Om du har vägen förbi Stenkumla strax söder om Visby så kosta på dig ett kortare stopp. På kyrkogården, norr om kyrkan, är gravarna få och du hittar relativt lätt Tektors enkla gravsten. Han kunde lika gärna ha hamnat under jord på galgbacken ett par hundra meter norrut.
De två senaste offentliga avrättningarna i Sverige genomfördes parallellt på morgonen den 18 maj 1876. På Lidamon utanför Malmköping i Södermanland miste Gustaf Adolf Eriksson Hjert huvudet. På Stenkumla backe Conrad Pettersson Lundqvist Tektor.
De båda hade träffats i fängelset på Långholmen och gjort en plan som skulle ta dem till USA. En postdiligens skulle rånas utanför Malmköping, men i höstmörkret, i augusti 1874, tog de fel och stoppade en vanlig droska. Kusken och passageraren sköts ihjäl. Efter flykt och stöldturné, bland annat på Gotland, greps männen och dömdes till döden.
Hjerts avrättning dokumenterades fotografiskt av en tingsvaktmästare Petterzon, ett unikt tidsdokument. Tektors avrättning skildrades nog så dramatiskt i Gotlands Allehanda:
”Hon (bilan) föll, döden syntes genast hafva följt men hugget var – snedt. Ännu ett måste göras; detta träffade bättre men för tredje gången måste bilan höjas och sänkas, innan hufvudet var fullkomligt skildt från bålen. Qvinnorna greto och svimmade, åtskilliga karlar, till och med bland de yngre, svimmade äfvenledes, alla syntes gripna af den vidriga scenen.”
Omkring 560 personer avrättades i Sverige under 1800-talet, ett fåtal har en bevarad grav. Grova brottslingar ska aldrig hyllas, ett samhälle som avlivar sina medborgare ska alltid fördömas.
Fakta/läs mer
Lennart Molander: ”Hjert och Tektor. Ett kriminalhistoriskt pussel”, 2001
