Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Standardborg för medeltida storman

Forn- och medeltid, Medeltida borgar, Militärt, Ruiner, Västergötland Posted on Sat, December 10, 2022 12:44:01

Äntligen dags igen för en medeltida borg. Ytterligare en lämning där det kärvs en hel del fantasi för att förstå hur det såg ut för 800 år sedan. Följ med till Ymseborg i Västergötland.

Standardlösningen: Hitta en kulle. Mura ett torn med tjocka väggar på toppen. Sedan en skyddande mur eller palissad runt tornet. Kanske några timrade hus. Infartsvägen kan gärna skyddas en liten förborg.

Vid Ymseborg, vid sjön Ymsens västra strand, är kullen med några murrester den tydligaste lämningen. Det går att ana en brunn och platsen för förborgen (kartkoordinater 58.69315, 13.97732).

Spännande? Kanske.

Borgens tillkomst är höljd i dunkel, som det brukar heta. Kung Knut Långe pekas ibland ut som byggherre och i så fall är det runt år 1230 som gäller. 1200-talet var fullt av uppror mot den rättmätige kungen (kungarna) och Ymseborg var minst sagt i hetluften. Efter ett uppror mot Magnus Ladulås drogs den in till kronan 1282. Sedan blev det tyst – kanske revs Ymseborg redan då.

De följande århundradena plockades sten för sten för att användas i andra byggprojekt. Återvinning är ingen ny företeelse.

Ymseborg i Suecia Antiqua et Hodierna, tryckt år 1705. Bottenvåningen av tornet står delvis kvar.


Massaker på vapenvägrare i Skåne

Militärt, Nyare tiden, Skåne Posted on Wed, November 30, 2022 10:10:18

Att värva soldater till krig är inte alltid lätt, fråga president Vladimir Putin. Även i Sverige har det varit ett problem. 1811 protesterades det på flera platser i landet mot nya utskrivningar.


I samband med kriget mot Ryssland 1808–09 sattes ett lantvärn upp för att täcka bristen på reserver inom armén. Det blev ingen succé. Befäl och utrustning saknades och nästan en femtedel av soldaterna dog av dysenteri i de usla förläggningarna. Lantvärnet hade minst sagt ett dåligt rykte.


1810 beslutade riksdagen att lantvärnet skulle förstärkas med ytterligare soldater. Det skulle bland annat ske genom lottdragning bland yngre män – ämbetsmän, studenter och jordägare skulle undantas.


Protesterna var extra kraftiga i Skåne. Bönder och drängar drog runt och krävde att prästerna skulle vägra att befatta sig med lottdragningen. Slott och herrgårdar våldgästades. Myndigheterna var minst sagt oroade.


Den 15 juni 1811 hade cirka 800 av de protesterande samlats på Klågerups slott, cirka 15 kilometer öster om Malmö. Generalmajor Hampus Mörner, som råkat befinna sig i staden, erbjöd sig att ta hand om de upproriska. Med 40 husarer, 100 infanterister och 4 kanoner anlände han till slottet.


De förskansade vägrade att ge sig. Militären öppnade eld och förföljde sedan de flyende i hus och på fält. Ett 30-tal dödades, nästan 200 togs till fånga. Över hela landet utfärdades 34 dödsdomar efter protesterna, 3 av dessa verkställdes.


Offren för massakern skulle på order av länsstyrelsen grävas ned på en avsides plats. 1991 restes en minnessten på det som kallas ”Döängen”, strax söder om samhället (kartkoordinater 55.58567, 13.23811). Enligt traditionen var det här de dödade grävdes ned. Det misslyckade lantvärnet avskaffades redan 1812.

Fakta/läs mer
Rosborn och Baragillet: ”1811. Bondeupproret i Skåne”, 1991
Nationalencyklopedin
Gunnar Wetterberg: ”Skånes historia III”, Albert Bonniers, 2017

Minnesstenen på Döängen.


Jon blev 147 år – äldsta svensken någonsin?

Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Östergötland, Ruiner Posted on Sun, November 20, 2022 12:11:09

Å ödekyrka i Östergötland är en riktig kyrkoruin. Den ser ut att kunna rasa amman i vilket ögonblick som helst och det är förbjudet att gå innanför de gamla murarna. Den medeltida kyrkan övergavs efter en brand 1879 – det fanns en nästan helt ny kyrka i socknen. Men det är inte själva kyrkan som är det mest intressanta i Å.

Fallfärdig ruin.

På kyrkogården ligger Jon Andersson begravd och han blev enligt socknens dödbok hela 147 år gammal. En minnestavla är uppsatt på kyrkogården. Han ska ha fötts den 15 februari 1582 på Kåverö gård. Jon Andersson var i tur och ordning bonde, skomakare och torpare innan han avled på fattighuset den 18 april 1729. Det finns dock de som tvivlar på att födelseåret är rätt.

Nu är 147 år inte på något sett högsta åldern i världshistorien. Till exempel blev Noas farfar Metusalem hela 969 år.

Jon blev jättegammal.



Huset som vågar bryta mönstret

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm, Uppland, Vägar och spår Posted on Thu, November 10, 2022 10:33:42

Stanna till nästa gång du passerar Östermalmsgatan 68 i Stockholm. I de annars spikraka kvarteren är den lilla gården framför huset ett skönt avbrott – och dessutom en rest från en mindre inrutad tid.

Husets fasad följer det som en gång var Ladugårdslands tullgata. Gatan vindlande sig fram över det som idag är övre Östermalm – från Ladugårdslandstull (mitt på dagens Karlaplan) och en liten bit förbi Lilla Jans (gård och krog vid nuvarande Lill-Jans plan).

Gatan har blivit ett fint utrymme framför huset till höger.

När bostadshuset skulle uppföras 1906 fick tomtägaren av någon anledning bara byggnadslov ut till den gamla gatans gräns, trots att stadsplanen krävde ett rätvinkligt gatunät.

Huset som uppfördes fick namnet Hemgården och var Sveriges första kollektivhus. Det fanns en matsal, som serverade tre mål mat om dagen, centraltvätt och bageri. Ekomin var det dock sämre med och verksamheten gick i konkurs efter några år. Istället bildades en bostadsrättsförening.

1863 års karta över Stockholm. Hemgårdens föregångare på platsen, ett sockerbruk från 1760-talet, utmärkt med svart. På kartan syns även Tyskbagarbergen.

Det finns ytterligare en rest av Ladugårdslands tullgata: Tyskbagargatan, som fick sitt namn 1885. Men den ser ut som en helt vanlig lite trist gata.

Fakta/läs mer
Byggnadsinventering Östermalm III”, Stockholms stadsmuseum, 1986.
Raoul F Boström: ”Ladugårdslandet och Tyskbagarbergen blir Östermalm”, Trafik-Nostalgiska förlaget, 2008.



Jungfru Maria och lastbilen

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion Posted on Sun, October 30, 2022 10:57:51

Dalhems medeltida kyrka på centrala Gotland är en av öns mest storslagna – och då finns det en hel del att välja mellan. Här bjuds fantastiska vägg- och glasmålningar. Bland väggmålningarna utmärker sig den där en lastbil skymtar i en av Jerusalems stadsportar. I förgrunden syns Maria och Elisabet, Jesus respektive Johannes döparens mödrar.

Lastbilen kan anas i stadsporten.

Unikt? Nej! Det är händer att konservatorer sätter sin egen prägel på de konstverk de är satta att bevara. I Dalhem var det konstnären Erik Olsson som vid renoveringen 1969 förbättrade den bibliska historien.

Lastbilen återfinns på den norra långväggen. En enkel skylt visar vägen.

Inzoomat så kan man tydligt se trafikkaoset.


Fotboll i Malmö – störst och först

Moderna tiden, Skåne, Sport Posted on Thu, October 20, 2022 06:11:23

Den här bloggen har tidigare berättat hur de klassiska fotbollsklubbarna i Stockholm och Göteborg bildades. Och att det i många fall saknas upplysande skyltar på de historiska platserna. Nu har turen kommit till Malmö där FF vinner skyltkampen över IFK. 

Först ut i staden med fotboll var dock Malmö Velociped Klubb som introducerade sporten 1890. IFK Malmö bildades den 23 april 1899 och de första åren var det främst friidrott som gällde. 1903 lockades några spelare över från cykelklubben och vips hade IFK ett eget fotbollslag.

Det konstituerande mötet 1899 hölls i Högre allmänna läroverkets gymnastiksal och initiativtagare var skolans rektor Per Hjalmar Söderbaum. Skolan på Amiralsgatan heter idag Latinskolan och den gamla gymnastiksalen revs 1977. Man hade kunnat tänkt sig en skylt som berättar om platsens betydelse på den nya gymnastiksalen  – men icke.

Den nya idrottshallen. I den gamla, på samma plats, grundades IFK.

Bollklubben Idrott, som bildats 1905–06, gick 1909 upp i IFK Malmö. Pågarna trivdes dock inte i den nya klubben och redan året efter lämnade man IFK och bildade Malmö FF. Grundandet skedde den 24 februari 1910 på Malmö idrottsplats restaurang.

Restaurangen revs 1978, den låg på vad som idag är en parkeringsplats mellan Malmö IP och Malmö Opera. En fin skylt med de 19 grundarnas namn utmärker platsen. 1–0 till Malmö FF, Sveriges mest framgångsrika fotbollsklubb.

Till höger på parkeringsplatsen låg restaurangen där FF bildades.

Fakta/läs mer
Peter Billing: ”Hundra år av gemenskap: Malmö idrottsplats 1896–1996, 1996.
IFK Malmö: Fotbollens historia
Malmö FF: Jubileumsboken växer fram, del 1



En tysk, en dansk och – Ferlin

Moderna tiden, Värmland Posted on Sun, October 09, 2022 18:27:05

Man kan inte räkna dem alla, sägner och sånt man hör… Till exempel alla berättelser om poeten Nils Ferlin. En av dessa handlar om en hembrännare med efternamnet Frid som ska ha hållit till i Filipstad med omnejd. Ferlinkännaren och trubaduren Rolf Mårth berättar att denne Frid först dök upp i några av Ferlins revykupletter på 1920-talet.

Några citat som nämns när det gäller poeten och hembrännaren är ”Jag längtar ut till skogarna där Friden bor” och ”Jag ska sticka upp till Friden och få en sup”. En av platserna som pekas ut som tillhåll för Frid är en grotta strax väster om Filipstad. Inte helt lätt att hitta, men jag tror att jag lyckades med hjälp av Lennart Jansson på Filipstads Orienteringsklubb.

Fridens grotta.

Grottan är ingen grotta i egentlig bemärkelse utan några klippblock som bildar ett utrymme under sig. Du hittar den (förhoppningsvis) på Dammshöjdens sydsida (kartkoordinater 59.69868, 14.09954). Grottan innehöll inget stärkande vid vårt besök – men det var gott om kantareller i skogen.

Fakta/läs mer
Jenny Westerström: ”Nils Ferlin – ett diktarliv”, Albert Bonniers, 1998.

Läs även om Ferlins fimp och Klarabohemernas stamkrog i Stockholm.



Nu står fyrar på torra land

Hela hus, Moderna tiden, Södermanland, Storstockholm, Uppland Posted on Thu, September 29, 2022 07:49:15

Bostadsområdet Holmviksskogen i Gustavsberg öster om Stockholm går inte att missa. Vid infarten från Skärgårdsvägen markerar en fyr (från Svartbådan utanför Valdemarsvik) att du ska svänga av. Väl uppe i området markerar fyren ”Viksten nordvästra” (stod söder om Nynäshamn) att du kommit rätt. Båda är skänkta av Sjöfartsverket i början av 1990-talet.

Svartbådan.
Viksten NV.

Fyrarna i Gustavsberg är inte de enda i Stockholms län som ”gått i land”. På en skolgård intill torget på Dalarö hittar du ”Kofoten” (stod öster om Ingarö) och vid kajen vid Dalénum på Lidingö återfinns sedan 2021 fyren Ällöviken (stod utanför Örnsköldsvik). Efter att denna text publicerades i Dagens Nyheter förra veckan inkom tipset om fyren från Käringön som numer står vid ”närbelägna” hembygdsgården i Öregrund.

Kofoten.

Allt som ser ut som en fyr är dock inte en fyr. I Nynäshamn utformade man tre pumphus som små fyrar. Passande i staden som har som slogan ”Där havet och livet möts”.

Fyr eller pumphus i Nynäshamn?

Även uttjänta fyrskepp finns att beskåda på land. Besöker du Glasriket i Småland kan du passa på att njuta av tornet från ett fyrskepp (som hade nummer 24 bland de svenska fyrskeppen) på Orrefors stugby. Tornet stod tidigare vid ett ”raggarfik” i Skarpnäck i södra Stockholm. Den här bloggen har haft flera nedslag med gamla fyrskepp. 2015 gjordes denna sammanställning, men mycket har säkert hänt sedan dess.

Befinner du dig istället på Västkusten kan du ta en fyrpromenad i vackra Lysekil.



« PreviousNext »