1300-talet var minst sagt ett turbulent århundrade för Gotland. Handelsfartygen blev större och behövde inte längre mellanlanda, digerdöden slog till, danske kungen Valdemar Atterdags erövring kostade flera tusentals gutar livet, utländska makter slogs om ön. Och så dog Erik av Mecklenburg.
Albrekt av Mecklenburg kom till makten i Sverige genom en statskupp (och med vapenmakt) 1364. Hans styre imponerade dock inte på landets stormän och 1388 avsattes han i en statskupp. Helt slut tog det året efter i slaget vid Åsle utanför Falköping där han och sonen Erik tillfångatogs av den nya regentens, drottning Margareta, trupper. De frigavs först 1395.
Staden Visby förblev dock i mecklenburgarnas händer. Året efter att ha släppts landsteg Erik av Mecklenburg med en stor styrka på Gotland och befälhavaren för de svenk-danska trupperna på ön bytte snabbt sida. Ett första steg mot att ta tillbaka den svenska kronan hade tagits. Lyckan blev dock kortvarig. Den eventuella tronföljaren dog i pesten sommaren 1397 på fästet Landeskrone, som han låtit uppföra vid nuvarande Klintehamn, tre mil söder om Visby.
Lammen har intagit borgen.
Gotland fortsatte att bollas hit och dit i historiens spel. Det behärskades av sjörövarna vitaliebröderna och adelsrepubliken Tyska Orden innan drottning Margareta slutligen 1408 fick kontroll över ön som hennes far Valdemar hade erövrat 1361. Gotland blev en del av Kalmarunionen.
Erik av Mecklenburg begravdes på kyrkogården vid tyskarnas kyrka, S:ta Maria, i Visby, i den hittills enda kungliga graven på Gotland. En gavel från hans gravmonument sattes 1913 upp på väggen i Stora kapellet i domkyrkan. Mecklenburgs vapen, tjurhuvudet, går att ana. Samtidigt lät storhertigen av Mecklenburg, Fredrik Frans IV, sätta upp en minnestavla på väggen.
Sista spåret av Erik.
Landeskrone brändes bara efter något år av Tyska Orden. Den kraftiga jordvallen och vallgraven finns kvar (kartkoordinater 57.39773, 18.17393). Kanske har det funnits någon träpalissad på vallen. Byggnaderna innanför vallen har varit av trä. Anläggningen, som mäter cirka 110 x 75 meter, har återanvänts i militära syften fram till 1700-talet.
Fakta/läs mer
• Olof Rudolf Björkegren: ”Epitafier och andra gravmonument i Visby domkyrka: Kort vägledning för besökande”, 1925.
• Roger Öhrman: ”Vägen till Gotlands historia”, Gotlands Fornsal, 1994.
• ”Bildandet av naturreservatet Vivesholm, Sanda, Gotlands kommun”, Länsstyrelsen Gotlands län, 2016.
