När huvudstadens förnäma satellitsamhällen byggdes för drygt hundra år sedan var nationalromantik stilen som gällde. Djursholm och Saltsjöbaden är fulla av villor som skulle platsa i Gustav Vasas äventyr i Dalarna.
Vurmandet för det gamla är också tydligt när det gäller den då relativt nya företeelsen järnväg. Stationshusen längs Djursholmsbanan (invigd 1890) och Saltsjöbanan (1893) skulle kunna platsa i en lite modernare version av hjältekonungens äventyr. (Dalkarlarna jagar i Gustavs spår på järnvägarna MVJ och LSJ mot Sälen.) För mig som inte gillar nationalromantik känns det skönt med de undantag som finns. Blogginlägget om Djursholmsbanan tar upp stationen Sveavägen, men även vid Saltsjöbanan finns en ljusglimt: Lillängen.
Området Lillängen i Nacka planlades 1937 och redan samma år stod de första villorna klara för inflyttning. Småskaligheten och funktionalismen är en skön kontrast mot det storvulna Storängen strax intill. Den 6 september 1937 öppnade hållplatsen Lillängen. Den lilla kiosk- och väntsalsbyggnaden är funktionalistisk pärla.
Läs även inläggen om…
Saltsjöbanans ståtliga före detta stationshus vid Slussen
Försöken att bygga järnväg till Värmdö
Fakta/läs mer
• Cecilia Hammarlund-Larsson: ”Nacka kommun. Kulturhistoriska miljöer”, 1987.
• Hans Harlén: ”Saltsjöbanan”, Trafiknostalgiska förlaget, 2018.
Vykort från Pressbyrån. Stadsdelens ”centrum”, Lillängsplan, till höger.
En öde hållplats under ombyggnaden av Saltsjöbanan vintern 2024-25.
