Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Stenen markerade gränsen mot Danmark

Forn- och medeltid, Småland Posted on Sun, September 01, 2024 10:03:14

Det hände sig vid den tiden att kung Emund slemme i Uppsala ville få ordning på gränsen mot de lömska danskarna i söder. Ett traktat upprättades med kollegan Sven tveskägg. Sex män från respektive rike satte sex stenar för att markera gränsen. (Den nuvarande gränsen mellan Småland/Västergötland oh Halland/Skåne/Blekinge.) Allt enligt den Äldre Västgötalagen, som sammanställdes omkring 1220.

Redan här uppstår det första problemet i berättelsen: Slemme och Tveskägg var inte kungar samtidigt. En del forskare tror att en sammanblandning kan ha skett och att det är den danska kungen Sven Estridson som menas. Traktatet kan i så fall vara från 1050-talet.

Ett annat problem är att en kung i Uppsala på 1000-talet inte hade någon större kontroll över det som är dagens Småland. Det bestod vid den tiden av en massa små hedniska ”länder”.

Som om det inte skulle vara nog så betvivlar många forskare numer att det citerade traktatet verkligen är från 1000-talet. Men ett gränsdokument från 1200-talet, om än från ett påhittat(?) original, är inte så illa det heller.

1000- eller 1200-tal: Sex stenar nämns i traktatet. Några av dem är klart definierade, andra omdiskuterade. Vi tar oss till den östligaste av stenarna, Brömse sten. Den tre meter höga stenen står intill en liten grusväg cirka 6 kilometer från kusten (kartkoordinater 56.31786, 15.95262). Stenen finns på en karta från 1650. Strax intill flyter gränsfloden Brömsebäck.

Det är en märklig och rentav mäktig känsla att tänka på att här gick gränsen mellan ärkefienderna Sverige och Danmark fram till 1658.

Fakta/läs mer
• Thore Brogårdh: ”Längs en gammal riksgräns”, 1960.
• Peter Hayes Sawyer: ”När Sverige blev Sverige”, Viktoria, 1991.
• Karlsjö & Hallberg: ”Skånes och Blekinges riksgräns”, 1995.
• Gunnar Wetterberg: ”Skånes historia 1”, Albert Bonniers, 2016.



Två överraskningar i Bromma

Flyg, Hela hus, Storstockholm, Uppland Posted on Wed, August 21, 2024 07:06:20

En promenad längs den sydvästra sidan av Bromma flygplats i Stockholm bjuder på två lite udda sevärdheter. Dessutom får man njuta av ljudet av startande och landande flygplan.

Börja söderifrån på Kvarnbacksvägen och få som bonus en av Stockholms bevarade väderkvarnar, om än flyttad, och en av Stockholms runstenar. Följ sedan Linta gårdsväg och vik av på gångvägen längs flygfältskanten. (Betongkolossen som nu är bygghandel var tidigare SAS jetmotorverkstad.) Du kommer snart fram till en avsnörd landningsbana på din vänstra sida.

Banan, Brommas näst längsta och med beteckningen 05/23 efter kompassriktningen 50/230, var i bruk fram till mitten av 1980-talet. Nu används den som trafikövningsplats, precis som en rest av banan på Bulltofta i Malmö. Fortsätt sedan gångbanan fram till Attundavägen.

Bromma 1979. Den nuvarande trafikövningsplatsen mitt i bildens högerkant. Foto: Erik Claesson/Riksantikvarieämbetet/CC BY 2.5

Övningsdags: Håll till höger!

I vägens början, eller slut, ligger ett gammalt garage. Nu förvandlat till någon form av konstverk. Byggnaden började dekoreras av ägaren 2012 tillsammans med en ”Fleming”. Skapelsen har fått namnet ”Flowery house”.

Färgglatt garage.

Fortsätt genom villaområdet och hitta en lämplig buss på Bällstavägen – två stora upplevelser rikare. Minns också den allvarliga flygolyckan vid Bromma 1977.

Fakta/läs mer
Michael Sanz: ”Bromma flygplats. Flyg, folk och händelser 1936–1996”, Allt om hobby, 1996. 
Bromma Tidning februari 2016



Prins Bertils dödliga bilkrasch

Vägar och spår, Värmland Posted on Sun, August 11, 2024 08:32:30

Det skulle kunna ha varit jag och Torbjörn på en skogsväg utanför Visby, men båda överlevde. Betydligt värre slutade det för prins Bertil och hans skolkamrater 50 år tidigare. ”Prinsens kurva” utanför Filipstad är inte lika känd som Kungens kurva söder om Stockholm.

Hösten 1928 tar fem unga män, fyra studerande vid Lundsberg, en tur i en av föräldrarnas bil. Byte sker vid ratten och den 16-åriga prinsen tar över, trots att han saknar körkort. Grusvägen nedför Lindåsbacken är skadad av den senaste tidens regn och Bertil tappar kontrollen över bilen.

Prinsens kurva i Värmland.

Den femsitsiga Chrylsern välter i diket och en av skolkamraterna kläms fast under bilen. Han avlider under transporten till lasarettet i Filipstad, men hinner säga ”Hälsa prinsen att det nog var mitt fel, jag tog i ratten”.

Prins Bertil fick 500 kronor i böter för att ha kört utan körkort.

Grusvägen nedför Lindåsbacken (kartkoordinater 59.54222, 14.07623) är hundra år senare lika brant och kurvig. Inget minner om den tragiska olyckan.

Fakta/läs mer
Dagens Nyheter den 10 och 11 september 1928.
Expressen den 3 september 2017.

I närheten av Filipstad hittar du också grottan där Nils Ferlin drack hembränt.



Bygg upp rådhuset i Visby!

Forn- och medeltid, Gotland Posted on Sat, June 29, 2024 10:42:11

När man är utomlands finns det få saker som slår att sitta på ett torg med ett glas vin/öl och titta på folklivet. Extra trevligt är det att sitta på ett torg i en gammal tysk stad – helst med ett ståtligt rådhus.

Visby har haft många rådhus genom historien. Under 1400-talet uppfördes ett nytt i det sydvästra hörnet av Stora torget. Det blev tyvärr inte långlivat. Byggnaden skadades sannolikt under lübeckarnas skövling av staden 1525 och i mitten av 1600-talet var dess saga all. Den sista resten revs 1866.

Torgets sydvästra hörn. Ruinen efter S:ta Katarina restaureras.

Ruinen avbildades innan rivningen på 1800-talet och i mitten av 1920-talet grävdes grunden ut. Dessutom finns rådhuset på Frans Hogenbergs bild av Visby från 1598. Byggnaden var cirka 24 x 20 meter. Källare fanns, men antalet våningar är svårt att fastslå. Ska man tro Hogenberg var det tre våningar och vind.

Frans Hogenbergs avbildning av Visby i slutet av 1500-talet. Rådhuset på torget markerat med T.

Det är gott om uteserveringar på Stora torget, men det saknas onekligen ett medeltida rådhus. Kanske en vigselsal, ett konst- och/eller stadsmuseum. I källaren en restaurang med robust tysk mat, en Ratskeller.

I Sverige är det fullt möjligt söka bygglov på annans mark och jag kontaktade Region Gotland för att undersöka möjligheten för att få bygglov för att återuppföra det gamla rådhuset. Det handlade ju dessutom inte om ett nybygge, tyckte jag… 

Jag fick ett vänligt svar från den tillförordnade stadsarkitekten, som inleddes med ”Det är en intressant fråga du ställer!”. Han förklarade sedan att jag var välkommen att söka bygglov, men att det var osannolikt att ett det skulle beviljas. Skulle det mot all förmodan ske så skulle jag inte få tillgång till ytan på torget. Synd.

Efter utgrävning av rådhuset på 1920-talet markerades dess murar i stenläggningen på torget. Tyvärr har även denna rest försvunnit med åren och enligt regionen finns det i dagsläget ingen plan att återskapa markeringen.

Fotnot: Bloggen har tidigare berättat om den försvunna nollstolpen på Stora torget i Visby. Det finns dock en nyare och högst användbar mätpunkt på torget. I stenläggningen i det nordöstra hörnet finns ”Curts punkt” för dem som vill veta exakta kartkoordinater och altitud. Punkten är uppkallad efter initiativtagaren Curt Jalmelid, chef på Stadsarkitektkontorets mätavdelning.

Synlig sak på torget.

Fakta/läs mer
Hans Thoresen: ”Det medeltida rådhuset på Stora torget i Visby” i Fornvännen 73, 1978.
Johan Nihlén: ”Utgrävningarna på Stora Torget i Visby 1924–1926”, Hanseproduktion, 1982.



Hjältekonungen Karl X Gustav kunde inte få nog

Europa, Militärt, Nyare tiden Posted on Wed, June 19, 2024 09:17:19

Genom åren har bloggen tagit upp några ”svenska” platser utomlands: kolonin Nya Sverigestaden Nyen i dagens S:t Petersburg, ringmuren i Viborg och kalabaliken i Bender. Har du vägarna förbi Köpenhamn i sommar så bör du inte missa detta!

Efter att ha öluffat över isarna kunde hjältekonungen Karl X Gustav tvinga fram den för Sverige framgångsrika freden i Roskilde 1658. Danmark var på knä. Sverige var större än någonsin. Men KXG var inte nöjd, Danmark som land skulle utplånas från jordens yta.

Köpenhamn belägrades från augusti 1658 och nästan två år framåt. I byn Brønshøj, nordväst om staden, upprättades ett fältläger som kom att växa till en större stad. Som mest kan invånarantalet varit 30 000. (År 1650 beräknas 35 000 ha bott i Stockholm.) Lägret gavs namnet Carlstad.

Det stora stormningsförsöket av Köpenhamn blev ett mycket blodigt misslyckande. När KXG dessutom oväntat lade stövlarna i vädret (influensa) i början av 1660 gick musten ur de blågula. I freden som undertecknades i Köpenhamn i maj avträdde Sverige Trondheims län och Bornholm. Stormaktsväldet hade börjat krympa.

Det fina är att Carlstad inte är helt utraderad. På Brønshøj torv, som nu ligger väl inne i den danska huvudstaden, finns sedan 2009 ett monument föreställande tre militärtält. I närheten hittar du den lilla gatan ”Svenskelejre” med Bellahøj skole. I entrén finns en stor väggmålning föreställande det svenska lägret. Den går bra att beskåda genom glasdörrarna.

År 2024 existerar Danmark i högsta grad som land och Sverige har kanske blivit lagom stort….

Militärtälten på torget.

Svenskgatan.

Skolentrén.



Antik lösning tog skruv i Kristianstad

Moderna tiden, Skåne Posted on Tue, June 11, 2024 09:45:04

Klimatförändringarna medför ökad risk för översvämningar. Extra kritiskt kan det bli i Kristianstad där stora delar av staden ligger mycket lågt på en tidigare sjöbotten.

I jakten på ny tomt- och åkermark byggdes i mitten av 1800-talet en vall för att snörpa av Nosabysjön från Hammarsjön. Vattnet pumpades bort (skruvades upp) med en teknisk lösning från antiken, arkimedesskruven. Låt vara att den drevs med en ångmaskin.

Generalstabskartan från 1862. Nosabysjön öster om staden. Vid Hammarspynt pågår vallbygget.

Så småningom växte staden ut över fälten. Nya och modernare pumpar tillkom, men arkimedesskruven fanns kvar i användbart skick till 1940 då anläggningen revs. Den blev liggande i jord och lera fram till 2003 då den räddades åt eftervärlden. Nu finns den drygt åtta ton tunga skruven utställd i Hammarslundsvägens västra ände. Intill byggs en ny pumpstation för att skydda staden. Det krävs pumpande dygnet runt för att hålla den tidigare sjön torr.

Gammal trotjänare. Bygge av pumpstation i bakgrunden.

Som bonus hittar du Sveriges lägsta punkt, 2,32 meter under havsytan, en bit norrut vid Lägsta punktens väg.

Fakta/läs mer
Per Åke Cederberg: ”Torrläggningen av Nosabysjön” i Gamla Christianstads årsbok 2000.
Leif Mårtensson: ”Nosabysjön blir aldrig torrlagd, den hålles bara torr” i Gamla Christianstads årsbok 2003.
Sune Friström: ”Christians stad del 3. Utanför fästningsvallarna”, Lönsboda:Nyteboden, 2011.



Spårlöst klosterliv i Viby

Forn- och medeltid, Kyrkligt/religion, Uppland Posted on Sat, June 01, 2024 10:24:38

Det här inlägget har varit på gång i många, många år. Det har åkt in och ut på ”publiceringslistan”. Ofta ersatt av aktuellare och/eller intressantare platser. Nu är det i alla fall dags att presentera cistercienserklostret i Viby strax nordost om Sigtuna.

Enligt det så kallade Vibybrevet från 1160-talet donerade en kvinna vid namn Doter byn Viby till munkarna. Sonen Gere motsatte sig dock detta och till slut fick hjältekonungen Knut Eriksson rycka in och reda ut situationen. Regenten skänkte munkarna ny mark i Julita i Södermanland och på 1180-talet anlades det nya klostret.

Det är i högsta grad osäkert hur mycket kloster som hann byggas i Viby. Vid en arkeologisk undersökning 1973 påträffades en stensatt grav och murrester, som tolkades som lämningar efter klostret. Vid en mer omfattande undersökning 1997–2000 kunde arkeologerna konstatera att fynden var en tidigare okänd stenkyrka från början av medeltiden. Kyrkan hade inte färdigställts, kanske avstannade bygget när platsen donerades till munkarna.

Idag finns inget religiöst att titta på i Viby. Däremot är byn mycket väl värd ett besök. En oskiftad klungby med gårdar från 1800-talet. Resterna av kyrkan hittades på kullen i byns mitt, men de täcktes över när undersökningen var klar.

Fakta/läs mer
Anders Wikström: ”Kulturhistoriska miljöer norra Sigtuna stad”, Meddelanden och rapporter från Sigtuna museum 53, 2012.
Stenbäck mfl: ”Vibygrävningen 1997–2000”, Meddelanden och rapporter från Sigtuna museum 56, 2014.

Vid träden i bildens mitt hittades grunden av den medeltida kyrkan.



Tre magiska stenar i Lindesberg

Djur och natur, Nyare tiden, Västmanland Posted on Tue, May 21, 2024 09:35:45

Stora stenar stimulerar fabulerandet. Kan Lasse-Maja ha gömt sig bakom stenen när han var på flykt undan rättvisan? Kan hjältedrottningen Kristina ha suttit och vilat på stenen? Och varför inte rista lite, som vikingarna gjorde?

Lindesberg i Bergslagen bjuder på tre spännande stenar. Vi börjar med ”Namnhällen”. Du hittar den enkelt i skogen strax norr om Stafettgatans slut. Den stora hällen är full med graffiti. Namn och korta budskap från mitten av 1700-talet och tvåhundra år framåt. En tvilling till stenhällen i Saxhyttefallet norr om den tidigare staden Grythyttan.

En liten del av Namnhällen.

På andra sidan den norra utfarten Bergslagsvägen, i Stadsskogen, hittar du de två återstående stenarna. De ligger långs cykelbanan/gångvägen. Längst norrut ligger ”Mors hvilsten”. Stenen har en naturlig fördjupning och är bekväm att sitta på när benen inte bär längre. En berättelse gör gällande att den som först vilade sig var en mor på väg från Fornaboda till Lindesberg för att sälja ägg – en bra bit att gå.

Pusta ut på Mors hvilsten.

Omkring 150 meter söderut står ”Brudstenen”. En ung kvinna var mot sin vilja tvungen att gifta sig med en äldre man (svensk hederskultur) och var på väg till bröllopet. Plötsligt skenade hästarna, den blivande bruden kastades ur vagnen, slog huvudet i flyttblocket och dog. Sedan dess har platsen varit förtrollad.

Förtrollade Brudstenen.

Förtrollad är också ”Trollstenen” vid Lindesbergs södra utfart. Den ligger på ”allmän mark”, men tomtägaren intill på Västra borsvägen har annekterat området. För att undvika tjafs låter vi den vara den här gången.



« PreviousNext »