Oskyltat

Sundet mellan Gotland och Fårö är en utmärkt naturlig hamn som helst inte ska falla i fiendens händer vid krig. För att skydda sundet uppfördes under andra världskriget den så kallade Lärbrolinjen mellan Kappelshamns- och Valleviken på norra Gotland. Den bestod av 15 skansar – dock blev den helt klar först i början av 1945.

Numer är de flesta av skansarna borta. Bäst bevarad är Mölner skans i närheten av Fleringe (kartkordinater 57.84694, 18.86067) med skyddsrum för 24 personer (Sk 24) och 10 skyttevärn. Dessutom en hel del förbindelsegravar. Skyddsrummet är låst men anläggningen ger ändå en kuslig känsla av krig.

Militärens karta över skansen.

Lärbro hembygdsförening har tagit över ansvaret för skansen. Krigsmakten har fortsatt ansvar för skyddet av Fårösundsbassängen.

Läs även om den numer rivna Grustagets skans.

Nedgång till skyddsrummet.

Trots att det många år sedan lumpen så sitter kommandona kvar och det är väl det som är meningen när man drillas timme efter timme. ”Utgångspunkter för målangivelse” är ett av begreppen som fastnat. Används för att peka ut var den lede fienden befinner sig så att alla siktar åt samma håll.

Under andra världskriget gjordes bedömningen att den stora Mästermyr på södra Gotland skulle kunna vara en lämplig plats för en fientlig luftlandsättning. De tiotal lador som fanns på myren mättes in och numrerades. Allt för att artilleriet runt myren lätt skulle kunna vägledas av eldledarna. ”Eld mot lada 7!” – och alla visste hur de skulle ställa in pipan.

Utflyktsmål.

Inga fiender landade på Mästermyr och ladorna är borta. Alla utom lada 7 som återfinns på södra sidan av vägen mellan Hemse och västkusten (kartkoordinater 57.22994, 18.29204). Med tanke på världsläget är det kanske bra att någon ”utgångspunkt” finns kvar. 

Fotnot: Några nödlandningar gjordes på myren under kriget.