Vilken idrottsförening är egentligen äldst i Sverige? Det beror väl på hur man räknar! Ska den fortfarande vara aktiv, ska den ha mer än en sport på repertoaren?
1674 blev skolan i Visby ägare till en bit mark utanför ringmuren. Man fick den i ersättning av rådmannen Eric Jönsson som hade förskingrat skolans kassa. Mot en låg ersättning kunde lärarna låta sina kor beta på marken. Lärares löner har alltid varit låga och man höll djur för att kunna dryga ut inkomsten. Området fick namnet Skolbetningen.
På 1800-talet blev platsen ett populärt utflyktsmål för stadsborna. Mellan picknicktuggorna spelades det pärk, störtades stång och kastades varpa. Den 28 juli 1878 kom ett större sällskap från Stockholms bollklubb på besök. De gotländska sporterna förevisades och fastlänningarna demonstrerade hur man spelade fotboll. Besöket sådde ett frö och den 27 augusti bildades Wisby bollklubb – av välbärgade unga män.
1885 skrev Wisby BK svensk idrottshistoria. Tillsammans med bollklubbarna i Stockholm och Göteborg författade man de första svenska reglerna för fotboll. Reglerna kom att gälla i tio år innan en engelsk variant tog över för gott(?). En annan höjdpunkt i klubbens historia är diskuskastaren Gunnar Nilsson som deltog i OS i Stockholm 1912. Av de tre bollklubbarna är det bara WBK som fortfarande är verksam.
Viloplats för trötta idrottare.
Wisby bollklubb tillhör i dag inte Sveriges elitklubbar och Skolbetningen inbjuder inte till några fotbollsmatcher. Men den lilla skogen är en oas mellan bostadsområdena. En stenbänk och ett stenbord minner om 1800-talets utflykter (kartkoordinater 57.62031, 18.30544). Skivorna är dock bytta någon gång det senaste halvseklet.
Fakta/läs mer
”Nordisk Familjeboks sportlexikon”, 1938–49
”Wisby Bollklubb 1878–1978”, 1978
Lennart Bohman: ”När tiden ömsar skinn”, 1981
Ann Säve-Söderbergh: ”Från borgaråkrar till Miljonprogram. Historia kring Gråbo och södra Visby” i ”Från Gutabygd 2013”
