 300 år ett Hansamuseum (Gotlandsbåten torpederades 1944) eller till och med ett Estoniamuseum? Bärgat fartyg och utställda skelett av de som blev kvar i vraket. Ansikte mot ansikte…

Läs mer
Emilia Elfgren: ”Kort blev kryssen, lång för dem som seglade in i evigheten. En etnologisk studie av Vasamuseets mänskliga kvarlevor”, Examensarbete vid Stockholms universitet, 2020.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=868

Poet mördad i Gamla stan

Hela hus, Nyare tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Thu, January 11, 2024 09:48:57

På adressen Kindstugatan 14 i Gamla stan i Stockholm låg för länge sedan krogen Fimmelstången. Från början hette gatan Korsgatan, men på grund av alla slagsmål på gatan började den så småningom kallas Kindhästgatan, vilket betyder örfilsgatan. Så småningom förvanskades namnet till Kindstugatan. Ordet fimmelstång betyder för övrigt vagnskalm.

Extra bråkigt i Gamla stan var det på onsdagskvällen den 12 augusti 1674. Sverige förberedde sig för krig mot Brandenburg och gatorna var fyllda av fulla soldater, både svenska och legoknektar.

Vid sjutiden på kvällen anländer den 36-åriga poeten Lasse Johansson Lucidor till källaren Fimmelstången tillsammans med adelsmännen kapten Bengt Bohm och löjtnant Arvid Storm, samt häradshövdingen Samuel Furubom.

Sällskapet dricker vin och mumma, men inte i någon större mängd. Totalt under kvällen och natten dricker sällskapet åtta stop mumma och ett halvt stop vin. (Ett stop=1,3 liter.) Istället sitter de mest och pratar. Redan vid niotiden lämnar kapten Bohm sällskapet. De övriga beslutar sig dock för att stanna på krogen över natten, eftersom Lucidor nämner att många blivit överfallna i stan på sista tiden.

De beställer in mer att dricka, men framåt gryningen börjar löjtnant Storm och Lasse Lucidor att gräla. Lucidor vägrar att besvara Storms skål och de drar sina värjor. Några sekunder senare är Lasse Lucidor döende med två värjstyng genom sin kropp.

1600-talets största svenska skald, tillsammans med äventyraren Lars Wivallius, dör och begravs på Maria Magdalena kyrkogård på Söder. Löjtnant Arvid Storm rymde ur fängelset, tog sig till Norge och blev till sist generalmajor. Fler av Lucidors dikter hamnade i psalmboken, en lever fortfarande kvar, dock inte den här versen:

Blir jag av dricka döder
så ber jag alla dricksbröder
att de min avdöde kropp
när under ett vinfat utsträcka
om törsten mig väcker opp
att jag strax densamma må släcka.

Fotnot: Den här texten har tidigare publicerats i ett programblad för Bataljs® krogrundor.

Fakta/läs mer:
• Bagge & Walfridson: ”Lucidor”, En bok för alla, 1993.
• Torbjörn Säfve: ”Dygden har jag platt försummat. En roman om Lasse Lucidor”, Månpocket, 1996.
• Ulf Bagge: ”Skalderna i Gamla stan”, Bilda, 2001.
• Annika Sandén: ”Jag, en olycklig spåman. Poeten Lasse Johansson Lucidors liv och tid”, Natur & kultur, 2023.

Kindstugatan en höstkväll 2023.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=841

Biffen och portalen

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland Posted by Mats Areskoug Fri, November 10, 2023 08:54:29

Från starten 1857 och nästan 60 år framåt var Hotel Rydberg vid Gustav Adolfs torg Stockholms hetaste nöjesställe. Här flockades kulturarbetare, journalister, kreti och pleti. Hotellet möjliggjordes genom en donation från grosshandlaren Abraham Rydberg.

Extra hett blev det när hotellets ”American Bar” öppnade 1902. Den första baren i huvudstaden – här kunde gästerna hänga och njuta av blandade drinkar. Konstnären Anders Zorn introducerade Manhattan, som han hittat receptet till under en Amerikaresa.

*Unikt barhäng! Foto: Anton Blomberg 1903.*

Även hotellets restauranger höll högsta klass och det var här som rätten biff Rydberg serverades för första gången.

Stockholm är dock en stad i ständig förändring och 1914 revs hotellet tillsammans med övriga byggnader på torgets norra sida. Den 30 september festade stamgästerna för sista gången i baren och åtskilliga inventarier ska ha plockats med.

Förutom biffen har hotellets ståtliga entréportal överlevt. Den fungerade tidigare som entré till Millesgården på Lidingö. Nu hittar du den på en undanskymd plats i slutet av Carl Milles väg. (Porten på Sigtunagatan 6 i Vasastaden kan enligt Stadsmuseet komma från hotellet.)

Fakta/läs mer
Ove Pihl: ”Hovmästar’n får jag beställa. Klassiska krogar och klassiska recept från ett svunnet Stockholm”. Page One Publishing, 1996.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=809

Anspråkslös nolla på Stockholm C

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Fri, September 15, 2023 10:23:59

Med tanke på den stolta statliga järnvägstraditionen i Sverige så hade jag trott att själva utgångspunkten skulle vara bättre utmärkt. Kanske en stilig tavla på väggen eller en tydlig markering på perrongen. (Något liknande nollmeridianen i Greenwich.)

När tågen väl rullar i Sverige så gör de allra flesta det med en nollpunkt vid Stockholms central. Härifrån har till exempel linjerna till Riksgränsen, Göteborg och Malmö sin utgångspunkt och längs banorna finns kilometertavlor som visar din position. Bra att ha om du som lokförare till exempel ska rapportera platsen för olycka.

Privata järnvägslinjer hade sina egna nollpunkter och markeringar, vilket kan vara förvirrande där de finns kvar i dag.

Vana resenärer vet att många stationshus har/hade uppgifter om avståndet till Stockholm (och altituden) angivet på skylten med stationsnamnet. Något som enligt min uppgiftslämnare Henrik Reuterdahl på Järnvägsmuseet mest var en flirt med allmänheten när järnvägen var ny. Genom åren kan linjeomläggningar dessutom gjort att siffran på stationshuset inte längre stämmer.

Nollpunkten på Centralstationen i Stockholm är i det närmaste omöjlig att upptäcka om du inte känner till den. Gå upp på perrongen vid spår 11 och 12. Vänd dig mot stora utgången från stationshuset. På perrongkanten har man slarvigt målat en nolla. På rälsens liv finns en liten skylt 000+0 (kilometer + hundratalet meter). Lite futtigt, minst sagt.

*Nollpunkten på perrongkanten vid utgången från stationshuset. Markeringen på rälsen döljs nästan av försommarblommorna.*

Är du i Stockholm och gillar nollor så finns det ju fler spårsystem att besöka. Enkelt att spana in är nollorna för röd och grön tunnelbana. Finns på Slussens station vid den norra änden av perrongen.

Till sist: Inget spring på spåren för att titta närmare på markeringarna.

Läs även om jakten på nollan i Visby.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=779

Stjärnkrogen i motorvägens skugga

Hela hus, Moderna tiden, Södermanland, Storstockholm Posted by Mats Areskoug Sat, April 01, 2023 10:47:19

Den stora neonskylten på husgaveln ut mot Södertäljevägen är släckt och det är drygt 20 år sedan det strömmade matgäster ut och in genom porten på Karusellvägen 13 i Västberga i Stockholm. Förutom skylten är det inget som avslöjar att det mellan 1956 och 2002 låg en toppkrog i det alldagliga bostadsområdet från slutet av 1940-talet. Lokalen är ombyggd till lägenheter, även den inbyggda verandan på husets baksida.

*Värdshuset när det begav sig, Vykort från Ultra, fotograf T Lindeberg.*

En sökning på Västberga värdshus i DN:s utmärkta arkiv ger många träffar. Främst annonser med allt från nyårssupé till begravningskaffe. Den höga klassen bekräftas av att restaurangens kock Ivar Hammarberg var med i det svenska lag som belönades med den stora guldmedaljen vid en stor internationell matlagningstävling i Frankfurt 1960.

När DN:s Lunchpatrull besökte värdshuset 1983 var dock omdömet lite blandat. Man saknade möjligheten att äta omelett, men pyttipannan fick beröm. Det utdelades tre av fem möjliga knorrar.

*Den inbyggda verandan rymmer även den lägenheter idag.*

Ett par hundra meter norrut på Västberga allé 5 ligger ett helt vanligt kontorshotell från mitten av 1960-talet. Från 1969 till 1996 huserade Restaurang Västberga på den tionde våningen. Ingen stjärnkrog, men stället fick beröm när DN På stan testade julbordet 1982. Hundra rätter serverades och ”de vänliga, flinka servitriserna ser till att ingenting saknas och att använda tallrikar tas bort på momangen”.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=711

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!